Mikroplast
Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter.[1] De flesta mikroplaster är under 1 millimeter.
Primär mikroplast tillverkas i mikroskopisk storlek för användning i produkter som kosmetika och rengöringsmedel. Sekundär mikroplast uppstår som en följd av att större plastföremål bryts ner i naturen.[2][3]
Nanoplaster är en typ av mikroplaster som är mindre än en tusendels millimeter och inte synliga för ögat.[4]
Mikroplaster i hav och sjöar
[redigera | redigera wikitext]Mikroplast sprids till hav, sjöar och vattendrag genom avloppsvatten[5], dagvatten, snötippning och via atmosfären. Det anses vara ett allvarligt problem. Forskning från 2017 visade att två tredjedelar av blåmusslor från Sveriges västkust innehåller mikroplast, och då kunde inte de minsta plastbitarna mätas.[6]
En studie från 2017 visade att ett stort svenskt reningsverk kan släppa ut upp till 70 miljoner mikroplastpartiklar i timmen.[7] Mikroplast kan stanna i havet i hundratals år,[1][8] vilket gör det till ett växande hot mot till exempel Östersjön.[1] Eftersom mikroplast idag inte kan tas bort ur havet rekommenderas att begränsa hur mycket plast som kommer ut i haven[9] och att filtrera bort plasten där koncentrationen är hög, innan den späs ut i större vattenvolymer.[10]
Varje år skadas eller dör tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur till följd av plast i haven.[11] Mikroplast misstas ofta för föda av smådjur i havet, och deras kroppar kan inte bryta ner plasten. Plastbitarna binder även miljögifter som bekämpningsmedel och industrikemikalier. Gifterna som kommer från mikroplasten stannar kvar i djurkroppen som inte kan bryta ned dessa ämnen. Störst problem har rovdjuren högst upp i näringskedjan. De konsumerar de mindre djuren som bär på gifterna, vilket gör att rovdjuren får en högre koncentration av gifter i sin kropp.[12]
Hälsorisker för människor
[redigera | redigera wikitext]Mikroplast har hittats i alla delar i människokroppen.[3] Människor får i sig mikroplast genom luft, mat och vatten.
Påverkan på människors hälsa undersöks fortfarande. Men förekomsten av mikroplaster i mänskliga organ har väckt oro bland forskare. Flera studier har visat att mikroplast kan skada kroppen, till exempel genom att orsaka stress, inflammation, celldöd, hjärt- och kärlsjukdomar och påverkan på immunförsvaret.[13][14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Åstrand, Kerstin. ”Mikroplaster – uppdrag att identifiera viktigare källor och föreslå åtgärder”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214003648/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Identifiera-och-foresla-atgarder-mot-utslapp-av-mikroplaster-i-havet/. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Mikroplast”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/om-plast/mikroplast/. Läst 1 maj 2025.
- ^ [a b] ”Are microplastics really in everything – even my brain?” (på brittisk engelska). The Guardian. 30 april 2025. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/wellness/ng-interactive/2025/apr/30/microplastics-what-to-know. Läst 1 maj 2025.
- ^ ”Nanoplaster kan försämra verkan av antibiotika”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/nanoplaster-kan-forsamra-verkan-av-antibiotika_12005299/. Läst 1 maj 2025.
- ^ ”Mikroplast flödar ut i havet via avloppet”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/mikroplast-flodar-ut-i-havet-via-avloppet-6397669#conversion-556625980. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Plast i blåmusslor på Västkusten” (på "sv"). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article24321967.ab. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Mikroplast flödar ut i havet via avloppet”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/mikroplast-flodar-ut-i-havet-via-avloppet-6397669. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Artikel om mikroplast från Ministry of Evironment and Food of Denmark”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613030419/http://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2015/10/978-87-93352-80-3.pdf. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Mikroplast: Det dolda hotet i havet”. Forskning & Framsteg. 14 oktober 2014. https://fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet. Läst 17 maj 2018.
- ^ Wang, Qintong; Hernández-Crespo, Carmen; Santoni, Marcello; Van Hulle, Stijn; Rousseau, Diederik P.L. (2020-06). ”Horizontal subsurface flow constructed wetlands as tertiary treatment: Can they be an efficient barrier for microplastics pollution?” (på engelska). Science of The Total Environment 721: sid. 137785. doi:. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0048969720312973. Läst 28 september 2021.
- ^ Havet.nu. ”Havet.nu - Plast, sopor, skräp”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/?d=3485. Läst 17 maj 2018.
- ^ ”miljögifter”. miljo.vgy.se. Arkiverad från originalet den 2 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180602081345/http://miljo.vgy.se/miljogifter.html. Läst 17 maj 2018.
- ^ Syberg, Kristian; Nielsen, Maria Bille; Westergaard Clausen, Lauge Peter; van Calster, Geert; van Wezel, Annemarie; Rochman, Chelsea (2021-06-01). ”Regulation of plastic from a circular economy perspective”. Current Opinion in Green and Sustainable Chemistry 29: sid. 100462. doi:. ISSN 2452-2236. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2452223621000183?via=ihub. Läst 1 maj 2025.
- ^ Main, Douglas (21 augusti 2024). ”Microplastics are infiltrating brain tissue, studies show: ‘There’s nowhere left untouched’” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/article/2024/aug/21/microplastics-brain-pollution-health. Läst 1 maj 2025.
| |||||||||||||
