Asụsụ Nubi
Language name | ||
---|---|---|
Spoken in: | — | |
Region: | — | |
Total speakers: | — | |
Language family: | Default | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | — | |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Asụsụ Nubi (a na-akpọkwa Ki-Nubi, Arabic ) bụ asụsụ Creole nke Sudan nke a na-asụ na Uganda na gburugburu Bombo, na na Kenya na gburugburu Kibera, nke ndị Nubian na Uganda, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị sitere na ndị agha Sudan nke Emin Pasha bụ ndị ọchịchị colonial nke Britain biri ebe ahụ . Ihe dị ka mmadụ 15,000 na Uganda na 1991 (dị ka ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ si dị), na ihe dị ka 10,000 kwuru na Kenya; Ebe ọzọ na-eme atụmatụ banyere ndị ọkà okwu 50,000 dị ka nke 2001. 90% nke lexicon na-enweta site na Arabic, ma a na-eme ka ụtọ asụsụ dị mfe, [1] dị ka ụda ụda. Nairobi nwere mkpokọta ndị na-ekwu okwu Nubi. [2] Nubi nwekwara usoro nhazi prefixing, suffixing na ngwakọta dịkwa na Arabic. [3]
Ọtụtụ ndị na-asụ Nubi bụ Kakwa bụ ndị si na mpaghara Nubian, nke mbụ banye na Equatoria, sikwa n'ebe ahụ gaa na ndịda Uganda na Democratic Republic of Congo . Ha bilitere ịbụ onye a ma ama n'okpuru Onye isi ala Uganda Idi Amin, onye bụ Kakwa. [4] [5]
Jonathan Owens na-arụ ụka na Nubi mejupụtara ihe atụ bụ isi ihe atụ nke Derek Bickerton 's theories of creole language formation, na-egosi "ọ bụghị ihe karịrị ohere yiri Bickerton si eluigwe na ala creole atụmatụ" n'agbanyeghị na-emezu zuru okè ọnọdụ akụkọ ihe mere eme na-atụ anya na-eduga na ndị dị otú ahụ atụmatụ. Ndị ọkà mmụta (Sebit, 2023) ekwuola na asụsụ Nubi bụ isi ihe jikọrọ ọnụ n'etiti obodo Nubi dị n'ebe ọwụwa anyanwụ Africa, iji lanarị ] [ ike ha nwetara site na mpaghara dị iche iche nke obodo.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Udaume [2]
[dezie | dezie ebe o si]Enwere ụdaume ise na Nubi. A naghị ekewa ụdaume n'ogologo ma e wezụga ma ọ dịkarịa ala abụọ ewepu na Kenya Nubi (nke na-adịghị na olumba Uganda) ebe bara putara "n'èzí" na bu adverb mgbe baara putara "èzí" na bu aha, na kwa ebe saara nke pụtara "amoosu" ka atụnyere sara nke pụtara "ìgwè ehi, ehi". N'agbanyeghị nke a, enwere ike ịdebanye aha ụdaume dị na syllable nrụgide dị ka ụdaume ogologo.
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Nhọpụta
[dezie | dezie ebe o si]A na-eji ọnụọgụ naanị emegharị aha (na-ewere otu ụdị ma ọ bụ ọtụtụ) n'agbanyeghị na ọtụtụ aha nke a anaghị anọchi anya mgbanwe ọdịdị ọdịdị . Jonathan Owens na-enye ụdị aha 5 sara mbara: [2]
- Aha ndị na-enwe mgbanwe nrụgide mgbe emepụtara ọtụtụ.
- Aha ndị na-eme apophony .
- Aha aha ndị na-ewere suffix ma na-enwe mgbanwe nrụgide n'ụdị ọtụtụ.
- Aha ndị na-etolite ọtụtụ site na mgbakwunye
- Okwu mgbazinye Bantu nke na-ewere prefixes dị iche iche n'ụdị otu na ọtụtụ
Tebụlụ dị n'okpuru na-egosi ihe atụ nke ụdị ọtụtụ nke ọ bụla. Edobewo apostrophe n'ihu mkpuruokwu mesiri ike: [2]
Ụdị nke
Ịba ụba |
Ụdị Otu | Ụdị ọtụtụ | Ntụgharị asụsụ Bekee |
---|---|---|---|
1 | yowele | yowele | Nwa nwoke |
2 | nke biri | kubar | nnukwu (ihe) |
3 | ' tajiri | taji'rin | onye bara ọgaranya |
3 | ' seder | sedera | osisi (osisi) |
4 | 'maria | nus'wan | nwanyi / nwanyi 1 |
5 | kpochie | waze | Agadi/ochie |
1 Nuswan enwere ike ịgbakwunye ya na suffix dị ka a ga-asị na ọ bụ ụdị 3, yabụ, nuswana nwekwara ike ịpụta "ụmụ nwanyị". [2]
Adjectives na-eso aha na ụfọdụ adjectives nwere ụdị otu na ọtụtụ nke ga-ekwenyerịrị na aha ahụ. Adjectives nwekwara ike were prefixes al, ali, ab ma abu bụ́ ndị na-egosi na ha na-emekarị . Aha onye nwe ya na-eso ndị nwere, jiri otu particle ta etinyere n'etiti. N'ihe gbasara ihe onwunwe na-enweghị atụ, a na-ahapụ ihe ahụ. [2]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Bimbashi Arabic
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- Boretzky (1988). "Zur grammatischen Struktur des Nubi", in Boretzky: Beiträge zum 4. Essener Kolloquium über 'Sprachkontakt, Sprachwandel, Sprachwechsel, Sprachtod' vom 9. und 10. Oktober 1987 an der Universität Essen, Bochum-Essener Beiträge zur Sprachwandelforschung. Bochum: Brockmeyer, 45–88.
- Heine (1982). The Nubi Language of Kibera – an Arabic Creole. Berlin: Dietrich Reimer.
- Luffin (2004). Kinubi Texts. Munich: Lincom Europa. ISBN 9783895868351.
- Luffin (2004). "Les verbes d'état, d'existence et de possession en kinubi (créole de base arabe)". Zeitschrift für Arabische Linguistik 43: 43–66.
- Luffin (2005). Un créole arabe : le kinubi de Mombasa, Kenya, Lincom Studies in Pidgin and Creole Linguistics. Munich: Lincom Europa.
- Nhial. "Kinubi and Juba Arabic. A comparative study", in Hurriez: Directions in Sudanese Linguistics and Folklore. Khartoum: Institute of African and Asian Studies, 81–94.
- Owens (1985). "The origins of East African Nubi". Anthropological Linguistics 27: 229–271.
- Owens (1991). "Nubi, genetic linguistics, and language classification". Anthropological Linguistics 33: 1–30.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si], na-egosi "ọ bụghị ihe karịrị ohere yiri Bickerton si eluigwe na ala creole atụmatụ" n'agbanyeghị na-emezu zuru okè ọnọdụ akụkọ ihe mere eme na-atụ anya na-eduga na ekwuola na asụsụ Nubi bụ isi ihe jikọrọ ọnụ n'etiti obodo Nubi dị n'ebe
- ↑ Clive Holes (2004). Modern Arabic: Structures, Functions, and Varieties. Georgetown U P, 421. ISBN 9781589010222. Retrieved on 2017-03-23.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Owens (2006). "Creole Arabic" (in en). Encyclopedia of Arabic Language and Linguistics: 518–27. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ Umberto Ansaldo (2007). Deconstructing Creole. John Benjamins Publishing Company, 290. ISBN 9789027229854. Retrieved on 2010-01-20.
- ↑ Mutibwa (1992-01-01). Uganda Since Independence: A Story of Unfulfilled Hopes (in en). Africa World Press. ISBN 9780865433571.
- ↑ "Amin Buys Loyalty of Soldiers - the Washington Post", The Washington Post. Retrieved on 10 February 2017.