Hoppa till innehållet

Wikipedia:Bybrunnen

Redigera länkar
Från Wikipedia


Kontakta Wikipedia
Frågor:

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt:

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
      Genväg: WP:BB
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
v • r
Anslagstavlan
Notiser om Wikipedia inklusive systerprojekt
  • I Månadens artiklar är det nomineringsdags för nya/utökade majartiklar (från hittills 20 respektive 17 skribenter). Välkommen även att rösta på bästa aprilbidrag, innan månaden är över.
  • 27 maj- 1 juni är temat för veckans tävling Biologisk mångfald V. Välkommen att tävla!
  • Under april månad utfördes 114 månadens uppdrag av 7 skribenter. Välkommen att vara med i maj!
  • Nu finns en specifik önskelista för kartor. Lägg till önskemål, eller bevaka om du gillar att skapa kartor.
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka
v • r
Aktuella diskussioner
Diskussioner som behöver fler synpunkter
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt 🖋️

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.


Wikipediabibliotek

[redigera | redigera wikitext]

Har Wikipedia något fysiskt bibliotek? Borde vi ha de? För ett tips är Idrottsboken som givits ut 1945-2018 och som idag slumpas bort för struntsummor. Det är en bra källa till massor med idrott och ingen köper dem. Jag fick själv årgångarna 1945-1972 gratis av en man som inte kunnat sälja dem. De tar plats så är det så bo själv eller rymlig "man cave" behövs. Även andra årsböcker är ute och kan fås billigt om än sällan helt gratis. Olympiaboken, Fotboll och Årets ishockey är andra exempel där hockeyböckerna är dyrast.

Jag tycker att både Wikipedia och de wikipedianer som skriver om sport ska passa på och få tag på billiga idrottsböcker medan de finns. Snart så slängs de bara. Billigast frakt är oftast på Tradera, bortskänkes är oftast på Marketplace. Blocket och Auctionet är andra bra platser att hitta dem. Machatjkala (diskussion) 30 april 2025 kl. 15.35 (CEST)[svara]

Det finns ju wmse:Tillgång till referenslitteratur, men den sidan verkar inte ha varit aktiv på några år. Syftet är nog främst att täcka inköpskostnaden snarare än att lösa förvaringen. Kanske Jenny Brandt (WMSE) eller nån annan på kansliet kan ge ytterligare upplysningar. Belteshassar (disk) 30 april 2025 kl. 16.30 (CEST)[svara]
Vissa böcker tas emot av LA2 och projekt https://runeberg.org . Själv hade jag en fin förmiddag hos LA2 våren 2024 då han tog emot en uppsättning Svensk Uppslagsbok från ca 1932, som nu är delvis inscannad, OCR:ad o indexerad och därmed tillgänglig för hela världen. / ANHN✎ 30 april 2025 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Utgåvorna före 1950 bör vara möjliga att publicera nu om det är 75 år som gäller. Lars får skaffa sig banden och publicera en ny om året... Machatjkala (diskussion) 30 april 2025 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Det har han naturligtvis ingen större skyldighet än du själv att göra... LittleGun (diskussion) 30 april 2025 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Det är ju det att det finns väldigt mycket böcker som inte kostar några större summor. Om man talar om böcker som är billigare än fraktkostnaden på Tradera så finns det mycket att välja. Lars Aronsson kan nog gå på loppis i Linköping och hitta det mesta. Den stora kostnaden torde bli arbetskostnaden för att göra scanningen. Plats för ett bibliotek upplever jag inte som något som prioriteras hos de flesta i dag, så det finns gott om möjligheter om man vill köpa. Om vi skall vara kinkig så spelar ju tillgången på nätet en stor roll - så snart en bok blir tillgänglig på nätet sjunker antikvariatspriserna och efterfrågan snabbt, så det gör ju ett bibliotek som investering ett tveksamt projekt - så vida man nu inte satsar på sällsynta utgåvor snarare än intressant läsning. Men - givetvis - tänker man större innebär det ju samtidigt att texten blir tillgänglig för fler och är ju ändå ur ett allmännyttoperspektiv till större glädje för mänskligheten. Jag har nog några små hål kvar att fylla men idrottsårsböcker är inte riktigt det jag vill prioritera för det utrymmet. Jag har redan gallrat ganska hårt. Lars Aronson bestämmer väl själv vad han vill ladda upp - jag har för mig att han sagt att det finns intresse när han lägger upp idrottslitteratur, så det är ju möjligt att han är intresserad om han skulle få dem. Jag har väl annars också sådant han kunde få, men frågan är om det är värt besväret att transportera ned till Linköping. När jag flyttade från Visby skänkte jag bort två uppslagsverk till Röda korset, det är ju möjligt de blev kastade där, sådana brukar ju vara svårsålda också, men jag har för mig att han redan hade dem på Runeberg redan, det var några sådana tunnare, hemmets konversationslexikon från runt 1930 och Bonniers konversationslexikon från slutet på 1920-talet.FBQ (diskussion) 30 april 2025 kl. 21.06 (CEST)[svara]
Poängen med mitt inlägg var att Idrottsboken finns där ute gratis och utgör bra källor för den som skriver om sport på Wikipedia. Jag tycker att Wikipedia blir för begränsat om vi bara använder källor som finns på nätet redan. Det är dessutom information som ofta inte finns på Internet och som inte går att Googla fram. Om Lars Aronsson vill digitalisera dem så är det givetvis en god gärning och det lär inte vara mer jobb med dessa böcker än andra. Fast de har mycket bilder vilket kanske skiljer dem från dagens projekt. / Machatjkala (diskussion) 1 maj 2025 kl. 10.15 (CEST)[svara]
Ja, absolut med detta finns en viktig poäng! Många yngre inbillar sig att allt finns på nätet och böcker är onödiga! Visst finns det mycket material tillgängligt med för några decennier sedan men det finns ju en gräns. Det är ju också vanligt att det blir rundgång - en sida hämtar från en annan som hämtat från en tredje, ofta utan att redovisa varifrån informationen kommit. Förvisso inget nytt, det var ju vanligt även i tryck, men med böcker var det ju oftare enklare att spåra varifrån informationen ursprungligen kommit. När nätsidor försvinner blir det ofta svårt att jaga rätt på varifrån någon ursprungligen tagit sin information. FBQ (diskussion) 1 maj 2025 kl. 11.00 (CEST)[svara]
Möjligheten att, likt Wikimedia Sverige har gjort, låta folk köpa in material de behöver till en rimlig summa är nog i längden betydligt mer kostnadseffektiv än att försöka bygga upp ett gemensamt bibliotek. Behovet av referenslitteratur som är så pass ovanlig att den inte någorlunda smidigt går att låna på närmaste bibliotek (som brukar kunna göra fjärrlån) men ändå överlappar där flera skribenter behöver den är nog begränsat. /Julle (disk.) 1 maj 2025 kl. 18.38 (CEST)[svara]
Att många använder webbkällor har nog helt klart med tillgängligeten och det praktiska att göra. Många har nog inte ett bibliotek hemma och en del har kanske inte något bibliotek i närheten heller. Och även om man har det är det inte säkert att man besöker det eller ens har ett bibliotekskort. Det kan också uppfattas som krångligt och tidskrävande att låna en bok bara för att kunna ange en referens eller verifiera en uppgift. Man ska leta upp rätt bok och rätt uppgift i den. Det blir som ett stort projekt i sig. Är det en bok som man äger själv tar det kanske en halvminut att hämta den och slå upp det som man behöver. Likadant med webbkällor när man vet var man ska leta. Ofta tycker jag att det är positivt med olika typer av källor i en artikel och särskilt i fall där det saknas webbkällor kan en bok betyda väldigt mycket för källäget. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Hej det stämmer att vi historiskt ersatt inköp av facklitteratur/böcker som en användare själv beställer hem och även då förvarar. Föreningen har idag inte möjlighet att förvara en större mängd böcker, men kan ju ändras i framtiden.
Vill passa på att påminna att den som har en bok de vill köpa in kan skicka in en ansökan på wmse:Tillgång till referenslitteratur. Möjligheten finns fortfarande, även om aktiviteten inte varit så hög de senaste åren. // Jenny Brandt (WMSE) (diskussion) 15 maj 2025 kl. 15.53 (CEST)[svara]
Nej, jag vet ju inte varför den inte används av andra, men jag utgår från att det handlar om en lite bökig process för en bok man sedan inte äger. Få böcker kostar ju över tusenlappen, de flesta betydligt mindre även med frakt och går man på loppis är det ju inte svårt att för en tia hitta böcker som är användbara på som källor på Wikipedia - även om det nog då blir svårt att hitta en specifik bok man söker efter. Generellt blir väl problemet med tiden hyllutrymme. Men då kanske man vill priotera en bok man äger fullt ut utan förpliktelser att använda på Wikipedia annat än som man själv önskar och utan krav att vid anfordrande låna vidare. FBQ (diskussion) 23 maj 2025 kl. 13.07 (CEST)[svara]

Massmalla alla artiklar utan en enda källhänvisning?

[redigera | redigera wikitext]

Är det inte snart dags att källbehovsmalla ALLA artiklar som helt saknar källor. Det kan göras med bot så slipper vi alla småförändringar och får ett verkligt överblick over hur stort problemet är. //Nalle&Lisa (diskussion) 1 maj 2025 kl. 17.47 (CEST)[svara]

 Gillar Gärna för mig. Då kan jag ägna den tiden åt skrivande och källbeläggning. Att få en tydligare åtgärdsmarkering av hittills omärkta artiklar helt utan källor (finns gissningsvis cirka 100 000 sådana just nu) vore bra. Paracel63 (diskussion) 1 maj 2025 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Det, @Nalle&Lisa, har jag förespråkat flera år. Då kan vi jobba neråt i denna statistik. Det finns dock de som inte anser detta är bra då det kan missuppfattas att bara för det finns en källa så är allt bra (för många med källor har ändå ett källbehov). Jag anser det är en vinst att alla utan någon källa är mallad. Då är vi mer ärliga mot läsarna i de artiklarna. Gör gärna en egen rubrik och föreslå det så vi kan se vad gemenskapen tycker nu Adville (diskussion) 1 maj 2025 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Medhåll. Janders (diskussion) 1 maj 2025 kl. 19.53 (CEST)[svara]
Nu finns egen rubrik. --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2025 kl. 19.57 (CEST)[svara]
Om man inte tycker att källan/källorna räcker kan man ju malla med den ospecifika {{fler källor}} eller med den mer specifika {{källa behövs}}. // Nalle&Lisa (diskussion) 1 maj 2025 kl. 20.15 (CEST)[svara]
Tycker också det låter som ett utmärkt förslag. Tycker överlag det är bra om vi pushar åtgärdsmallarna till att bli mer specifika i takt med att artikeln utvecklas (artikel med stora brister -> artikel med specifika brister -> utmärkt artikel & nirvana). Gunnar Larsson (diskussion) 1 maj 2025 kl. 20.18 (CEST)[svara]
Jag håller med: Det vore väldigt bra om alla som helt saknar källor blir mallade om detta. Både som info till läsarna och för att vi själva ska kunna åtgärda dem. Chandra Varena (diskussion) 1 maj 2025 kl. 20.25 (CEST)[svara]
Det kan vara en bra idé, men det krävs en tydlig definition för en sådan bot vad som räknas som en källa då det inte alltid är binärt utan ett kontinuum av varianter mellan en tydlig källa och något helt utan källor. Ricjac 1 maj 2025 kl. 20.58 (CEST)[svara]
I trådstarten skriver Nalle&Lisa att "källbehovsmalla ALLA artiklar som helt saknar källor" kan göras med bot. För att det ska vara möjligt måste man beskriva för en bot exakt vad som kännetecknar "en artikel som helt saknar källor".
  • är det att texten <references... saknas i wikitexten eller måste det också vara
    • avsaknaden av en rubrik som börjar med "Källor..." - exempel: Saknar Kang Ji-young helt källor?
    • och avsaknaden av en rubrik som börjar med "Referenser..." - exempel: Saknar Marja-Liisa Kirvesniemi helt källor?
    • och avsaknaden av en rubrik som börjar med "Litteratur..." - exempel: Saknar Babe Zaharias helt källor?
    • och avsaknaden av något annat kreativt sätt, vilket/vilka då?, att specificera källor?
Larske (diskussion) 1 maj 2025 kl. 21.01 (CEST)[svara]
I mitt egenprojekt om källor tror jag det är lite avgränsningar. Adville (diskussion) 1 maj 2025 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Det är lätt önska botmallning, men i verkligheten har vi väldigt dåligt erfarenhet av massmallning som inte är mycket specifik. Jag stöder ej förslaget Yger (diskussion) 1 maj 2025 kl. 21.17 (CEST)[svara]
I detta fallet har jag svårt att se att det skulle vara något jätteproblem om något fler eller färre artiklar än tänkt blir mallade. I de exempel som Larske listar så ser det ut att inte vara något jätteproblem att formulera om dem enligt mer gängse standard. Med det sagt tänker jag att det kan vara bra att börja med att räkna samtliga de listade exemplen som att artikeln har källor (så kan delmängder eventuellt källmärkas vid senare, mer specifika, körningar). Gunnar Larsson (diskussion) 1 maj 2025 kl. 21.30 (CEST)[svara]
Håller med om att det är olämpligt med massmallning med diffusa kriterier. Det går det att få en uppfattning om antalet som "helt saknar källor" inom specifika kategorier genom att använda "Sök" utan att någon massmallning behöver göras. Då kan man ge sig lite större friheter med att definiera kriteriet för vilka som "Sök" ska rapportera. Här är ett exempel:
  • av de 65 630 artiklarna i kategoriträdet Kategori:Födda 1800-talet är det 3 549 artiklar som
    • saknar <references...
    • och saknar kapitelrubrik som börjar med "Källor..."
    • och saknar kapitelrubrik som börjar med "Referenser..."
Av dessa är det
Men det går ju ändå att utifrån sådana sökningar på artikelsortiment inom olika skribenters intresseområden att skapa projekt, veckans tävlingar, månaders uppdrag etcetera och göra regelbundna mätningar och uppföljningar, allt med målet att alla artiklar inom sortimentet ska vara källbelagda på ett bra sätt. Att få en robot att bedöma om någon enstaka källa som slängts in under rubriken "Källor" är tillräckligt bra, är en uppgift som jag tror är för svår. Larske (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.02 (CEST)[svara]
Tack för den analysen! Kan du göra en analys av artiklar med rubriken "Litteratur"? De skulle behöva särskild genomgång, då den angivna litteraturen ofta, men inte alltid, utgör källor. Historiker (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.12 (CEST)[svara]
@Historiker: Här är en fråga:
  • Länk till sökfråga som ger en lista på (just nu 1 010) artiklar som
    • saknar <references...
    • och saknar kapitelrubrik som börjar med "Källor..."
    • och saknar kapitelrubrik som börjar med "Referenser..."
    • men som har en kapitelrubrik (på nivå 2) som börjar med "Litteratur..."
    • och som inte ligger i Kategori:Alla artiklar som behöver källor
--Larske (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.54 (CEST)[svara]
@Larske: Tack för den listan! Då hittade vi ytterligare varianter på rubriker: "Litteratur och källor", vilket används i till exempel Träkyrka, Riksplan och Hamngatan, Stockholm. Historiker (diskussion) 2 maj 2025 kl. 20.44 (CEST)[svara]
Ja, ju mer man letar desto mer hittar man. Det finns mängder av varianter på rubriker. Utöver tidigare nämnda finns till exempel
  • Externa länkar (tillika källor)
  • Primärkällor
  • Övriga källor
  • Litteratur och övriga källor
som är några rubriker som jag har stött på och som i praktiken kan innehålla vad som helst. En robot har inte en chans att kunna bedöma i vilken utsträckning det som står under dessa rubriker kan anses utgöra en tillräckligt god källbeläggning av de påståenden som en artikel innehåller. Så det måste *någon* kontrollera manuellt. Lätt att säga, men det ska göras också. Larske (diskussion) 2 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)[svara]
Fast roboten behöver inte förstå om en källa är tillräckligt bra. Det är den inte ens med människor (eftersom vi har olika utgångspunkter). Det räcker med att det är ungefär rätt, då kan vi människor sedan börja beta av artiklarna (i de fall där det ändå anses finnas bra källor är det bara att plocka bort mallen och eventuellt göra en del småjusteringar). Kategorier är mycket enklare att hantera då de finns där (alla är inte lika bra på att skapa sökfrågor). Vi bör inte göra det perfekta till det godas fiende. Gunnar Larsson (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.39 (CEST)[svara]
Som människa (ej bot) anser jag det självklart att <ref> eller <references> i wikitexten gäller som källa. Rubrikerna är svårare att bedöma (de kan ju vara tomma). Litteratur är inte en godkänd "källa" // Nalle&Lisa (diskussion) 1 maj 2025 kl. 21.41 (CEST)[svara]
I artiklarna Albert A. Michelson och Hendrik Lorentz är det (för en människa men inte för en bot) lätt att se att källorna står under rubriken Externa länkar och kan flyttas upp till en ny rubrik Källor. Plumbum208 (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.22 (CEST)[svara]
Jag gick igenom ett urval för endel år sedan. Se Bybrunnen 2014-02. Skulle man göra en ny analys misstänker jag att resultatet blir likartat. Om man ska massmalla artiklar ska det ske i portioner med genomgång av ett urval (1 av 100 kan vara rimligt). Viktigare är att nya artiklar blir källbelagda och brister synliggörs. Nasko (✉) 1 maj 2025 kl. 22.33 (CEST)[svara]
@Plumbum208: Precis. Tyvärr är det många äldre artiklar från Wikipedias barndom som har detta förbannade sattyg att blanda samman källor och externa länkar. Men att enbart stirra sig blind på denna brist i akribi löser ingenting heller och att i dessa fall kb-märka dessa i den stora klumpsumman, såsom kvalitétsmätningen redovisas i dagsläget, är bara att sopan problemet under mattan. Ricjac 3 maj 2025 kl. 02.13 (CEST)[svara]
@Nalle&Lisa: Ja, om ref/references finns så har en artikel minst en källa (även om det kan vara en dålig källa som i värsta fall är ditslängd under en poängjakt i någon Veckans tävling), men det är ju när ref/references saknas som det blir problem att avgöra om "en artikel helt saknar källor" i och med att det är mycket vanligt att källor anges även på andra sätt som tyvärr görs på lite olika sätt (till exempel under olika rubriker som Plumbum208 just gav exempel på) av olika användare. Om man skulle kräva att alla artiklar hade ref/references skulle en mycket stor del av de artiklar som till exempel Tostarpadius skapar, till exempel Alfred Sjöberg, klassas som "helt utan källor", vilket knappast är rimligt. Larske (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Tack för diskussionen och användbara länkar! Jag tog nu de tjugo första i Larskes 1800-talsbunt. 18 kunde förses med källor via WD, de två resterande hade redan källor (men saknade references-kod). Jag vet inte hur verktyget listade, men amerikanska senatorer och vicepresidenter samt nobelpristagare utgjorde i princip alla artiklarna på den sidan. Detta var "quick and dirty", och inga källor lades in vad gäller uppgifterna i artikelprosan. Det är det mer träliga jobbet som får göras allteftersom.
Tack, Nasko, för länken till diskussionen 2014. Jag ser att jag sa något om att "kavla upp ärmarna" i den diskussionen. Förhoppningsvis har det ändå gjort nytta. Alla de ovannämnda artiklarna skapades på 00-talet, när vi inte hade någon källbeläggningskultur att tala om.
Jag inser problematiken, utifrån att allmänna källor fortfarande accepteras som fullgod källhänvisning (trots avsaknad av källnoter). Då får vi kanske även fortsättningsvis acceptera att jag och andra kommer att "massmalla" "manuellt" istället, när andan faller på och tiden står till buds. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 1 maj 2025 kl. 22.55 (CEST)[svara]
Jag förstår inte problemet med att malla artiklar som har källor under rubrikerna "externa länkar" eller "litteratur". Det är ju fel och måste åtgärdas då våra läsare inte ser dem som källor. De bör mallas då de är fel och så kan de lätt fixas till efteråt. Adville (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Kunde man skapa en lite "luddigare" mall för detta ändamål. Till exempel "Denna artikel saknar tydlig referenslista. Kanske har den ändå källor fastän de inte anges som fotnoter. Uppgifter som saknar källor ska läsas med försiktighet och kan komma att tas bort.". Men den sådan mall blir det lite lättare att ge boten rätt instruktioner. Chandra Varena (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Jag har botaniserat lite i Larskes lista och för många amerikaner anges ev källor av någon anledning under rubriken "externa länkar". Det är ju fel, men man kanske skall låta boten acceptera detta och fokusera på de verkligt källösa artiklarna, dvs dem utan <ref>. // Nalle&Lisa (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.35 (CEST)[svara]
"Externa länkar" bör inte betraktas som källor och är inte alltid avsedda som sådana. Chandra Varena (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.37 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Givetvis inte men det tycks ha varit kutym för skaparen av många biografiska artiklar om amerikanska politiker att blanda samman källor och externa länkar, varav referensverket Biographical Directory of the United States Congress nästan alltid använts. I det flesta fall är det bättre med en enkel korrigering än att demonstrativt källmalla. Ricjac 2 maj 2025 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Jag ser det inte som demonstrativt. Om man använder en mjuk formulering i mallen så kan den läggas dit med bot och sedan tas bort när någon har kollat artikeln. Chandra Varena (diskussion) 2 maj 2025 kl. 18.01 (CEST)[svara]
Jag ser det som onödigt demonstrativt att källmalla en artikel där en relativt liten redaktionell åtgärd på max en halv minut utan stor insats kan göra avsevärd skillnad. Att då slänga in en källmall för källor saknas signalerar att jag är lite förmer för att behöva kavla upp ärmarna själv och det här får någon annan fixa. Ricjac 2 maj 2025 kl. 20.42 (CEST)[svara]
@Ricjac: Liten undran... Anser du att vi ska avskaffa kategori:Åtgärdsmallar? Du verkar anse att de bara gör skada. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2025 kl. 23.53 (CEST)[svara]
@Paracel63: Nej inte alls, men sättet hur de i nuläget redovisas per månad i en enda stor klumpsumma över hela spektrat av gör att manuell märkning framstår som en kontraproduktivt evighetsjobb. Antingen så bör redovisningen per månad förändras med fler underkategorier, eller så borde en bot göra en massmallning, om inte för inte helheten (se definitionsproblem diskuterade nedan), så åtminstone ämnesmässiga körningar. Ricjac 3 maj 2025 kl. 01.26 (CEST)[svara]
Hmm… Det är en separat fråga. Så du är för massmallning, åtminstone på ämnesnivå? Det kanske är möjligt, och kanske ger det bättre insikter om vilka ämnen som ligger mer pyrt till (jag har mina aningar). Paracel63 (diskussion) 3 maj 2025 kl. 01.51 (CEST)[svara]
Det finns redan över 60000 artiklar i Kategori:Alla artiklar som behöver källor. Kommer fler artiklar i den kategorin verkligen göra att fler artiklar får källor? Det pratas om statistik, men i vilket syfte? Kommer någonting förändras om vi får reda på att det i själva verket är 100000 artiklar som saknar källor? Eller att det kanske egentligen bara är 40000, och en massa artiklar är felmärkta?
andejons (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.38 (CEST)[svara]
Jag förstår invändningen som andejons gör. Skulle man inte kunna börja med att ta fram en lista över vilka artiklar som saknar källor (enligt förslaget ovan) OCH som inte redan är mallade som källösa? Då ser vi hur stort problemet är, och om vi bör gå vidare med en massmallning. Sedan borde vi starta ett projekt, "Jaga källor". Stigfinnare (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.47 (CEST)[svara]
Man ska läsa igenom hela tråden innan man börjar skriva. Jag såg nu att Larske redan tagit fram listan! Stort tack! Stigfinnare (diskussion) 1 maj 2025 kl. 23.50 (CEST)[svara]
Projektet "Källbelägg födda på 1800-talet" verkar redan ha startat. Det är fantastisk vad en enkel sökfråga kan åstadkomma. På de två timmar sedan jag publicerade frågorna som hittade artiklar i kategoriträdet Kategori:Födda 1800-talet har antalet "träffar" ändrats
  • från 3 549 till 3 520 som saknar såväl reference, som Källor eller Referenser
  • från 304 till 330 som är mallade
  • från 3 245 till 3 190 som är omallade
... and counting. Larske (diskussion) 2 maj 2025 kl. 00.10 (CEST)[svara]
En åtgärdskategori som bara ökar och ökar känns inte speciellt motiverande att arbeta med, Sisyfosarbeten är inte så spännande. Det är bättre med fler, men där det finns en realistisk möjlighet att vända trenden. Om vi kan malla upp (mer eller mindre) alla artiklar som helt saknar källor och fokusera på dem snarare än alla artiklar som saknar minst en källa (d.v.s. Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor snarare än Kategori:Alla artiklar som behöver källor) så bör vi få något som både bättre visar vad vi bör åtgärda och som är roligare att åtgärda. Det är åtminstone så jag tänker. Gunnar Larsson (diskussion) 2 maj 2025 kl. 00.09 (CEST)[svara]
Nja, mallningen har flera syften. Dels markera för skribenter att här saknas källor. Men inte minst viktigt är det att markera för läsare att här saknas källor, för att lära dem att en Wikipedia-artikel inte är bättre än sina källor. Att undvika att malla artiklar blir på så sätt som att sopa problemen under mattan. Och detta är inte mattan till för… Allt gott. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2025 kl. 00.22 (CEST)[svara]
Men att enbart källamalla utan att det tydligt redovisas, exempelvis månadsvis här på Bybrunnen annat än i en stor ohanterlig klumpsumma med allt från källor saknas till tveksamma påståenden utan källstöd, blir också att sopa problemen under mattan. Ricjac 2 maj 2025 kl. 20.46 (CEST)[svara]
En vits med att lägga till artiklar som behöver källor i åtgärdskategorier som denna är att kampanjer som 1Lib1Ref och verktyg som Föreslagna redigeringar skulle kunna hitta dem. ♥Ainali diskussionbidrag 2 maj 2025 kl. 00.22 (CEST)[svara]
Jag tycker det är en jättebra idé att malla alla artiklar som saknar rubrikerna Referenser, Noter, Fotnoter eller Källor. Det ska räcka med någondera rubriken för att slippa mallas. Rubriken Litteratur tolkar jag aldrig som källor som använts vid skapandet av artikeln ifråga utan snarare liktydig med Vidare läsning. /Ascilto (diskussion) 2 maj 2025 kl. 16.15 (CEST)[svara]
Jag håller med om det sistnämnda. Man skulle också kunna komplettera med rubriker som Källförteckning, Notförteckning och Källhänvisningar. Om ingen av dessa (7) rubriker syns i artikeln, får läsaren ingen ledning i att artikeln faktiskt skulle kunna vara källbelagd på något sätt. Då informeras också skribenterna om att här behövs lite arbete med rubriker och/eller källbeläggning. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2025 kl. 16.57 (CEST)[svara]
@Ascilto: Hans G. Hansson ska alltså mallas för att den använder rubriken "Källförteckning" och inte någon av de fyra rubriker som du räknar upp? "Källförteckning" är en godkänd rubrik enligt WP:Disposition.
Andra exempel som förekommer i den verkliga artikelsamlingen är
Under tiden som jag skrev det här inlägget kompletterade Paracel63 med några, men inte alla, av de rubriker jag listar här, men det är som synes en stor kreativitet när det gäller att rubricera och en robot måste ha instruktioner för exakt vilka artiklar som ska mallas för att inte riskera en felaktig kategorisering. Vem blir glad för att 3 000 konstnärsartiklar som har rubriken "Tryckta källor" först mallas av en robot för att sedan manuellt avmallas, av vem?, när de alltså inte alls är "helt utan källor".
Istället för att idag fokusera på att massmalla med robot tycker jag det vore bättre att fokusera på att åtgärda de redan mallade artiklar. Sådant arbete pågår hela tiden, men mycket sker i tysthet utan buller och bång.
Den stora elefanten kan lämpligen betas av bit för bit. På sidan Kategori:Artiklar som behöver källor efter månad finns det 186 tuggor av varierande storlek baserade på ålder, men det går att skapa andra tuggor som är baserade på andra kategorier, till exempel Präster, Skådespelare, Församlingar, Naturreservat alltefter intresse. Den som är intresserad av Eurovision song contest, kanske kan beta av den här tuggan på (just nu 105) artiklar i kategoriträdet Kategori:Eurovision Song Contest som har mallen {{Källor}}, eller den här tuggan med (just nu 131) ESC-artiklar som har mallen {{Källor biografi}}
När vi är nere i säg under 1 000 svwp-artiklar som är helt utan källor kan det vara meningsfullt att fylla på åtgärdskategorierna, men jag är fortfarande tveksam till lämpligheten av att göra det med en robot. En robot kan användas för att plocka fram förslag på artiklar som "möjligen helt saknar källor" och därför borde mallas, men det behövs ett mänskligt öga för att avgöra om ett förslag till mallning ska verkställas eller ej - menar jag.
-- Larske (diskussion) 2 maj 2025 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Larske Instruktionerna till boten ska naturligtvis kompletteras med alla varianter av källrubriker. Såvida vi inte låter en bot först standardisera källrubrikerna till de mest etablerade. /Ascilto (diskussion) 2 maj 2025 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Jag tror att diskussionen ovan utgår från två olika funktioner hos mallarna. Den ena handlar om att få oss wikipedianer att åtgärda brister. Den andra handlar om att upplysa läsare om artiklarnas eventuellt otillräckliga tillförlitlighet. Jag menar att den andra funktionen är mycket viktig för WP:s trovärdighet. Om vi är öppna med att "den här artikeln är vi inte säkra på om den duger" så ökar vi samtidigt tilltron till de artiklar som inte är mallade och som vi med stor sannolikhet själva litar på. Chandra Varena (diskussion) 2 maj 2025 kl. 19.20 (CEST)[svara]
Som jag skrev ovan ser jag denna sista funktion hos mallen som den viktigaste. Kan de som inte ser det så komma med några motargument? Allt gott. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2025 kl. 19.23 (CEST)[svara]
Ja: man skall inte varna för saker som vem som helst kan se på två sekunder. Börjar vi massmalla ser det lätt ut som artiklar utan mallarna inte har några problem. Att någons födelsedag har en källa, men inget annat, gör inte en artikel i stort mycket bättre.
andejons (diskussion) 2 maj 2025 kl. 21.01 (CEST)[svara]
Här är en länk till mitt projekt om källmallar. Det startade jag år 2022, och skrev om det på bybrunnen. Läs gärna igenom det för olika varianter på rubriker. Även diskussionssidan innehåller en del matnyttigt. Adville (diskussion) 2 maj 2025 kl. 21.13 (CEST)[svara]
Det är väl egentligen bara de artiklar som är kategoriserade som Utmärkta artiklar eller Kategori:Wikipedia:Bra artiklar som gemenskapen kan stå för att de är, eller vid något tillfälle har varit, tillräckligt väl källbelagda. Alla andra artiklar har en oklar status med mindre eller större brister vad gäller källbeläggning. Om vi vill garantera att en besökare/läsare av Wikipedia inte ska få för sig att allt artikelinnehåll är källbelagt och verifierbart skulle vi kunna stoppa in någon "disclaimer" på alla artiklar (även de utvalda vars verifierbarhet ibland tyvärr drabbas av länkröta), till exempel intill där det står om vilken licens det är som gäller, där användaren kan upplysas om något i stil med det som föreslogs tidigare i tråden av Chandra Varena, men ännu mer allmänt skrivet. Till exempel så här:
  • "Tänk på att kontrollera att uppgifter som du hittar i artikeln och som ibland kan sakna källor ska läsas med försiktighet och kan komma att tas bort."
Det kan också kompletteras med en länk till en sida där det här med källor/referenser och verifierbarhet beskrivs mer ingående för den intresserade läsaren, då ur ett läsarperspektiv. (Det kanske redan finns en sådan sida...)
Larske (diskussion) 2 maj 2025 kl. 21.36 (CEST)[svara]
I mitt jobb som korrekturläsare stöter jag till som tätt på verk av korsordskonstruktörer som på fullt allvar verkar tro att källor inte spelar någon roll. Men det är bara anekdotisk bevisföring. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2025 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Nej, nej och nej. Jag är för källor, men menar att massmallning är fel väg att gå. Det kan förfula artiklar, störa läsningen och skrämma iväg besökare och skribenter, särskilt när många mallar används i samma artikel. Sedan ger det ingen bra effekt. Det är bara att titta på källmallar i nuläget eller stubbmallarna tidigare. Tvärtom skulle det behövas ytterligare åtgärder för att åtgärda alla de tiotusentals artiklar som redan är uppmärkta med källmall. En siffra som vuxit med cirka 3 000 bara det senaste året. Samtidigt upfattar jag att det ställs högre krav på källor nu än för 15-20 år sedan. Då var det mer som att det uppfattades som ett plus om en artikel hade källa och att användare såg det som ett mer långsiktigt mål eller att det var färre som granskade artiklar. Wikipedia är i sig aldrig någon garanti för källor. Samtidigt tycker jag att vi på svenskspråkiga WP redan värderar källor högre i många avseenden än andra språkversioner, såsom kvalitén på källor, underhåll av källor etc. Många av de sämsta källorna kommer också in via Wikidata.
Istället anser jag att vi i första hand bör märka upp artiklar där det är särskilt angeläget, exempelvis sådant som kan ifrågasättas eller sådant som kan vara felaktigt. Även om alla artiklar eftersträvar källor så ser behoven mellan enskilda artiklar och uppgifter väldigt olika ut. Även källtillgången ser olika ut och kunskaperna om ämnet. Många av de mallade artiklarna som varit längst utan källor är sådana som kräver goda ämneskunskaper för att hitta källor eller där källtillgången är mycket låg. Då blir artiklarna bara liggande med sina källmallar även när det är många som aktivt går igenom artiklarna.
Det är också lätt att tänka att det enda sättet att lösa källproblemen är att lägga till källor, men i många fall kan också radering av uppgifter vara att föredra. Tanken med de små mallarna var också att man kunde radera uppgifterna efter att de varit uppmärkta en tid. Att man inte skulle behöva be om ursäkt för raderingen eftersom det är den som lägger till eller ändrar uppgifter som i första hand har källkrav på sig. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Är det svårt att hitta källor till något är det förmodligen mycket mer effektivt med en diskussion än en mall, där man kan hjälpa varandra eller gemensamt ta ställning till direkta åtgärder. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Håller med om det mesta du säger förutom slutsatsen :-) Just det faktum att det finns betydligt mycket fler artiklar som baserat på innehållet borde ha mallen gör att antalet i kategorierna ökar hela tiden, vilket gör att det känns tämligen meningslöst att göra något då det kommer att fortsätta att öka ändå (eftersom takten på uppmallandet överstiger avmallandet). Hellre att ha många fler uppmärkta, men att ha en ärlig chans att få trenden att sen[förtydliga]. Ser också en poäng i att potentiellt nya användare ser att det finns mycket arbete de kan göra. I övrigt håller jag helt med om att fokus bör vara på där källor är viktigast, att vi behöver blir bättre på att avmalla (och att då ta bort en uppgift kan vara rimligt) m.m. Och gärna att vi börjar malla efter (breda) ämnesområden, det är mycket mer energikrävande att hitta källor (och bedöma deras kvalitet) för ämnen där man har begränsad kunskap. Gunnar Larsson (diskussion) 3 maj 2025 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Det finns redan hur mycket som helst att göra för den som vill, oavsett om det är en nybörjare eller rutinerad. Användningen av källmallar ökar praktiskt taget varje månad, så jag har svårt att se att nybörjare skulle gå sysslolösa. Om så ändå är fallet kan man göra andra insatser som är mer riktade till nybörjare. Växande åtgärdskategorier ger mig också mardrömmar. Det ligger nog något i att om användare ser att man kan minska innehållet i åtgärdskategorier avsevärt eller nolla så kan det stimulera. Men om det ligger tusentals artiklar i en åtgärdskategori så känns det bara som en droppe i havet om man så åtgärdar tiotals eller hundratals i kategorin. Det som hände med stubbmallarna var att många användare slutade bry sig och ignorerade mallarna. Sedan slutar det med att några får jobba hårt med att ta bort mallarna efter kanske 15 år när bristerna fortfarande inte är åtgärdade eller användare slutat att bry sig om att kontrollera eller plocka bort mallar. Att malla är inte detsamma som att förbättra. Det finns så många andra insatser som faktiskt fungerar i sammanhanget, som projekt, tävlingar etc. Jag är en av de som varit aktiva med att åtgärda källproblem och avmalla den senaste tiden, men en massmallningsåtgärd skulle med all sannolikhet få mig att helt lägga ner källarbetet utöver mina egna uppgifter. Tror säkert att många andra tänker likadant. Lär inte vara många av de som vill massmalla som också är beredda på att ta ett större ansvar för att belägga artiklar. Att åtgärdsmalla är alltid populärt, men att sedan åtgärda bristerna är inpopulärt. Då krävs det ofta riktade insatser, morötter och spannmål (tänkte jag skriva) för att det ska ha synlig effekt. Man ska heller inte glömma att man även kan infoga källor i artiklar utan källmallar, och att så sker. För egen del kan det mycket väl vara att jag läser en källa och sedan tänker jag att det är något som kan införas på Wikipedia. Jag tror också att nybörjare skulle vinna mycket på att arbeta efter annat än mallar. Att lära sig att upptäcka brister själva, att öva på att jämföra källor med uppgifter, källkritik osv. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 11.46 (CEST)[svara]
För mig är detta en fråga om att ta ansvar för både kända och okända brister. Och den gäller både publicistisk kvalitet och respekt för läsare. Om vi utgår från att vi enbart ska publicera verfierbar och källbelagd information som läsaren ska kunna betrakta som kunskap, måste vi vara helt transparenta. Det är säkert en utopi att vi ska kunna åtgärda alla kvalitetsproblem. Vi vet ju aldrig vilka ämnen som enskilda läsare såker sig till och hittar. Därför är det omöjligt att "synka" en manuell mallning med de brister som läsaren hittar i sitt kunskapssökanden. Hur en generell mallning ska lösas rent botadministrativt har jag ingen idé om. Men jag stödjer ambitionen att så långt som möjligt markera de samtliga de artiklar som saknar den mest grundläggande förutsättningen för seriös kunskapsspridning – att vi är öppna för de brister som går att identifiera. Öppenhet och transparens är ingen kvalitetsbrist, utan ett kvalitetstecken. Janders (diskussion) 3 maj 2025 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Ansvar är något helt annat än massmallning eller åtgärdsmallar. Att vi mallar många artiklar säger ingenting om ansvar. Man kan ta ett stort ansvar i det tysta, exempelvis genom att lägga in källor i artiklar utan källmall, bidra med enstaka källor till en artikel där mallen kräver fler källor osv. Mallarna är en falsk trygghet. Förespråkarna ser det bara som positivt, men mallarna i sig utför inga insatser och mallarna i sig leder inte till större stimulans eller vad det nu kan vara.
Även om det är så att vi har en miljon artiklar med brister så blir det inte bättre av att alla dessa har åtgärdsmallar. Tvärtom ger det många gånger motsatt effekt. Dessutom sänder det ut falska signaler om att Wikipedia blivit sämre och att svenskspråkiga Wikipedia bara har problem. Det är rätt att vi ska ta problem på allvar, men massmallning är ingen lösning utan saboterar mer än det tillför.
Det är en utopi att tro att alla artiklar ska kunna beläggas eller att åtgärdsmallar i sig löser bristerna. Wikipedia är inte som andra encyklopedier där man kan ha förväntningar, utan skapas av allmänheten. Det är redan transparent att Wikipedia skrivs av allmänheten och att det inte är pålitligt som källa i sig. Åtgärdsmallar gör det heller inte tydligare, då det mest är aktiva wikipedianer som förstår sig på dem. Majoriteten av besökare kommer däremot att uppleva det som ett växande problem, precis som om bannerreklamen blir mer påtaglig.
Jag är som sagt för förbättringar och fler källor. Tror att två viktiga faktorer för att få till en förändring i rätt riktning är riktade insatser och att användare kan känna att man gör skillnad.
Om massmallning blir verklighet blir det droppen för mig och säkert många andra. Sen sitter någon administratör och raderar källmallar utan åtgärd om 15 år eller så, precis som med stubbmallarna. Där var det inte ens massmallning, vad jag vet. Däremot gick det som en trend att lägga in mallen i nyskapade artiklar och många förstod nog aldrig syftet, utan tog bara efter andra. Sedan tog det väldigt många år innan användare ville inse att det inte fungerade och påbörjade evighetsarbetet med att avmalla. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.07 (CEST)[svara]
Jag tycker källor är mycket viktigt och är för ökade krav på användning av källor, men jag är inte för massmallning. Jag tycker att Kyllo skrev bra och tänkvärt om det. Dessutom efter att ha läst de intressanta inläggen om hur detta rent tekniskt skulle eller inte skulle kunna fungera, så tror jag att vårt traditionella arbetssätt ändå är det bästa. Dvs om man ser problem, då mallar man, och om man åtgärdat ett problemen kan man ta bort mallen. Höstblomma (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.33 (CEST)[svara]
Ja. Kan man åtgärda utan att malla är det bara positivt. Grunden till att många artiklar saknar källor är inte att artiklarna saknar källmall, utan snarare att det är svårt att hitta källor och att vi är för få som en engagerar oss i att belägga källösa artiklar i förhållande till hur många det är som engagerar sig i att malla artiklar, skapa källösa artiklar eller lägga in källösa uppgifter.
Sedan förespråkar jag inte att varje mening ska ha källa eller att det måste finnas många källor i varje artikel. Viktigare tycker jag alltid är att sådant som kan vara egenforskning eller ifrågasättas har källa. Man kommer aldrig att kunna lita på artiklar eller källor fullt ut så länge som det är ett fritt uppslagsverk där allmänheten bidrar. Men det är viktigt att man inte blir vilseledd av uppgifter, för då faller en viktig grundsten med hela projektet. Och det är viktigt att även arbeta med källunderhåll. Att reparera döda källänkar, att ersätta källor som är undermåliga med godtagbara, att uppdatera källor som är inaktuella etc.
En artikel som är korrekt men har källmall kan uppfattas som opålitlig och väcka misstänksamhet, medan en artikel som har källangivelser spontant kan inge en trygghet trots att den innehåller fel till följd av att källorna är exempelvis inaktuella eller feltolkade. Så både källmallar och källangivelser kan ge en falsk uppfattning. Det är också en anledning att jag pratar mycket om konkreta insatser och uppföljningar. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 14.10 (CEST)[svara]
Håller med om det som Gunnar Larsson skriver om att "det är mycket mer energikrävande att hitta källor (och bedöma deras kvalitet) för ämnen där man har begränsad kunskap." Kanske det skulle gå lättare om man åt elefanten från snabeln i stället för från svansen. Med det menar jag att för källbrister som identifierats i en nyligen skapad artikel kan det vara större chans att artikelskaparen fortfarande är aktiv och kan hjälpa till med att komplettera med källor än det är om det gäller en artikel som funnits i 15 år. För oinloggade artikelskapare med en flyktig IPv6-adress kan det förstås vara problem att etablera kontakt med användaren.
Sättet som vi kategoriserar artiklarna som behöver källor säger bara när källbehovet identifierades och artikeln mallades och inget om när källbehovet uppstod vilket kan vara när som helst under artikelns liv, ofta redan från början.
Se följande fråga som listar de artiklar som skapades under april 2025 och som redan har hunnit mallas för källbrist av någon:
-- Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Jag tog också upp att det är skillnad på ämnen (kring förkunskaper) och källtillgång. Har gått igenom alla de äldsta åtgärdskategorierna och det är lätt att konstatera att det ofta är snarlika fall, även om artiklarna förstås rör olika ämnen.
Mycket positiv till insatser för att öka källanvändning, men massmallning är en av tidernas sämsta idéer på Wikipedia. Alla sådana idéer har alltid fått avslag som vansinniga påhitt. Och även när det rört sig om ett fåtal och särskilda syften har det varit tvärt nej. Jag fick inte ens lägga in en upplysningsmall på berörda diskussionssidor, vilket kanske handlade om några tiotals inom en specifik kategori. Trots att mallen är avsedd för att användas där. Inte heller fick jag lägga in en åtgärdsmall i befintliga kuriosaavsnitt som ett första steg i en avvecklingsprocess, trots att mallen är avsedd för det. Men nu talar vi kanske hundratusentals källösa artiklar som helt plötsligt ska massmallas och då är det så välkommet helt plötsligt. Majoriteten av besökarna lär inte ha en aning om vad mallarna betyder. Det är ni som vill massmalla som sedan får ta ansvar för att artiklarna får källor. Jag kommer inte längre att göra det.
Jag mallar artiklar men det finns alltid ett realistiskt mål med det. Sedan tar jag också ansvar för att avmalla när jag har möjlighet. Mallningen kan ibland fungera som en påminnelse, så att jag kanske kan åtgärda det själv nästa gång jag besöker artikeln (om ingen annan har gjort det redan). Men vem ska ta ansvar för hundratusentals källmallade artiklar?
Att fokusera på att källbelägga vissa områden kan vara positivt när det handlar om riktade konkreta insatser för att källor hamnar i artiklarna och att irrelevanta uppgifter raderas, men aldrig massmallning på det viset. Mallning är inte en förbättringsåtgärd i sig och särskilt inte massmallning. Att upprätta en kontakt med artikelskaparen fungerar inte alls egentligen. Nästan ingen är kvar eller är intresserad. Och är det någon aktiv som satt i system att skapa artiklar utan källa eller lägga in uppgifter utan källa så uppstår bara konflikter, så lycka till på den. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.50 (CEST)[svara]
@Larske: Tack för den kompletterande listningen! Jag upptäckte nu att minst sjusex av de 36 artiklarna skapats under april månad av en användare med mer än 40 000 redigeringar bakom sig. Förhoppningsvis kan den användaren hjälpa till att fixa åtminstone de bristerna. Paracel63 (diskussion) 3 maj 2025 kl. 14.30 (CEST)[svara]
Vilken chock om det hade varit jag. Som nykomling är det inte lätt, men som rutinerad skulle det kännas genant att skapa artiklar helt utan källor. Lite som att gå runt naken utomhus och tänka att det kanske inte är någon som märker det eller bryr sig. Svårt att bortförklara om man blir påkommen också. Råkade glömma kläderna och inte märkte jag något senare heller. Kyllo (diskussion) 3 maj 2025 kl. 14.47 (CEST)[svara]
@Kyllo: Eller så beror det på annat, och att man äger den situationen. dnm (d | b) 3 maj 2025 kl. 15.30 (CEST)[svara]
@Kyllo: När jag diskuterar ansvar tänker jag inte i första hand på den enskildes insatser (de styrs av så många individuella faktorer att man inte kan generalisera) utan på det ansvar som ligger på uppslagsverket i sig och det kollektiv som står bakom det. Om vi är, och vill vara, världens (och Sveriges) största och viktigaste uppslagsverk måste vi i allt vi gör försöka mäta oss mot professionella produkter och varumärken. Vi kommer säkert inte att lyckas – amatörismen kommer alltid att sätta sin prägel på helheten – men vi måste i alla fall, enligt min mening, vara tydliga där vi vet att det finns stor risk för att vi inte lever upp till de mest grundläggande kraven – verifierarhet och källhänvisningar. Jag håller med när du skriver att "både källmallar och källangivelser kan ge en falsk uppfattning". Men det innebär inte att vi ska acceptera källösa artiklar. Och om ambitionen är att alla texter ska ha goda källor, så är vi (enligt min mening) skyldiga att hjälpa läsaren att hitta alla brister som vi känner till. Det är det kollektiva ansvaret för dem som engagerar sig i denna unikt stora kunskapsförmedlare. Janders (diskussion) 3 maj 2025 kl. 15.57 (CEST)[svara]
@Janders: Väl skrivet. Se är det för den enskilde svårt att beta av mastodontkategorin Kategori:Alla artiklar som behöver källor (66000+) då det är en vida skillnad mellan Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor (39000+), Kategori:Alla artiklar som behöver enstaka källor (11000+) och så Kategori:Alla artiklar som behöver fotnoter (800+) som ofta är källbelagda i grunden. Ricjac 4 maj 2025 kl. 02.11 (CEST)[svara]
Jag förstår fortfarande inte på vilket sätt det är att "ta ansvar" att låta en bott slänga in mallar på måfå, eller vad "inte acceptera" egentligen skall betyda. Att "inte acceptera" källösa artiklar måste rimligen betyda att de borde raderas - men vi har haft artiklar som varit märkta med mallen sedan 2009, så uppenbart finns det ett ganska stort mått av acceptans. Om det är radering som avses, så visst kan det diskuteras, men skriv då att det är vad som menas.
andejons (diskussion) 4 maj 2025 kl. 14.16 (CEST)[svara]
@Andejons: Jag läser inget förslag om att det ska "slängas in mallar på måfå". Det handlar väl istället om att med bästa möjliga systematik malla de artiklar som uppfyller vissa kriterier, som påvisar att det saknas källor? Och det olyckliga faktum att vi har haft källbristmallade artiklar under många år är inte ett på tecken på acceptans, utan på bristande rutiner och strukturer i vårt arbete. Janders (diskussion) 4 maj 2025 kl. 16.02 (CEST)[svara]
Jag skulle inte kalla det välstrukturerat och ansvarstagande arbete att slänga in mallar enbart utifrån vilka rubriker en artikel har. Då kan man lika gärna lägga in en blaffa i sidhuvudet; för vi kan knappast vara säkra på att artiklar som faktiskt råkar ha en enda källa angiven (som skulle kunna ha kommit från Wikidata) egentligen har så mycket bättre kvalitet än en som ingen har. Kvalitetsarbete är svårt, och jag har svårt att se på vilket sätt en mall som kan bli kvar i artiklar i över femton år på något sätt är ett verksamt medel. Då är i alla fall Larskes förslag nedan om att bättre hålla efter nya artiklar någonting som inte bara är samma taktik fast i större skala.
andejons (diskussion) 4 maj 2025 kl. 20.43 (CEST)[svara]
@Andejons: Jag håller med dig om att det är ett kollektivt ansvar. Alla är nog också eniga om att det vore önskvärt att fler artiklar hade källor. Att massmalla är dock inte att ta ansvar vare sig individuellt eller kollektivt, utan ett sätt att skicka över ansvaret på andra. Det är väldigt lätt att kollektivt besluta att man ska massmalla och att genomföra det. Men sedan är det få som vill ta ansvar för det fortsatta arbetet. Det kan jämföras med hur barn ofta tycker om att ta fram alla leksaker och att leka, men när det ska städas upp är det helt ointressant.
Mallarna ger heller inte Wikipedia bättre rykte, utan tvärtom sänker det intycket och skrämmer ofta iväg användare och kanske även läsare. Källmallar används sedan lång tid tillbaka, så det går att se effekten även utan att massmalla. Att effekten är dålig behöver inte ha något med uppgivenhet att göra. Men om skulle vara fallet blir det ännu värre när man massmallar.
Lösningen är att hitta andra metoder där användare tar ett större kollektivt ansvar för att faktiskt åtgärda källbrister. Först och främst fall där det är mer akut och finns risk för felaktiga uppgifter. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 16.52 (CEST)[svara]
Vissa har haft åsikten att en åtgärdskategori som ständigt ökar är sämre än en åtgärdskategori som inte gör det. Med en bot hade man kunnat lösa det problemet. Samt sluta skylta med artiklar som saknar källor, vilket är ett problem i sig. Att lägga in de första källorna i en artikel görs av många, med eller utan tävlingar, med eller utan åtgärdsmallar.
Personligen kan jag tycka att det är en win-win-situation att både markera alla artiklar utan källor och att få chansen att se den här åtgärdskategorin äntligen minska. Även om det då sker från en hög nivå. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2025 kl. 18.49 (CEST)[svara]
"Mallarna ger heller inte Wikipedia bättre rykte, utan tvärtom sänker det intycket och skrämmer ofta iväg användare och kanske även läsare". Är det verkligen så? De här fyra påståendena skulle jag vilja se källor på. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2025 kl. 18.53 (CEST)[svara]
Ja, kvalitetsmätningarna och tävlingarna bygger väldigt mycket på uppnåeliga resultat. Hur många är det som slutar på noll poäng i tävlingarna? Hur många är det som hurrar över källutvecklingen i kvalitetsmätningen? För att få ner siffrorna till noll eller låga nivåer krävs insatser i källarbetet, drivkraft och motivation, inte fler mallade artiklar. Den som åtgärdar källor får därför normalt sett ingen offentlig feedback. Inte heller om den arbetar hårdare med det och avsätter mer tid. Vilket kan jämföras med andra kategorier som brukar nollas eller är väldigt låga. Är det låt säga en miljon artiklar som behöver källor så är det kanske X tusen som är i akut behov av källor, Y tusen som är lättverifierade ändå, Z tusen som redan har källor etc. Vi ser också problemen på enwp och Wikidata där det kan finnas källor men där kvalitén är så undermålig eller gammal att det kan vara felaktigt och antingen sänka trovärdigheten eller ge sken av att den håller hög kvalitet bara för att det finns källangivelser.
Så verkar det vara, ja. Intresset för att källmalla är stort samtidigt som intresset för att åtgärda är minimalt. Var det en eller två användare som stod för merparten av arbetet med att belägga/avmalla? Även om statistik ska tas med en nypa salt så var den värre än jag kunnat föreställa mig. I statistiken ingick bara artiklar med källmall, så det kan teoretiskt vara många fler som belägger artiklar utan källmall. En insats behöver inte heller vara sämre bara för att artikeln saknar mall.
Nej, inget som helst tyder på det. Den ökade mallningen har inte ökat viljan att bidra med källor. Tvärtom minskar aktiviteten. Vad händer i artiklarna som har haft mallar längst? Praktiskt taget ingenting! Ingen trafik som är synlig med blotta ögat och ingen positiv utveckling alls, utan möjligen att det tillkommer ytterligare åtgärdsmallar med åren. Ofta är texten också mycket gammal och i grunden skriven under 00-talet av användare som inte finns kvar. Det finns också tydliga tendenser på att användare i allmänhet bryr sig mer om artiklar som de själva skapat eller ett ämne som intresserar, samtidigt som det är tvärtom med andra artiklar. Det resulterar också i stora skillnader. Lägger man in en åtgärdsmall i en utvald artikel eller annan populär eller genomarbetad artikel så kan det bli "napp" direkt, så att säga. Men i en annan artikel kan mallen bli liggande precis hur länge som helst. Men efter ett antal år är det ofta någon som raderar den utan åtgärder. Artiklar kräver olika behov och omvårdnad. Exempelvis en gemensam diskussion och ev omröstning kan förhindra att en mall blir liggande i en artikel i år efter år. Det är ett sätt att uppmärksamma krav och samtidigt få till åtgärder genom gemensam kraft. Till skillnad från den där användaren eller två som kör sitt eget race i det tysta för att städa upp alla artiklar som andra har mallat.
Du måste öppna ögonen och börja leva i verkligheten. Inte bara bygga upp någon vision oh önsketänkande av att mallar löser problem trots att problemen är synliga överallt. Du kommer säkert upptäcka att jag har rätt med åren. Precis som att många användare på senare år inser problemen med stubbmallarna, när det egentligen är alldeles för sent. Eller problemen med Wikidata som jag uppmärksammade när det var nytt. Minns att andra var positiva och viftade bort brister eller kritik. Men nu, flera år senare, ser jag hur det långsamt är på väg att vända. Att andra användare tar upp saker som jag gjorde då. Varför ska det alltid ta 5, 10 eller 20 år för att komma till insikt? Det hade ju varit mycket bättre och lättare om även andra insett bristerna från början, för att direkt kunna arbeta konstruktivt för att lösa dem.
Hela idén bygger på en plötslig vision utan grund att massmallning är ärligt, leder till mer aktivitet, löser källproblemet och allt vad det kan vara. Detta trots att vi haft källmallarna i många år och trots att det visat sig att det missbrukas och går i fel riktning. Trots att färsk statistik visar att det är några enstaka som står för de flesta åtgärderna. Kopplingen till stubbmallarna är tydlig. Då massmallade man inte alla artiklar, utan insåg att den överutnyttjades och inte fick effekt och tog sitt förnuft till fånga och avmallade. Vi har även årtalslänkarna. Tidigare skulle varje litet årtal wikilänkas. Sedan insåg man att det ställde till mer än det tillförde och länkningen blev mycket mer restriktiv.
Det här drabbar inte bara Wikipedia, utan även mig som bidragsgivare. Hur motiverar det mig att fortsätta vilja bidra med källor eller att arbeta ännu hårdare med det? Varför ska jag vilja bidra när det försämras och insatserna blir ännu mindre synliga? Även om andra kommer till insikt om 10 eller 20 år, så varför ska jag motverka det under den tiden? Vem kommer att ta över mina eller ev andra som är förkastar massmallning och ser förfallet? Och varför? Det tycks också finnas en missuppfattning om vad en åtgärdsmall, såsom en källmall, är. Det är ingen upplysningsmall, utan den kräver åtgärder. Att många för första gången i Wikipedias historia vill massmalla är chockande, men det är inte synonymt med att dessa tänker ta ett större ansvar med att kontrollera och belägga artiklar. Det är inte en enda som sagt "Du kan vara lugn, Kyllo. Vi har det här under full kontroll och du kan luta dig tillbaka, för vi kan garantera dig att vi kommer att arbeta hårdare, få med oss fler och lösa källproblemen." Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Det var skämtsamt. Tror inte heller att det har något med glömska att göra. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 16.17 (CEST)[svara]
Jag förstår inte bitterheten över åtgärdsmallar. Visst kan det finnas en och annan artikel som varit mallad i 16 år utan att åtgärdas. Mot det ska ställa alla tusentals artiklar som har mallats och åtgärdats – det har plötsligt inget värde alls för att någon hittat en artikel som inte åtgärdats! Man får nog ha lite mer övergripande perspektiv än så när man fattar beslut.
Ärligt talat så uppfattar jag många av era argument emot som att ni faktiskt vill att vi ska acceptera källösa artiklar. Det vore verkligen att sänka kvalitén på Wikipedia. Som jag ser det är målet att alla artiklar ska ha källor. I nästa steg behöver vi se till att källorna används rätt och även att det är tillräckligt många. Om vi skriver artiklar fritt ur minnet minskar värdet på projektet rejält.
Om vi mallar alla källösa artiklar och sedan en halv procent uppdateras med källor så är det ändå en framgång. Det är ofta ett ganska stort jobb att källbelägga en artikel, men just det är ett skäl för att malla. Man kan ta en artikel i veckan eller när andan faller på och börja beta av dem. Om man inte gör något kommer inget alla hända. Så ni som upprörs av mallning, vad vill ni göra istället?/ Machatjkala (diskussion) 29 maj 2025 kl. 10.18 (CEST)[svara]
@Machatjkala, jag tror de är rädda det ska bli som med lsjbot: det går överstyr. Men då har de missat ex ditt förslag på procedur. De verkar inte heller inse motsatsen (men jag tänker ju ur ett akademiskt synsätt att man ska visa källor för påståenden).
Sedan kanske de tänker (syns antydningar till det) att "tänk om det blir artiklar som mallar som faktiskt HAR källor, då övermallar vi". Vad gör det om 1% mallas fel och har källor som är dolda i "externa källor" det finns ju något fel som måste rättas till då, och redan nu finns det många artiklar med toppfarten "fler källor" som borde tagits bort för ingen kontrollerar om det lagts till fler... Den kontrollen måste givetvis göras, och där kan vi alla hjälpas åt även om vi inte är på källbeläggarjakt. En snabb titt, radera om det är åtgärdat och gå vidare. Så jag förstår inte heller varför så många vill dölja våra brister för läsarna. Man måste ju börja någonstans för att kunna få en struktur. Mitt avstubbningsprojekt var ju dömt att misslyckas med 1,5 miljoner artiklar, men sedan betade det av enligt en struktur och det gav ringar på vattnet så att många andra brister korrigerades på vägen. Adville (diskussion) 29 maj 2025 kl. 10.48 (CEST)[svara]
@Adville: Utan att förminska värdet av ditt avstubbningsprojekt, som är värt all beundran genom den manuella granskning som gjordes och därmed korrigering även av andra brister, måste jag ändå påpeka att det var cirka 150 000 artiklar, inte 1,5 miljoner, som "betades av" på detta uthålliga sätt. Resten åtgärdades genom en enda redigering om jag minns rätt. Larske (diskussion) 29 maj 2025 kl. 11.17 (CEST)[svara]
Relevant fråga, Adville: "Så jag förstår inte heller varför så många vill dölja våra brister för läsarna." Det är synd att debatten har kommit att handla om mallar, när den egentligen borde handla om hur vi på bästa sätt hittar en metod som säkerställer att det finns källor. Alla tycks stå bakom att det krävs källor. Men vissa tycks se det som ett problem när man formulerar denna källbrist på ett sätt som påpekas för läsarna. Man behöver inte fokusera på massmallning, utan lika gärna på artikelkvalitet. De praktiska problemen, som bl a Larske pekar på (säkert med fog), får väl styra hur långt man kan komma. Om det bara går att definiera en bråkdel av helheten med hjälp av en speciell mall har man ändå vunnit en hel del. Janders (diskussion) 29 maj 2025 kl. 11.33 (CEST)[svara]
@Larske, det började med ca 1,4 miljoner artiklar. Det var det som var verkligheten när jag gjorde upp planen. Och fick en struktur. Då såg det ohållbart ut. Men utifrån diskussioner så löstes knutar och din bot lade lsjbot-stubbar i en egen kategori så att det "bara" var ca 144 000 artiklar kvar. Även det många, men mer överskådligt. (Se tidslinjen för projektet på projektsidan) syftet med att visa på 1,4 miljoner var mer att det som ser oöverkomligt ut kan lösas med samarbete, struktur och en flexibel plan. Dock är det lättare att avstubba än att leta upp källor. Det första var lätt att göra när man satt vid gaten och väntade, m2n att hitta källor mm är svårare via mobilen. Därför tar källbeläggning mer tid. Dock tror jag fler är intresserade av det om det görs strukturerade mindre och överkomliga projekt likt kvinnoprojektet du föreslog. Adville (diskussion) 29 maj 2025 kl. 11.34 (CEST)[svara]
All mallmärkning har inte varit problemfri. Stubbmärkningen är ju ett exempel, men den gjordes manuellt och det blev inte bättre för det. Det finns en del att lära sig av det. Bl.a. att folk inte vågar ta bort mallar. Hur många gånger har man inte sett att mallar åtgärdats, men mallen ligger kvar. För att motverka detta bör vi ha tydliga kriterier för när mallen _ska_ tas bort. Det är inte en välgärning att låta den ligga kvar utifall att någon skulle göra en annan bedömning än jag.
Jag tror också det är en bra praxis att om man lägger till en källa i en lång artikel som helt sakar källor så byter man mall till "fler källor behövs" och om det bara gäller ett avsnitt så flyttar man mallen till det avsnittet. En stor del av den övermallning vi har idag är manuellt gjord och oftast för att vi inte vågar/orkar ta bort eller ändra.
Om vi ska fokusera på övermallning en stund så kan jag ifrågasätta Infoga, Infoga flera, Infoga från, Dela upp, Bryt ut och Slå ihop. Det borde räcka med med att skriva på diskussionssidan. En funktion som pingar alla som redigerat artikeln skulle kunna hjälpa för att få igång diskussionen. Problemet med dessa mallar är att det är flera sidor som ska mallas varje gång och en länk till rätt diskussionsida ska in och det är en del krångel första gången man ska göra det. Dessutom är behovet av transparens till allmänheten låg, artiklarna går att läsa och ha nytta av ändå. Debatterna om infogning rinner dessutom ofta ut i sanden och blir inte av och mallen ligger kvar ett år eller mer och ingen orkar eller vågar slutföra.
Det finns säker fler mallar vi kan utvärdera, men källmallarna tillhör inte dessa. De är viktiga både som transparans och för vår egen koll hur vi ligger till. /Machatjkala (diskussion) 29 maj 2025 kl. 12.13 (CEST)[svara]

Artiklar källmallade men utan inkommande wikilänkar (exklusive länkar från kategorier och användarsidor) samt utan koppling till Wikidata och Commons

[redigera | redigera wikitext]

Som rubriken lyder, hur många är dessa? Jag tänker mig att här borde det kunna finnas kandidater för Relevanskontroll och SFFR. Även hur många artiklar i artikelrymden utan någon källmall, med samma karakeristika, finns det i nuläget? Ricjac 3 maj 2025 kl. 02.02 (CEST)[svara]

Sedan några har har svwp inga artiklar som saknar koppling till Wikidata mer än under en kortare tid efter en artikels skapande, mycket tack vare Yger som hjälper många artikelskapare att vid behov skapa objekt i Wikidata och/eller koppla till befintliga objekt i Wikidata.
Just nu är det bara artikeln Informellt språk, skapad för en någon halvtimme sedan, som saknar koppling till Wikidata.
Men om vi ändrar frågan från "utan koppling till Wikidata" till "utan koppling till andra Wikipediaprojekt" blir det nog en del. Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 10.12 (CEST)[svara]
@Ricjac: Nu har jag undersökt ett slumpmässigt urval om 1 000 artiklar i Kategori:Alla artiklar som behöver källor med avseende på
  • antal inlänkar från artikelnamnrymden (länkar från användarsidor, diskussionssidor, projektsidor etcetera är alltså inte medräknade)
  • antal länkar till Wikimediaprojekt från det till svwp-artikeln kopplade Wikidataobjektet (står det 1 i kolumnen finns det alltså inte några kopplingar till andra projekt än till svwp)
Som enkelt framgår genom att sortera tabellen på lämpliga kolumner är det alltså i detta stickprov:
  • 39 artiklar, cirka 4 procent som saknar inlänkar
  • 164 artiklar, cirka 16 procent som saknar interwiki
Om detta skalas upp från 1 000 i stickprovet till antalet artiklar i ovan nämnda kategori, just nu 66 447, kan du få en uppskattning av svaret på frågan. (förutom det där med "koppling till Commons" som jag inte riktigt förstod vad som avses)
-- Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 11.24 (CEST)[svara]
Tillägg: Jag gjorde en motsvarande undersökning på ett urval om 1 000 artiklar från hela artikelnamnrymden (alltså även inklusive de artiklar som är källmallade) med följande resultat:
  • 85 artiklar, cirka 8 procent som saknar inlänkar
  • 92 artiklar, cirka 9 procent som saknar interwiki (att det är färre som saknar interwiki beror antagligen på att de robotskapade geografiartiklarna, som oftast har interwiki åtminstone med cebwp, väger så tungt i den totala artikelnamnrymden)
--Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Tittade på efter artiklar som varken hade inlänk eller interwiki. Intressant att det var så få (omkring 1 procent)! Och överlag var de trots allt tämligen relevanta. En bowlingklubb och ett par småländska byar är väl på gränsen, men det fanns också t.ex. personen bakom Bluetooth-loggan (åtminstone enligt artikeln). Skulle det gå att göra en lista över alla artiklar som varken har inlänk, interwiki eller källor (gärna sorterade efter när de skapats)? Det känns baserat på resultaten ovan som att det borde vara en någorlunda hanterbar mängd (eventuellt att det krävs något till villkor) och borde kunna gå att beta av tämligen snabbt (genom länkningar, tillägg av källor eller relevanskontroll/SFFR. Gunnar Larsson (diskussion) 3 maj 2025 kl. 12.28 (CEST)[svara]
Om vi med "inte har källor" menar artiklar som finns i Kategori:Alla artiklar som behöver källor, kan du få fram den efterfrågade listan genom att helt enkelt sortera tabellen som är länkad ovan, först på kolumnen "Antal inlänkar" och sedan på "Antal sajtlänkar". Då hamnar de som varken har inlänkar eller interwiki överst och du kan se att det är elva artiklar som uppfyller dessa villkor.
När du sorterar är det viktigt att tänka på att om du klickar på samma sorteringspil mer än två gånger, återgår sorteringen till den ursprungliga sorteringen för alla kolumner, så det gäller att inte vara för darrhänt. Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Äsch, du vill förstås ha alla, inte bara från ett slumpmässigt urval. Jag återkommer med det. Larske (diskussion) 3 maj 2025 kl. 13.53 (CEST)[svara]
@Gunnar Larsson: Nu har jag undersökt samtliga 66 215 artiklar i Kategori:Alla artiklar som behöver källor och sammanställt en tabell med de 852 artiklar, alltså cirka 1,3 procent av dessa artiklar, som:
  • helt saknar inlänkar från andra svwp-artiklar och
  • är kopplade till Wikidataobjekt som helt saknar länkar till andra Wikimediaprojekt
Tabellen är sorterbar efter skapandetid som du önskade. Genom att sortera på kolumnen "Skapad av" kan du lätt hitta den enda artikel med dessa kriterier som du själv skapade för 20 år sedan. Notera att många artiklar skapade före 2013 är kopplade, av en robot, till mycket "magra" Wikidataobjekt som inte har fyllts på med egenskaper.
-- Larske (diskussion) 4 maj 2025 kl. 01.40 (CEST)[svara]
@Larske, toppen, många tack! Jag har kopierat listan till Användare:Gunnar Larsson/sandlåda/artiklar utan inlänk, interwiki och som saknar källor och tänker försöka beta av sidorna. Är givetvis helt ok om någon annan också vill beta av artiklarna :-) Gunnar Larsson (diskussion) 4 maj 2025 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Tack. Men problemet med Kategori:Alla artiklar som behöver källor är att det är en så stor skillnad mellan Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor och flera av de mer nischade källmallarna i den månatliga kvalitétsredovisningen. Egentligen borde jag frågat efter artiklar antingen mallade som Kategori:Alla artiklar som behöver källor eller inte och med samma attribut som i ursprungsfrågan. Ricjac 3 maj 2025 kl. 14.18 (CEST)[svara]

Förslag på väg framåt

[redigera | redigera wikitext]

Baserat på diskussionen ovan och i ett försök att ta hänsyn till de saker där vi tänker olika föreslår jag att vi:

  • Mallar alla artiklar helt utan källor med hjälp av en bot - efter att ha testat rejält vad som är vettiga kriterier
  • Använder en specifik mall - då går det att analysera konsekvenserna och om det hela skulle visa sig tokigt går det i värsta fall att köra en bot som plockar bort mallen.
  • Att mallen utformas för att störa så lite som möjligt - när jag började skriva detta hade jag en tanke på att använda __HIDDEN_CAT__, men den fungerar ju inte för själva mallinnehållet. Men det går att fundera på alternativa lösningar antingen att vi försöker göra mallen visuellt "mildare" än de vanliga åtgärdsmallarna. Alternativt så skulle vi kunna ha en mall som i normalfallet inte syns och att de som vill att den ska synas får lägga in en eller ett par rader i sin .css eller .js fil.

Gunnar Larsson (diskussion) 4 maj 2025 kl. 12.15 (CEST)[svara]

Jag håller med om de två första punkterna. Men eftersom mallen delvis syftar till att informera läsaren ska den synas tydligt. Inte övertydligt - men den ska synas för alla , inte bara för dem som letar efter den. Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2025 kl. 12.36 (CEST)[svara]
Jag föreslår att vi inte gör någonting särskilt med artiklarna. Vill man hitta artiklar att åtgärda går det redan idag, eller genom att söka ut dem vid behov. Varningar bör ha bättre på fötterna än algoritmer.
andejons (diskussion) 4 maj 2025 kl. 14.04 (CEST)[svara]
När det uppstår "behov" avgörs inte bara av de aktiva användare som hittar artiklar som behöver källbeläggas, utan främst av de läsare som får del av et innehåll som WP-kollektivet inte har källbelagt på ett tillfredsställande sätt. Det behovet uppstår när som helst när någon söker i enskilda artiklar, något som aktiva användare inte kan påverka, oavsett hur systematiska de är i sin uppföljande källbristsjakt.Stöd till Gunnar Larssons förslag med Chandra Varenas påpekande. Janders (diskussion) 4 maj 2025 kl. 16.02 (CEST) Tillägg i texten kl 16.09.[svara]
Om vi nu ska införa denna typ av mall (som jag är synnerligen skeptisk till) så bör malltexten fokusera just på att läsaren ska få information om att innehållet i artikeln inte är källbelagt. Ingen uppmaning om att källbelägga eller liknande - då förlorar mallen sin betydelse som "varning". Blanda inte ihop behoven "informera läsaren" och "hitta artiklar att åtgärda". Kitayama (diskussion) 4 maj 2025 kl. 16.38 (CEST)[svara]
För att hitta lösningar på problem kan det ofta vara till nytta att först förstå och beskriva problemet. Alltför ofta ramlar man för snabbt in i ett förslag på lösning som kanske inte alls är en effektiv lösning på problemet. I diskussionen ovan blandas dessutom de två grupperna "aktiva redigerare" och "Wikipediaartikelläsare bland allmänheten" och det handlar ju om helt olika problem. Jag håller med Janders och Paracel63 att läsarnas problem har en högre angelägenhetsgrad än redigerarnas och jag håller med Kitayama om att behoven/problemen inte bör blandas ihop. Låt oss därför, åtminstone för stunden, lägga redigerarnas problem och önskemål åt sidan och fokusera lite på problemet för användarna.
Kan vi ta fram en konkret beskrivning av vad problemet är från ett artikelläsarperspektiv, utan att förirra oss in i luddiga formuleringar som
  • "helt utan källor" (alla hittills framförda förslag på kriterier för vad detta innebär har visat sig stå på rätt så tunn is)
  • "alla varianter av källrubriker" (som "naturligtvis" ska beaktas)
  • "tillfredsställande" (ett långt sluttande plan av "vettiga kriteria" som en robot har mycket svårt att hantera)
Som Ricjac påpekade tidigt i tråden finns det "ett kontinuum av varianter mellan en tydlig källa och något helt utan källor". Det finns också en massa olika varianter för hur källbeläggning är gjord och var referenser till källorna är placerade i artiklarna. Det vore ju helt underbart om vi kunde förstå vilka av alla varianter som kan bidra mer eller mindre till det ännu ej beskrivna problemet ur ett användarperspektiv. Jag tror personligen att det krävs någon form av artificiell intelligens för att kunna avgöra om en specifik artikel är ett problem eller ej i sin nuvarande form.
  • Är det ett problem för läsaren att vi inte alltid använder samma rubriker för till exempel källor? Bör det åtgärdas?
  • Är det ett problem för läsaren att fotnoter inte används i en del artiklar som (idag) är korta? Hur lång får en artikel vara för att det ska vara "tillfredsställande" med "samlingskällor" utan fotnoter/sidangivelser?
Är problemet att
  • artikelläsarna inte känner sig informerade om källkvaliten för en specifik artikel? eller är problemet
  • att vi inte känner att artikelläsarna är informerade om att vi betraktar en specifik artikel som "icke tillfredsställande källbelagd"?
Jag tror att det är läsarens känsla som bör vara det som avgör och en liten fotnot i alla artiklar som påminner läsaren om att uppgifter som inte har en källa kan vara riskabelt att lita på skulle vara fullt tillräckligt, sen är det läsaren som får använda sitt omdöme vid varje enskild läsning av en artikel. Det fungerar oavsett var på det sluttande planet av källbeläggningstillfredsställelse ett viss artikel befinner sig.
Larske (diskussion) 4 maj 2025 kl. 17.42 (CEST)[svara]
Jag ser det stora problemet inte i läsarens upplevelse ("känner sig informerade") utan i vårt ansvar att det vi förmedlar öppet ska redovisa ett underlag för källkritisk läsning. Hur källhänvisningarna är formulerade är mindre viktigt, men vi bör varna för att de kanske inte alls finns. @Larskes förslag om generell kommentar kanske är en lösning. Men i så fall inte som fotnot utan hellre som liten generell mall höcst upp i artikeln. Jag tror tyvärr inte att våra vanliga läsare alltid läser fortnoter - och de som mest behöver påminnas om att vara källkritiska är nog de som är minst benägna att lära fotnoter. Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2025 kl. 17.55 (CEST)[svara]
Den exakta utformningen (text och placering) av en generell påminnelsenot kan såklart diskuteras. Om man vill ha den i början på sidan för att öka sannolikheten att den läses kan den kanske samsas på samma rad som den "wikidatabeskrivning" som sedan en tid tillbaka visas direkt under rubriken för såväl inloggade som oinloggade i datorvyn. I mobilvyn är det kanske lite mer trångt upptill. Larske (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.09 (CEST)[svara]
En allmän varningstext kan vara på sin plats. Vi varnas ju redan för allt möjligt. Den bör utformas med försiktighet och vara kort. Typ: "Wikipedia bygger på godkända källor. Om en artikel saknar källor bör informationen användas med försiktighet". // Nalle&Lisa (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Ett sätt vore att lägga till en källrubrik till de artiklar som inte har någon och lägga in textraden (=mall) med Artikel saknar källor med en länk till lämplig sida som visar vad källor är till för.
Blaffiga mallar längst upp i artikeln är distraherande och leder till att färre kommer att läsa artikeln. Det är sedan länge visat att om det tar längre tid än 20 sekunder för mediakonsumenten att komma till innehållet eller om översta tredjedelen av sidan täcks av reklam eller annat som stör läsningen så går man vidare till någonting annat. Nasko (✉) 4 maj 2025 kl. 18.22 (CEST)[svara]
Vi har sedan lång tid (>20 år?) en varning. Längst ner på alla sidor (åtminstone för laptops, vet inte hur det är från mobil) finns det en länk Förbehåll. Gunnar Larsson (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.33 (CEST)[svara]
Något sådant finns inte på min mobil. Kör gamla vektor. Hur är det med andra skal? Eftersom de flesta av våra läsare använder mobil så måste texten också synas för dem //Nalle&Lisa (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.44 (CEST)[svara]
Den lila lilla länken "Förbehåll" har jag aldrig sett under mina 9 år på WP. Först nu när jag fick det påpekat för mig. Så smått duger inte för att göra ngn nytta. Men Naskos idé om generell text under Källor är bra! Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2025 kl. 19.05 (CEST)[svara]
 Gillar Naskos förlag med text under rubrik Källor Yger (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Även jag ser det som en framkomlig väg. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2025 kl. 18.58 (CEST)[svara]
Vi skulle då kunna införa detta i två steg. Lägg mallen på alla NYA artiklar utan källor. När vi känner oss komfortabla med den så kan den appliceras med bot på "resten".
== Källor ==
Denna artikel saknar tyvärr källor. Informationen bör därför användas med försiktighet.
Genom att lägga mallen på alla nya artiklar så kanske vi får författaren att tänka en gång till och lägga till en källa. Kitayama (diskussion) 4 maj 2025 kl. 19.35 (CEST)[svara]
Jag gjorde en mall {{Inga källor}} på försök. Titta i Akvariefiskar och avgör om det är rätt sätt (viktigast) och rätt text (kan man alltid putsa på). Kitayama (diskussion) 4 maj 2025 kl. 19.55 (CEST)[svara]
I stora drag ser det bra ut. Jag skulle vilja ha en rakare text:
  • Denna artikel saknar källor. Informationen bör användas med försiktighet.
Alla artiklar som har mallen måste hamna i en egen kategori så wikipedianer kan hitta dem. Nasko (✉) 4 maj 2025 kl. 20.20 (CEST)[svara]
Bra tycker jag! Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)[svara]
En poäng med att lägga denna information under rubriken Källor är att läsaren hittar den på samma ställe som källorna skulle ha funnits, d v s den som söker en artikels källor behöver bara titta på ett ställe för att få info om källäget. Placerar vi informationen någon annanstans så måste vi "lära" läsarna att titta på två ställen - dels under rubriken Källor, dels någon annanstans. Kitayama (diskussion) 4 maj 2025 kl. 21.30 (CEST)[svara]
Bästa förslaget hitintills då det innebär i helt källösa artiklar att den som sätter in mallen även "hugger i" genom att skapa en rubrik för källor och referenser. Ricjac 4 maj 2025 kl. 21.43 (CEST)[svara]
Om det leder till att färre läser en artikel som inte kan verifieras med stöd från densamma så är det en i min ögon en acceptabel, kanske till och med önskvärd konsekvens. Vi gör en tjänst till läsarna om de snabbt kan bedöma om de vill hoppa över en lågkvalitetsartikel eller om de vill slösa sin tid på den utan att ha en aning om innehållet i den stämmer eller inte. ♥Ainali diskussionbidrag 4 maj 2025 kl. 20.30 (CEST)[svara]
De flesta artiklar som saknar källor är inte av låg kvalitet. De har tillkommit i en tid då kraven på hänvisning inte var lika högt ställda som idag. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2025 kl. 21.40 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: Att artikeln redovisar sina källor är i sig en grundläggande kvalitetsaspekt. Inga källor -> sämre artikel, även om sakinnehållet är bra. Janders (diskussion) 4 maj 2025 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Givetvis är det så. Det är därför vi införde kravet på att vi redovisar våra källor. Men sakinnehållet i artiklar från Wikipedias barndom, skrivna innan man började resonera så, är oftast tillförlitligt. Det mesta som höll låg kvalitet är redan utrensat eller förbättrat. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2025 kl. 05.32 (CEST)[svara]
Det spelar liksom ingen roll när en grundprincip är verifierbarhet. Om artiklarna inte tillhandahåller sätt att verifiera sig själva är de så dåliga att de närmare borde raderas än att få en haldvold märkning under artikeln. ♥Ainali diskussionbidrag 5 maj 2025 kl. 22.35 (CEST)[svara]
Jag vägrar att fälla en så hård dom över de första årens arbete här på Wikipedia. Jag var själv inte med men jag hyser stor respekt för pionjärerna som banade väg för oss. Att det fanns barnsjukdomar är inte så märkligt. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2025 kl. 22.49 (CEST)[svara]
Som tur är behöver varken du eller jag själva "fälla en dom" då samma pionjärer i Wikipedia:Verifierbarhet så tacksamt redan i nötskalet skriver "Uppgifter som saknar relevant källhänvisning kan ifrågasättas eller tas bort." och senare i inledningen, nästan övertydligt, fastslår "Verifierbarhet är ett krav.". ♥Ainali diskussionbidrag 7 maj 2025 kl. 09.43 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: Bra liknelse. Barnsjukdomar drabbar i regel vuxna värre. Wikipedia har fyllt 24 år. Det borde vi dra lärdom av, eftersom det som vi inte påverkades lika mycket av i lågstadieåldern kan vara riktigt illa idag. Paracel63 (diskussion) 7 maj 2025 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Givetvis behöver detta åtgärdas. Radering är dock inte lösningen på problemet. Många av artiklarna har ett felfritt innehåll. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2025 kl. 17.37 (CEST)[svara]
Ja, den gyllene medelvägen är ju en vanlig topp-mall. Dvs inte radering, men inte heller en undanskymd mall som man kommer till först efter att man slösat bort på att läsa den overifierbara artikeln. ♥Ainali diskussionbidrag 8 maj 2025 kl. 17.19 (CEST)[svara]
Jag tror inte att någon har förespråkat att alla källösa artiklar ska raderas. De tydliga förslag som jag kan se är:
  • En toppmall
  • En mall som läggs in under en rubrik "Källor":
I båda fallen skulle mallen kunna läggas in med bot. Den bör vara vänligt skriven. Det bör vara en specifik mall så att vi kan spåra och särskilja den från manuellt inlagda mallar.
Hur går vi vidare? För min del spelar det inte så stor roll vilket av alternativen vi väljer, men jag tycker att det är viktigt att artiklarna utan källor blir uppmärkta på ett eller annat sätt. Chandra Varena (diskussion) 8 maj 2025 kl. 17.32 (CEST)[svara]
En praktisk skillnad mellan alternativen är att en toppmall enkelt går att lägga till med en bot (den ska ju vara tidigast i texten), medan en mall under rubriken "källor" är svårare att lägga in (var ska rubriken källor hamn om den inte redan finns). Av det skälet föredrar jag en toppmall (även om det kanske inte ser lika snyggt ut), annars kommer vi nog att få en hel del artiklar där källor-rubriken av en eller annan anledning känns felplacerad. Gunnar Larsson (diskussion) 8 maj 2025 kl. 18.09 (CEST)[svara]
Tack för påpekandet om möjligheten till en sidfotsmärkning (och inte i sidhuvudet). Vi har redan idag en ganska anonym Förbehåll i den absoluta sidfoten, men den tror jag inte många hittar. Definitivt gör inte många mobilsurfare det (och där kanske en sådan mall kan behövas mest). Paracel63 (diskussion) 4 maj 2025 kl. 20.56 (CEST)[svara]
Det verkar omotiverat med olika uppsättningar "sidfotslänkar" i datorvy och mobilvy, men det kanske finns någon förklaring till att det ser ut så här:
  • I datorvyn: Wikimedias integritetspolicy • Om Wikipedia • Förbehåll • Uppförandekod • Utvecklare • Statistik • Information om kakor • Mobilvy
  • I mobilvyn: Wikimedias integritetspolicy • Uppförandekod • Utvecklare • Statistik • Information om kakor • Användarvillkor • Datorvy
De länkar som är markerade med röd text är länkar som bara finns i den ena vyn.
Sidfot i artikeln om Rom i Iphone SE3 under IOS 18, svart läge.
Och i Wikpedia-appen, är det någon som läser här som använder den?, verkar de ha rationaliserat bort alla sidfotslänkar utom den som ger info om licensieringen. Larske (diskussion) 4 maj 2025 kl. 21.36 (CEST)[svara]
Svar ja. Se bild. --Paracel63 (diskussion) 5 maj 2025 kl. 12.05 (CEST)[svara]
I mobilvyn finns "Om Wikipedia" och "Förbehåll" i samma meny som "Huvudsida", "Slumpartikel", mm. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 4 maj 2025 kl. 22.01 (CEST)[svara]
Ber om ursäkt för sent inhopp, då jag var med och började diskussionen. Jag hade föredragit en toppmall som ligger där alla andra gör, då det är ett stort problem som läsarna bör se direkt. En egen rubrik med mall under är det näst bästa alternativet, och helt ok med, särskilt om det får fler i gemenskapen att acceptera att vi till slut märker upp alla källösa artiklar så de får en Kategori med.
Sedan har det ju framkommit andra problem som borde uppmärksammas och jobbas med, tex att många artiklar tycks ha "externa länkar" som rubrik för källor. Att kolla igenom och fixa det är ett hästjobb som kanske borde noteras på en todo lista. Adville (diskussion) 8 maj 2025 kl. 20.21 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag har inte hängt med i hela diskussionen, men är helt emot massmallning av källösa artiklar med utgång från erfarenhet. Dessutom uppfattar jag att det finns ett förslag om att skapa källavsnitt utan källor och lägga mallar i källavsnitten, vilket är väldigt dumt. Jag förstår tanken om man är orutinerad, men det har gjorts tidigare med mycket negativt resultat. Rubriker utan innehåll bör undvikas. Likaså bör inte källmallar placeras i källavsnitt då det ger sämre effekt när det gäller källtillkomst (mindre synliga) och även kan leda till att mallar blir kvar efter att källor tillkommit. En upplysningsmall är inte bättre då den bland annat måste raderas när källor tillkommer. Istället bör upplysningar finnas i källmallen, och man kan även utnyttja motiveringen för kompletterande upplysningar. Sedan verkar de här påhitten rikta sig till nybörjare/besökare och inte rutinerade användare som vet vad källavsnitt är. Då är det bättre att ta det med nybörjarna så att de snabbt får in rutinen. Information om vad Wikipedia är och hur källor fungerar finns redan. Det når heller inte ut bättre genom ytterligare i mallar i artiklarna.

Jag hoppas att användare tar sitt förnuft till fånga och inte genomför det. Vi har sett konsekvenserna tidigare år, både med källmallarna (som blivit liggande i många år) och glömts bort och med stubbmallarna. För nybörjare fungerar också mallar generellt dåligt. Många förstår inte vad som menas eller upplever det som stress och press samt är rädda för att fråga, vilket ibland leder till allvarliga fel som tar tid att rätta till och som ofta någon ofrivillig rutinerad användare får ta på sig. Det kan också ta väldigt lång tid innan dessa fel upptäcks eftersom vissa artiklar sällan besöks eller kontrolleras av rutinerade användare. Många nybörjare tar heller inte bort källmallar eller andra åtgärdsmallar efter åtgärd. Därför hamnar det ansvaret på rutinerade. Det är heller inte svårt att utifrån statistiken eller med blotta ögat konstatera att rutinerade är mer intresserade av att källmalla artiklar än att faktiskt bidra med källor och därefter radera mallen. Sedan kan det finnas ett stort mörkertal som källbelägger artiklar utan källmall. Artiklarna som saknar källor är heller inte artiklar som besöks särskilt flitigt, utan är bortglömda. Källmallar har också visat indikationer på att skrämma iväg bidragsgivare och kanske även läsare, vilket då gör artiklarna ännu mer ratade. En artikel med många åtgärdsmallar drabbas ofta av nya brister och eventuellt nya åtgärdsmallar, såvida inte någon användare aktivt tar tag i det för att motverka det. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 15.43 (CEST)[svara]

@Kyllo: Man kan naturligtvis ha olika invändningar mot förslaget, och jag ser att det finns en massa praktiska problem. Men ytterst handlar det om ett användarperspektiv, öppenhet och transparens. Vi (dvs WP-kollektivet med sitt inarbetade varumärke) skriver inte i första hand för oss själva, utan levererar en produkt till utomstående - läsarna. Om delar av den produkten, d v s enskilda artiklar, saknar viktiga beståndsdelar (i detta fall källor) och vi känner till det utan att varna eller åtgärda bristerna, sviker vi både läsaren och vårt eget varumärke. En livsmedels- eller bilhandlare säljer inte defekta produkter utan att påtala det. På samma sätt bör vi som sprider information göra det tydligt för våra läsare, att den produkt som läsaren tar del av för att få kunskap inte håller den grundläggande kvalitet som både vi som producenter och läsaren som konsument bör kunna förvänta sig. Det handlar ytterst om publiceringsetik. Den är viktigare än praktiska problem att finna bra former för mallning. Janders (diskussion) 20 maj 2025 kl. 17.16 (CEST)[svara]
@Kyllo: Och som jag skrev om på annan plats (glömde pinga), artiklarna blir inte bättre för att man döljer deras bristande kvalitet. Med ärlighet kommer man längre. Det blir också lättare att arbeta med en åtgärdskategori som faktiskt minskar (från en hög nivå) än med en som inte gör det. Om åtgärdsmallar "skrämmer bort" läsarna, borde vi väl enligt den logiken avskaffa åtgärdsmallar som fenomen?-- Paracel63 (diskussion) 20 maj 2025 kl. 20.29 (CEST)[svara]
Håller inte alls med i den filosofin. Att massmalla har absolut ingenting med öppenhet att göra. Artiklarnas kvalitet höjs inte bara för att man mallar. Sedan delar jag inte heller alls bilden av att mallar signalerar någon form av kvalitet eller kvalitetstänk. Tvärtom är massmallning något som både kan avskräcka och provocera. Det finns sedan tidigare hjälpsidor om vad Wikipedia är och riskerna att använda Wikipedia som källa. Att Wikipedia helt plötsligt efter (vad det nu kan vara...) 25 år inte skulle vara öppet eller ärligt vet jag inte vad det kommer av, men det är definitivt inte avsaknaden av mallar. Någon har förmodligen fått det runt bakoten och sedan på något vis lyckats lura i andra det.
Tvärtom har mallarna till viss del skapat problem då de inte fyller sin funktion. Ett exempel är stubbmallarna som därefter har avvecklats vilket bara är positivt. Jag har även kommit på enskilda användare med att radera åtgärdsmallar utan åtgärd och varit öppen med det. Vi har kvalitetsmätningen varje månad som ger sitt tydliga besked. Vi har Larskes statistik som tydligt pekar på bristande intresse eller att det bara är några användare som arbetar hårt med att belägga. Paracel63, du måste också inse att du inte kommer kunna åtgärda en miljon artiklar om året.
Om jag mallar ett kuriosaavsnitt i syfte att det ska avvecklas blir det värsta motståndet, trots att det bara rör sig om ett begränsat antal artiklar, mallen är avsedd för det, det finns instruktioner på lösningar i mallen och dessutom visat sig ge mycket positiv effekt. Dessutom har jag fått skit för att jag mallar istället för att åtgärda problem. Men då vill jag säga att jag åtgärdar också, även sådant som jag själv mallat. Det är det inte alls säkert att andra gör.
Tidigare har jag för mig att det har varit vettiga och konstruktiva diskussioner om mallarnas bristande effekt och det var väl en sådan som ledde till avvecklingen av stubbmallar. Tyvärr ett jättejobb och det borde egentligen uppmärksammats mycket tidigare.
Sedan att få det till att Wikipedia är en bilhandlare som säljer reservdelar eller vad det kan vara. Måste ju vara ganska blåst för att gå på det. Det är väl i så fall mer som att lappa bilar med falska p-böter. Det orsakar också mer irritation än det tillför. Det är du som lappar som får ta irritationen också. Jag tycker att ni som vill lappa artiklar kan börja med att lappa bilar i Stockholm och använda era argument där för att utvärdera hur det fungerar.
Det sista som Paracel63 skrev är mer som det brukar låta i diskussionerna. Att vi vill minska mallanvändningen, avveckla mallar eller sammanfoga mallar. Att skapa riktade insatser i kvalitetsarbetet och kunna se framgångarna. Applådera när mallanvändningen gått ner kraftigt en månad, kunna känna sig delaktig och bidragande i nedgången. Kanske även kunna sätta upp delmål. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Vanligtvis brukar majoriteten vara emot massmallning och någon enstaka användare för. Det brukar alltid vara någon som fullt ut tror att artiklar med källor är pålitliga artiklar, artiklar utan källor är dåliga artiklar och mallar gör att artiklar blir bättre.
Mallning leder exempelvis inte per automatik till källa. Det finns ingenting som tyder på att viljan att bidra med källor ökar när det finns en mall. Mycket tyder istället på att det är något annat som leder till viljan att införa källor. Kanske att det är ett ämne som användaren har kunskap om och är intresserad av. Det skulle också kunna förklara varför artiklarna som varit uppmärkta med källor längst nästan uteslutande handlar om smala och ovanliga ämnen som ytterst få lär ha goda kunskaper eller specialintressen i.
Det finns många källösa artiklar utan källmall som är korrekta och välskrivna. Många artiklar med källor är också bra, men tendenser finns att användare lutar sig tillbaka och känner sig lite nöjda då. Att man inte kontrollerar uppgifterna mot källorna eller ens om källänkarna fungerar. Jag vet att en bot och några enstaka användare arbetar hårt med det, men i övrigt verkar intresset vara lågt.
Samtidigt tycker jag att kritiken är hård mot källösa artiklar. Min uppfattning är att vi på svwp generellt är bra på just källor i jämförelse med andra språkversioner, särskilt för lite smalare artiklar. Jag har förvisso inte redigerat mycket på andra språkversioner, men när jag gör jämförelser med andra språkversioner. Delvis kan det vara en inställningsfråga, men till viss del har det nog att göra med att vi har VE och använder botar i hög grad. Jämför man med källhänvisningarna för 20 år sedan så ser man skillnad. För 15 år sedan upplevde jag inte att det var många som krävde källor, utan att det mer sågs som ett plus och främst var viktigt när det var påståenden kunde ifrågasättas. Inte heller verkade det anses lika viktigt med fotnoter.
Många encyklopedier saknar helt offentliga källhänvisningar, så redan där är Wikipedia speciellt. Samtidigt behöver man inse att alla artiklar kommer inte att få källor så länge som det sker manuellt. Om några år är det inte omöjligt att vi har en AI-bot som belägger alla miljontals artiklar blixtsnabbt och med kanske 70 procents säkerhet. Men där är vi inte nu.
Då behöver man också ha med det i tanken och inte utgå från att det är möjligt nu. Alltså behöver man tänka om när det gäller källor. Då menar jag att det är klokt att prioritera och göra riktade insatser. Att införa en källa till en uppgift som är självklar för alla eller som man kan kontrollera genom en enkel googling tillför nog mer i tanken än i praktiken. Särskilt om man tänker på att det kan finnas felaktiga uppgifter som saknar källor och där kan mallen göra större nytta. Då lyfter den också fram behoven.
Grundprincipen har alltid varit att man inte ska använda mall enbart för att artikeln inte är perfekt eller för att efterlysa redigeringshjälp (det som ofta skedde med stubbmallarna), utan att det ska finnas ett konkret problem i artikeln och antingen en lösning eller en pågående diskussion. Den som mallar på löpande band har knappast tänkt igenom det. Är den ens möjlig att belägga? Om inte är det bättre att ta en diskussion direkt istället för att mallen ska ligga där i 15 år för att sedan kanske raderas utan åtgärd av någon som tycker sig ha rätt till det. Teoretiskt kan det vara originalforskning eller en bluffartikel när det inte finns några källor i artikeln och inte går att hitta några heller. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 23.47 (CEST)[svara]
@Kyllo: Jag betackar mig för oförskämdheter i form av "måste ju vara ganska blåst för att gå på det", som du skriver här ovan. Du brukar ju hänvisa till riktlinjer och policy, och känner säkert till Wikipedia:Etikett. Om du inte förstår liknelsen med att sälja en undermålig produkt, t ex skraltig bil, utan att berätta om bristerna, kan vi säkert ägna en speciell tråd om det. Men tills vidare räcker det bra för mig om du försöker hålla en hyfsad god ton i dina inlägg.
Dessutom tror jag att argumentet "artiklarnas kvalitet höjs inte bara för att man mallar" slår lite fel. Det – i alla fall för mig – viktigaste argumentet för en mallning av just denna typ av brister (inte mallning generellt alltså), är inte att mallen höjer artikelkvaliten, utan att läsaren (dvs den person som söker information för att stärka sin kunskap) uppmärksammas på en kvalitetsbrist – inte att själva artikelkvalitén blir bättre. Det handlar helt enkelt om konsumentupplysning. Janders (diskussion) 21 maj 2025 kl. 07.32 (CEST) Kompletterat kl 10.20.[svara]
(Redigeringskonflikt) Att Wikipedia inte säljer bildelar säger sig självt att det inte är sant, så det kräver ingen hänvisning till riktlinje. Man behöver inte belägga självklarheter i artiklarna heller.
Det finns heller inget som visar att det har din önskade effekt/uppfattning hos läsare. Snarare är det nog du själv som uppfattar det så och inte allmänheten. Det är sannolikt många besökare som inte har en aning om vad mallarna betyder. Många nybörjare har också visat sig ha svårt att förstå vad som menas eller hur rutinerna för källmallar och andra åtgärdsmallar ser ut. Det som är känt från tidigare diskussioner är att det finns många användare som stör sig på åtgärdsmallar och anser att det förfular artiklar. Att någon är väldigt snabb med att utföra åtgärder i en artikel kan alltså främst vara för att bli av med mallen och för att den vill att favoritartikeln ska vara mallfri. Den tendensen märks särskilt tydligt i "kvalitetsmärkta" artiklar. Samtidigt innebär det att artiklar med dålig uppmärksamhet och brister blir mer lidande av det. Där leder inte mallarna till mer aktivitet, utan snarare att den ratas och eventuellt att ytterligare mallar tillkommer. Vid min källgenomgång kunde jag hitta tre stora källmallar i samma artikel och sedan ytterligare småmallar. Då blir det ganska uppenbart att det inte kommer att åtgärdas ens inom 15 år.
I en lång artikel är risken att den skrämmer bort bidragsgivare nog inte så stor, men är det fullt med mallar i artikeln eller en väldigt kort artikel där kanske mallen tar upp mer plats än artikeltexten är risken väldigt stor.
Mallen är inte en konsumentstämpel. Mallarna är inte en symbol som du försöker göra gällande. För dig, kanske, visst. Men inte enligt Wikipedia, för mig och knappast för folk i allmänhet. Precis som att stubbmallarna inte ska användas för att signalera att en artikeln är kortare än många andra eller att andra är välkomna att redigera. Det är något som ska uppärksamma ett konkret problem och leda till att det åtgärdas. Det förutsätter att mallen är genomtänkt och har ett tydlig mål. Annars blir det felaktig användning. Kyllo (diskussion) 21 maj 2025 kl. 12.25 (CEST)[svara]
@Kyllo: Alla diskussioner underlättas av att den som replikterar svarar på det som berör ämnet, och respekterar att egna åsikter inte är detsamma som ett regelverk.
  • Jag diskuterar inte mallar i allmänhet, utan speciella markeringar som är tänkta att ge en viss specifik information till läsarna. Om du vill diskutera mallar utifrån andra perspektiv, så kan du starta en annan tråd.
  • Du förstod uppenbarligen inte metaforen om leverantörsansvar och "konsumentinformation" och invänder med kraft mot något som jag inte har påstått. Ditt svar blev därmed ett egendomligt och omotiverat slag i luften. Men fundera gärna en gång till om en informationsproducent har ett ansvar att förklara för mottagaren/läsaren, att det som berättas inte kan verifieras på det sätt som vi önskar. För jag tror inte att du anser att läsaren bör sväva i okunnighet om brister i artikeltexterna.
  • Du har inte tolkningsföreträde för "vad mallar är" eller i vilka sammanhang eller hur det går att utveckla kommunikationen med läsaren. Du kan tycka en massa saker, men har varken en lärarroll eller utslagsröst. Policyer och riktlinjer är stöd för arbetet och gäller fram till dess att det råder konsensus om något annat. Dessutom finns det rutiner och praxis som inte är kodifierade i formella dokument. Så om vi hittar ett system för att informera läsarna om att artiklar saknar källor, står det inte i strid mot någon evig princip. Det är tvärt om helt i linje med hur uppslagsverket och dess arbetssätt hela tiden förändras och utvecklas.
Janders (diskussion) 21 maj 2025 kl. 15.18 (CEST)[svara]
Jag diskuterar bara med användare som vill diskutera och diskuterar bara sak, inte enskilda användare. Så om jag skriver att något är ogenomtänkt eller saknar grund så är det inte någon enskild användare jag syftar på. Om du tar åt dig kan inte jag ansvara för det. På samma sätt kan ju andra skriva likadant till mig. Men man bör ju kunna stå för det då och ha en grund till det. Det kan ju bli pinsamt för den som uttrycker en sak och sedan i nästa diskussion en helt annan.
Jag fattar att du tycker att Wikipedia är det ena och det andra, men eftersom du varken har bevisat det eller kunnat förklara grunden till det så är det obegripligt för mig. Precis som om jag skriver att Wikipedia är en glasskiosk eller borde ha reklam för att det är ärligt och uppriktigt, så lär det knappast övertyga dig heller. Och den som verkligen har en bra och genomtänkt tanke lägger också mest drivkrift på den, och inte att klandra andra i diskussionen. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 14.29 (CEST)[svara]

Jag motsätter mig bestämt att källor läggs in med not, både i och framgent. Då kommer våra artiklar att fyllas med noter som inte tillför någonting utan endast hör dem plottriga. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 07.22 (CEST)[svara]

Jag stödjer @Janders med fleras argument för att på ett eller annat sätt lägga in en mall som talar om att artikeln saknar källhänvisningar. Att vi gör läsaren uppmärksam på kvalitetsbrister i den enstaka artikeln höjer tydligheten och därmed trovärdigheten i hela WP-projektet. Vad gäller @Tostarpadius kommentar om noter förstår jag den inte. Vi lägger redan nu in källor som fotnoter, och uppmanar varandra att göra det. Chandra Varena (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.02 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Som jag redan skrivit nedan skulle det stå "bot". Jag förstår att det blev reaktioner. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2025 kl. 07.18 (CEST)[svara]
Ser inte hur det kan öka förtroendet. Förtroendet för källmallade artiklar har ju uppenbart minskat. I tidigare diskussioner var det även användare (inte jag) som talade om att åtgärdsmallar förfulade artiklar och väckte irritation. Om det faktiskt hade lett till konkret förbättring hade det kanske fungerat. I artiklar som anändare bryr sig starkt om kan mallen ha en positiv effekt, men där råder heller sällan något utbrett källproblem. Däremot i artiklarna som är i mest behov av källor blir mallarna kvar i år efter år och användare flyr artiklarna. Det är dött både i artiklarna och tillhörande diskussionssida. Generellt, ju sämre skick artikeln är i och ju fler åtgärdsmallar, desto mindre aktivitet. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.21 (CEST)[svara]
Jag menar bestämt att att en källa utan not vad det är den källbelägger är värdelös så snart ny information läggs till i artikeln för då vet man inte vad som är källbelagt och vad i artikeln som saknar källa. I min mening bör varje uppgift som har källbelagts vara försedd med not. ♥Ainali diskussionbidrag 21 maj 2025 kl. 08.03 (CEST)[svara]
Liksom Chandra Varena stödjer även jag förslaget om att lägga in en mall i artiklar som helt saknar källhänvisningar. Jag ser det bara som en fördel att vi kan uppmärksamma läsarna på eventuella brister samtidigt som vi själva får ett hum om hur många artiklar som saknar källor. Att använda en specifik mall för ändamålet låter som en klok och försiktig väg att gå. /Ariam (diskussion) 21 maj 2025 kl. 11.46 (CEST)[svara]
Mallarna har varken det syftet eller den effekten. Det finns en stor missuppfattning att det är någon vägledning för besökare, ungefär som våra hjälpsidor. Åtgärdsmallarna har aldrig varit några upplysningsmallar, heller inte riktade till besökare i allmänhet. Mallarna har enbart som syfte att uppmärksamma brister i syfte att åtgärda dem så snart som möjligt. Men vid massmallningar försvinner effekten. De som förstår mallarna är främst rutinerade användare. De som belägger mallade artiklar i störst utsträckning är enstaka rutinerade användare. Nybörjare förstår inte alltid mallen, inte minst hur den ska hanteras, och besökare behöver inte förstå den. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.16 (CEST)[svara]
@Kyllo: Varför utgår du från att det handlar om åtgärdsmallar som ska uppmana till att någon lägger in källor? Varför inte se dem som informationsmallar, som vänder sig till läsaren? Det finns ingenting som hindrar att det införs nya mallar som har ett annat syfte de som du tänker på. Ditt påstående att "åtgärdsmallarna har aldrig varit några upplysningsmallar, heller inte riktade till besökare i allmänhet" må vara din syn på hur saker och ting fungerar idag, men är inget argument för eller emot en framtida ordning. Det finns inte heller någonting som säger att en ny mall inte kan utformas på ett mycket enkelt sätt (typ det som står på högst upp på alla sidor på enwp, "From Wikipedia, the free encyclopedia"). Och vi lägger redan idag information i olika toppmeddelanden, t ex "Ej att förväxla med..", "För andra betydelser, se..." etc. Jag tror inte att en motsvarande rad som t ex säger "OBS! Artikeln saknar källor" skulle vara något störande inslag på sidan. Janders (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.55 (CEST)[svara]
Jag har mött religiösa grupper som värvar medlemmar på samma sätt. Om alla blev upplysta så skulle väl alla vara medlemmar vid det här laget. För att inte tala om säljare som "bara vill informera". Du får tycka att det är upplysning, men det betyder inte att det är det eller att andra behöver hålla med.
Sedan har du nog fått det om bakfoten om du jämför det med topplänkar. All mallanvändning har ett syfte. Man ska inte massmalla med topplänkar heller. Åtgärdsmallar ska leda till åtgärder. Man kan utforma nya mallar, ja. Men problemen med många mallar är också känd. Och oavsett så har generell mallanvändning inget med massmallning att göra. Massmallning är destruktivt. Som att jämföra länkanvändning med att spamma.
Jag håller inte med dig. Det är störande som bara den. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 20.13 (CEST)[svara]
@Kyllo: Jag ger upp... och lämnar diskussionen med känslan av uppgivenhet. Jag struntar i att du inte håller med mig – diskussioner, oenighet och olika mening är självklara och naturliga delar av mänsklig social samvaro. Man får inte alltid som man vill och de flesta av oss kan hantera det. Nej, jag ger upp pga den ogenomtränliga mur av självsäkerhet och mästrande attityd som du uppvisar ibland. Vi som är aktiva här är oftast vuxna, erfarna, kunniga, normalbegåvade, socialt kompetenta och ambitiösa människor, och har ofta flera år bakom oss i WP-arbetet. Vi kan själva, så du behöver inte undervisa oss. Du behöver inte berätta "hur det är". Du behöver inte förutsätta att precis allting bör tolkas och förstås utifrån dina egna referensramar. Nej, istället borde du kunna möta dina motparter med kntresse, öppenhet och resonemang, och vara trygg i att vi har egen förmåga att ta ställning till olika frågor, även om vi inte tycker lika. Dra dina egna slutsatser av detta. Min slutsats är att det i praktiken tycks vara omöjligt att få dig att visa att du vill lyssna på andra, och reflektera kring deras argument och resonemang. Det är – för att använda dina egna ord – "störande som bara den". Janders (diskussion) 26 maj 2025 kl. 21.04 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: Men inser du att Wikipedia är ett samarbetsprojekt? Vi har lov och uppmuntras att förbättra "varandras" artiklar. Meningen med källhänvisningar är att styrka informationen som presenteras. Hur kan kommande skribenter veta vad som är styrkt om vi inte har några noter i artikeln? Har Wikipedias artiklar under sina 24 år blivit "plottriga", trots förekomsten av noter i nästan alla artiklar? Paracel63 (diskussion) 21 maj 2025 kl. 12.42 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) @Tostarpadius: Menar du att källnoter inte ska användas i artiklar? I så fall är det lika radikalt som att massmalla alla artiklar.
Källnoter har visat sig vara grunden till att uppgifter och källor får vara kvar och inte raderas av misstag, på felaktiga grunder eller smygraderas. Dessutom underlättar det kontrollen avsevärt eftersom man inte behöver läsa igenom alla källor, utan kan kontrollera den som rör uppgiften. Risken är annars att uppgifterna uppfattas som källösa trots att det finns källor. I en väldigt kort artikel fungerar det bra inledningsvis med fasta källangivelser istället för noter, främst innan andra kommer och redigerar, men ofta dåligt när artikeln byggs ut. Förr var det enklare att skapa fasta källangivelser än noter, men nu har vi källverktyget i VE som underlättar mycket oavsett om man vill skapa, placera ut eller korrigera noter.
Instämmer i att man bör försöka undvika i att det blir pottrigt och stör läsningen. Exempelvis kan man placera noter i slutet av stycken när det är möjligt och flera tillsammans som belägger samma del. Men ibland behöver man placera den direkt efter uppgiften för att den ska få vara kvar eller för att tydliggöra vilka delar av en text som är belagda. Det finns inget annat sätt att göra det på. Kyllo (diskussion) 21 maj 2025 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Fasta källor är samtidigt ett bra komplement när källan mer styrker ämnets relevans än enskilda uppgifter. Jag kan också se praktiska fördelar med att exempelvis först lägga in en fast källa i artikeln för att sedan göra om den till fotnoter när man har mer tid eller ork. Själv gjorde jag om någon fast källa som jag lade in när jag var ny på Wikipedia till fotnoter och det kändes som en lättnad och ökad trygghet. Som att skaffa lås till sina värdesaker. Det är förstås inte någon 100-procentig säkerhet, men det känns som att det ökade chansen att det får vara kvar på längre sikt. Störst effekt verkar det ha för webbkällor, medan bokkällor som anges som fasta källor oftare verkar få vara kvar långsiktigt. Men när det enbart gäller artikeluppgifterna skulle jag generellt säga att noter är säkrare.
Ibland kan problemet bero på att en fast källa är död och att någon felaktigt raderar den rakt av utan att ersätta den med en jämförbar källa eller arkivlänk och utan att malla eller uppmärksamma det på diskussionssidan. Då är det också omöjligt att känna till om man senare besöker artikeln, såvida man inte går igenom artikelhistoriken noga. Det är något av en chock att återvända till en artikel som man tidigare bidragit med en hel del uppgifter och källor till för att upptäcka att alla källorna är döda eller helt försvunna och att uppgifterna antingen är kb-märkta eller raderade. Om både uppgifter och källor är raderade är det mycket arbete med att återställa det när det är många redigeringar emellan. Been there. Kyllo (diskussion) 21 maj 2025 kl. 13.20 (CEST)[svara]
Det jag skrev var inte att vi inte får bearbeta "varandras" artiklar manuellt, det var att AI inte bör användas för detta. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 13.50 (CEST)[svara]
Nu ser jag att det står "not". Det skulle stå "bot". Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 13.52 (CEST)[svara]
 Gillar Tack, då missförstod jag dig. Paracel63 (diskussion) 21 maj 2025 kl. 14.50 (CEST)[svara]
Hade inte blivit förvånad om det ena radikala förlaget utlöst det andra. Är övertygad om att AI är framtiden när det gäller just sådant som är tidskrävande och svårt att få användare att göra. Det är förmodligen den enda realistiska möjligheten för samtliga artiklar att få källor. Jag kan tänka mig att användare var livrädda för botar innan det infördes. Sedan såg man att botarna gjorde mer nytta än misstag och då blev fler positiva. Men gemensamt är att varken botar eller AI är helt pålitligt. Ibland behövs även mänskligt tänk när det gäller exempelvis tolkningar. Framtida Wikipedia handlar förmodligen mer om att kontrollera att det blivit korrekt, såsom det är med botarna nu. Jag uppfattar också att det är en grupp användare som är mer kritiska till förändringar, oavsett vad det gäller. Förmodligen personer som tycker att det mesta var bättre förr och att det är en trygghet att hålla fast vid det gamla. Men samtidigt att många blir mer positiva till det efter att det funnits ett tag, särskilt om många andra är positiva till det. Ett exempel är teknikrädda personer. Motståndet ligger väl ofta i att personerna inte litar på tekniken, inte förstår den eller lever i en tro att det ska kunna vara som det varit i resten av livet, men ofta blir det svårare och svårare med tiden. Det svåraste är ofta att kliva över den där tröskeln. Att exempelvis kunna acceptera och använda teknik utan att för det behöva älska den. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.00 (CEST)[svara]
För mig är Wikipedia en sund motvikt mot utvecklingen med AI-generersf information. Enskilda användare får givetvis ta hjälp av tekniken om de anser sig ha nytta av den men som gemenskap bör vi inte falla för frestelsen. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 16.04 (CEST)[svara]
Det är lite som att säga att de fysiska bankkontoren är en motvikt till internetbanker. Inte fel i sig, men poängen är att utvecklingen och möjligheterna förändras. För varje år blir det svårare att svårare att leva med sådana motvikter. Världen förändras och så även Wikipedia. AI är fortfarande förhållandevis nytt och lite osäkert, så det kan dröja många år innan det är en del av vardagen. När internet blev populärt bland allmänheten under 90-talet var det säkert många fler som var skeptiska till tanken att betala räkningar via det. Och när första uppslagsverket kom var det nog få som kunde föreställa sig uppslagsverk i någon annan form än bokform. Man kan hålla fast vid det gamla under en tid, men till slut går det inte längre. Dessutom kommer det nya generationer som vill utveckla och utvecklas, och inte leva som för 100 år sedan. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Den som är aktiv på Wikipedia har insett att vi inte kan leva som för hundra år sedan. Det är inte det frågan gäller, utan hur vi på ett klokt sätt skall använda den nya tekniken. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.25 (CEST)[svara]
Kanske det, men samtidigt har människor olika åsikter om vad som är klokt. När det finns konsensus för AI eller det blir obligatoriskt går det inte att förhindra ens om man anser att det är oklokt. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.53 (CEST)[svara]
Du skriver: "När det finns konsensus för AI eller det blir obligatoriskt". Varifrån har Du fått idén att den dagen kommer oavsett om alla kämpar emot? Självklart går det att förhindra att Wikipedia upphör att vara vad det är. I mina ögon är AI inte framtiden, det är ett sidospår som säkert kommer att ha betydelse på olika sätt, men som aldrig kommer att bli allenarådande. Jag vill inte hindra enskilda från att använda det här heller i sitt arbete med artiklarna, men blotta tanken att det skulle bli obligatoriskt är helt absurd. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.02 (CEST)[svara]
Som jag skrivit tidigare är AI det enda realistiska sättet att belägga samtliga artiklar på. Att användare tror att massmallning med en åtgärdsmall eller att besökare skulle känna sig upplysta och göra det är taget från ingenstans. Exempelvis att hälften eller en tredjedel av alla svensktalande i skrivbar ålder plötsligt besöker Wikipedia, känner sig upplysta och därefter bidrar med källa till artikeln. Det gör mig även upprörd eftersom jag tycker att det är att skyffla över problemen på andra. Det är nästan enbart inloggade användare som skapar åtgärdsmallar, mallar, avmallar och belägger artiklar. Det finns förvisso några IP-adresser som varit aktiva till och från, men det är mer undantag. Inte heller är det realistiskt att tro att dessa ska belägga hundratusentals artiklar helt plötsligt. Samtidigt är källbehovet inte en siffra, utan något som ständigt förändras. Nya artiklar skapas, källor raderas osv. AI skulle också självmant kunna lösa nya problem som uppstår, radera kvarglömda åtgärdsmallar etc. Det är nästan som att jämföra ett obligatorisk verifiering där ett fåtal användare ska granska precis allt som skrivs innan det publiceras och alla upptäckta fel rapporteras in till gruppen, i jämförelse med ett system där alla kan publicera direkt och hjälpa till med att granska eller åtgärda artiklar. Båda har sina för- och nackdelar, men det är sannolikt mycket stor skillnad. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Jag inser plötsligt att jag inte har läst Bybrunnen på evigheter, men jag är för massmallning av artiklar som saknar källor. Det gör sådana brister mycket lättare att hitta. Och att åtgärda om man gör en "category intersect" (någon som jag nog inte heller har gjort på evigheter). /ℇsquilo 26 maj 2025 kl. 12.09 (CEST)[svara]
@Esquilo: Har du möjlighet att bidra med några "vettiga kriterier", som en massmallande robot kan förstå, för att avgöra om en artikel "saknar källor". Det som talas om här ovan är artiklar som "inte har en enda källa", alltså "helt saknar källor" och jag antar att det är det också du avser även om artiklar som "saknar källor" i betydelsen att de, även om det finns några källor, "borde ha fler källor" mer motsvarar det som egentligen borde vara kriteriet för en mallning i avsikt att för läsarna peka på en av gemenskapen känd kvalitetsbrist i form av bristande verifierbarhet.
Ursäkta om jag upprepar en del av det jag skrev i början av tråden (1 maj 2025), men problemet är att ingen hittills har lyckats visa hur en robot ska kunna avgöra ens om en artikel "helt saknar källor", i och med att källor anges på så många olika sätt och med olika grad av acceptans om vad som ska vara tillåtet, och än mindre om en artikel "behöver fler källor". Att dra gränsen just mellan 0 och 1 vad gäller antalet källor känns inte så bra. Ponera att någon tog bort samtliga 319 källnoter och 43 av de 44 källorna i avsnittet "Källor" i den nästan 174 000 byte långa artikeln Karl XII. Den källslaktade artikeln skulle då ha en enda källa kvar och därmed inte komma ifråga för en föreslagen massmallning av "helt källösa artiklar".
Det var därför jag föreslog en generell information, som visas i alla artiklar, som påminner läsaren om att "uppgifter i artikeln som inte backas upp av någon källa måste hanteras med försiktighet". Ett alternativ till att visa den informationen i alla artiklar kanske kunde vara att använda samma system som för "insamlingsbanderollerna" för att få en exempelvis årlig (eller daglig?) påminnelse till alla besökare av svwp om att "källor är viktiga för Wikipedias trovärdighet" och att det i många artiklar tyvärr finns brister på den punkten. Larske (diskussion) 26 maj 2025 kl. 14.14 (CEST)[svara]
Det som har föreslagits ovan tycker jag verkar vara vettigt; artiklar som varken har <references/>, eller någon rubrik som heter "Källor", eller någon rubrik som heter "Referenser". Och ja, jag menade förstås artiklar som helt saknar källor. Artiklar som har källor men som saknar källangivelse för vissa påståenden går nog inte att malla med bot. De måste hittas manuellt. /ℇsquilo 26 maj 2025 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Kan du se problemen med massmallning? Vem tänker du ska åtgärda alla artiklar sedan och avmalla? Varför kommer det att fungera? Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.05 (CEST)[svara]
Tack Esquilo för svar. Låt oss titta på ett liten delmängd av alla artiklar, nämligen kvinnobiografierna, med förslaget på kriterier enligt ovan i åtanke.
  • Det finns just nu cirka 66 500 artiklar i Kategori:Kvinnor
  • Av dessa är det cirka 63 300 som inte redan ligger i Kategori:Alla artiklar som behöver källor
  • Av dessa är det 9 149 som saknar <ref i wikitexten
  • Av dessa är det 3 831 som även saknar avsnitt med rubrik som börjar med Källor...
  • Av dessa är det 3 021 som även saknar avsnitt med rubrik som börjar med Referenser...
Dessa mer än 3 000 artiklar skulle då enligt förslaget alltså massmallas som varande "helt utan källor".
  • Av dessa är det dock enbart cirka 1 100 artiklar som även saknar en rubrik som börjar med Externa länkar...
  • Det är alltså cirka 1 900 artiklar som skulle massmallas trots att de har rubriken "Externa länkar" som i många fall omfattar en eller flera källor, se till exempel Patty Murray bara för att ta en i högen. Ibland är det bara en länk till Wikimedia Commons och den räknas ju inte som en källa, men i många fall är det länkar till exempelvis Internet Movie Database eller amerikanska kongressens biographical records, som antagligen hade accepterats som källa i avsnittet "Källor".
Frågor som genast inställer sig:
  • Är det acceptabelt att nästan två tredjedelar av de cirka 3 000 kvinnobiografierna som kommer att mallas som "helt utan källor", kanske blir felaktigt mallade?
  • Är det att "visa ansvar gentemot läsarna"?
  • Vem ska ta bort denna felaktiga mallning och hur lång tid får det ta?
Sen finns det ju artiklar med andra rubriker som "Webbkällor", "Tryckta källor" etcetera som också har använts för källor men som kommer att mallas om vi använder kriterierna ovan.
Det verkar råda mycket delade meningar om lämpligheten av massmallning för källbrist. Vi skulle ju kunna malla dessa 3 000 kvinnobiografier nu i maj 2025 och hålla en noggrann koll på hur antalet mallade artiklar (inklusive de felmallade och de drygt 3 000 manuellt mallade artiklarna) i just denna kategori (Kvinnor) minskar månad för månad, antingen genom att källor läggs till eller genom att mallen tas bort på grund av att det faktiskt finns källor på något annat sätt än genom under rubrikerna "Källor" eller "Referenser" eller via "<ref". För de mallar som tas bort på grund av felmallning, där det alltså fanns källor, borde vi också hålla reda på hur många det är genom att ange det på något speciellt sätt i redigeringskommentaren, men jag inser att det nog är att hoppas på för mycket. Vad talar för att de felmallade artiklarna skulle bli åtgärdade snabbare än de manuellt mallade artiklarna?
Om detta visar sig lyckat kan vi fortsätta med ytterligare ett sortiment, till exempel biografierna om män. Av de cirka 15 300 artiklarna i Kategori:Män som med ovanstående kriterier skulle massmallas som "helt utan källor" är det cirka 8 900, alltså cirka 60 procent, som har ett avsnitt med rubriken "Externa länkar" som i många fall inrymmer en eller flera källor, till exempel Sheldon Whitehouse bara för att ta en i högen.
Om det å andra sidan bara leder till ett ökat antal mallade artiklar, varav ett okänt antal felaktigt mallade, är det mycket tveksamt om det är rätt metod och då bör den särskilda mallen för Inga källor "desarmeras" så att den inte riskerar att flagga för något som är fel.
-- Larske (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Absolut. Externa länkar är inga källor, men de skulle kunna bli om någon tog sig an artiklarna i fråga. Rubrikerna "Tryckta källor" och "Webbkällor" har jag aldrig sett annat än som underrubriker till "Källor" eller "Referenser". Sedan tror jag att just biografiska artiklar generellt är bättre källförsedda än många andra kategorier. Artiklar om böcker och filmer tror jag har större andel som helt saknar källor. /ℇsquilo 26 maj 2025 kl. 19.58 (CEST)[svara]
@Esquilo: "...aldrig sett..." Det finns flera tusen artiklar som har rubrikerna "Tryckta källor" och/eller "Webbkällor" trots att de saknar såväl "Källor" och "Referenser" som rubriker, se följande sökresultat:
  • Länk till sökning som ger en lista på (just nu 4 649) artiklar som har rubrikerna "Tryckta källor" och/eller "Webbkällor", men som varken har "Källor" eller "Referenser" som någon rubrik.
Av dessa är det över hälften som saknar källnoter och som alltså skulle mallas som "helt utan källor" om ovannämnda kriterier skulle användas för en massmallning.
  • Länk till sökning som ger en lista på (just nu 2 596) artiklar som har rubrikerna "Tryckta källor" och/eller "Webbkällor", men som saknar rubrikerna "Källor" och "Referenser" och inte heller har några källnoter (<ref...).
-- Larske (diskussion) 27 maj 2025 kl. 11.48 (CEST)[svara]
Gott. Malla upp dem också i så fall. De behöver ändå gås igenom och åtgärdas. /ℇsquilo 27 maj 2025 kl. 13.43 (CEST)[svara]
Den föreslagna formuleringen tycker jag vore direkt olämplig. Att det finns en källa angiven bredvid en uppgift innebär inte i sig att uppgiften är mer pålitlig. Källor är ett medel för att underlätta kontroll av trovärdighet, inte ett mått på trovärdighet i sig själva.
andejons (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.19 (CEST)[svara]
Fint att du har insett det. Fortsätt det tänket så kanske du förstår mina argument snart. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.25 (CEST)[svara]
Det var det bästa argumentet i denna diskussion hittills. Jag är dessutom - efter att ha läst igenom denna maratondiskussion - klart negativ till massmallning. Dels därför att jag tror att det inte tillför våra läsare någonting, dels därför att det är ett ett definitionsproblem (se Larskes inlägg). Kitayama (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.14 (CEST)[svara]
Massmallning kommer inte heller att öka intresset från nuvarande och framtida Wikipedianer att åtgära grundproblemet. Det blir helt enkelt för många artiklar för att man får lust att ”fixa problemet”. Jag får lsjbot-vibbar när jag tänker på effekten på arbetslusten. Det är inte rätt väg framåt för att åtgärda problemen. Dessutom vaggar vi in läsarna i en falsk trygghet - ”om mallen saknas så är det som står i artikeln sant”. Läsarnas egen källkritik blir avtrubbad. Kitayama (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Jag delar inte alls uppfattningen att det blir avskräckande. Snarare blir det en sporre. Men det är just åtgärdsmallar jag stöder, inte upplysningsmallar. De flesta artiklar som saknar hänvisningar är faktamässigt helt okej. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.20 (CEST)[svara]
Vem är det en sporre för, menar du? Det sistnämnda om att det finns artiklar som håller god standard utan källor är jag helt med på, men det är också något som jag tycker talar emot obligatorisk mallanvändning. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.30 (CEST)[svara]
Oss aktiva användare. Åtgärdskategorier fungerar så enligt min erfarenhet. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.06 (CEST)[svara]
Även om antalet i kategorin blir 250000? Kitayama (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.29 (CEST)[svara]
Ja, varför inte? Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.31 (CEST)[svara]
Se bara på stubbarna, de var 1,5 miljoner när jag började... men sedan sjönk de. Några hundra tusen efter att djuren botats bort, och där jobbade jag/sedan vi långsamt men säkert för att få ner antalet. Vi börjar högt men kämpar nedåt. Adville (diskussion) 26 maj 2025 kl. 21.23 (CEST)[svara]
Snälla, låt oss slippa samma resa igen. Källmallar är dessutom värre än de mer diskreta stubbmallarna. Men många mallar i samma artikel skapar också problem både för läsare och redigerare. Väldigt ofta som jag får sära och flytta på mallar som ligger överallt för att kunna överblicka i wikikodläget. När mallar och annat läggs in med VE hamnar det fel eller annorlunda än det verkar i visningsläget. Det märks särskilt i wikitextläget. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.59 (CEST)[svara]
Jag håller med K och anser diskussionen därför inte har förutsättningar komma till en gemensam konsensus över lämplig åtgärd runt detta problem och föreslår vi avslutar denna diskussion, som även blivit väldigt spretig och svårfattlig Yger (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.20 (CEST)[svara]
Tack för det konkreta beskedet. Det blir så tydligt när någon ser logiken och då också kan motivera beslutet. Många i diskussionen tycker bara utan att kunna förklara vad som föranlett det plötsliga ställningstagandet. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.22 (CEST)[svara]

Mallning med bot står jag bakom, källkomplettering med bot är jag helt emot. Den kan inte avgöra om en uppgift redan är belagd, utan det måste göras manuellt. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 16.08 (CEST)[svara]

Det finns ett förslag om att lägga in källmallar så att vi kan uppmärksamma läsarna på eventuella brister samtidigt som vi själva får ett hum om hur många artiklar som saknar källor. @Kyllo,du skriver ovan att "Mallarna har varken det syftet eller den effekten. Det finns en stor missuppfattning att det är någon vägledning för besökare." (min fettning). Där har du fel. Det är inte en missuppfattning. Det handlar om att vi har olika uppfattningar om mallarnas syfte, värde och funktion. Du har förstås full rätt att hävda din åsikt och försöka övertyga oss andra. Men du har inte rätt att hävda att din åsikt är den enda rätta tolkningen av situationen. Chandra Varena (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.31 (CEST)[svara]
Åtgärdsmallar har som syfte att leda till åtgärd, vilket också framgår av namnet. Syftet är heller inte att artiklar ska fyllas med åtgärdsmallar, utan att det är något tillfälligt som påkallar uppmärksamhet bland rutinerade och som leder till insatser. Du har rätt att hävda din åsikt. Däremot har jag motivierat och förklarat det jag har skrivit. Det är alltså inte personliga åsikter att åtgärdsmallar ska leda till åtgärder eller att massmallning tidigare mötts av starkt motstånd. Har även tagit upp konkreta exempel på händelser. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.13 (CEST)[svara]
Jag stöder inte fler varningar till våra läsare. Våra förbehåll är fullt tillräckliga som de är. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.23 (CEST)[svara]
För ovana användare är det generellt bättre att kommunicera och länka än att malla. Att vi mallar klottrare och vandaler är ju inte mycket för att det ger effekt eller för att vi skulle ha en skyldighet att upplysa om det, utan främst att vi ska hjälpa varandra med att informera om vad som händer/hänt och kunna vidta lämpliga åtgärder. Kyllo (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.48 (CEST)[svara]

Jag stöder Ygers förslag att vi drar ett streck i diskussionen. Den har pågått alldeles för länge och spretar åt alla möjliga håll. Jag skulle se positivt på en snabbarkivering för att effektivt få slut på den. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.04 (CEST)[svara]

Sedan Larske publicerade sitt kategoriträd för drygt tre veckor sedan har antalet "träffar" ändrats
  • från 3 549 till 2 900 för artiklar som saknar såväl references som Källor eller Referenser
  • från 304 till 505 som är mallade
  • från 3 245 till 2 398 som är omallade
så någon nytta har denna diskussion ändå gjort. // Nalle&Lisa (diskussion) 26 maj 2025 kl. 19.21 (CEST)[svara]
@Nalle&Lisa, det är genom sådana sökningar och riktat arbete som vi snabbare kommer framåt. Se mitt inlägg i rubriken under om andra projekt som hjälpts av liknande sökningar. Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 12.08 (CEST)[svara]

Så vad har vi kommit fram till?

[redigera | redigera wikitext]

Det har varit en lång diskussion där vi har haft olika uppfattningar om det första förslag som lades fram "Är det inte snart dags att källbehovsmalla ALLA artiklar som helt saknar källor. Det kan göras med bot så slipper vi alla småförändringar och får ett verkligt överblick över hur stort problemet är."

Vi har diskuterat OM det är ett bra eller dåligt förslag, VARFÖR det är bra eller dåligt och olika varianter på HUR det skulle kunna genomföras. Efter att ha läst igenom alltihopa ser jag att en majoritet av oss som deltagit är positiva till förslaget i mer eller mindre modifierad form, några uttrycker ingen tydlig åsikt och en minoritet är direkt negativa. Hur fattar man ett konsensusbeslut utifrån detta? Jag håller med Yger om att vi bör dra ett streck i debatten kring frågan OM vi ska göra en mallning av denna typ - och som jag ser det finns stöd för att att vi ska göra det. Och i så fall bör vi fortsätta diskussionen om HUR vi ska göra. Chandra Varena (diskussion) 26 maj 2025 kl. 22.58 (CEST)[svara]

Instämmer. Vi har flera möjliga vägar framåt:
  • Att massmalla (vilket majoriteten verkar förespråka)
    • Eftersom brister bör synliggöras
    • Eftersom källor är en av Wikipedias grundpelare
    • Eftersom detta kan aktivera oss som motiveras av minskande åtgärdskategorier
  • Hur malla?
    • Nuvarande källmallning (tydlig)
    • Mallning under källrubrik (målinriktad, kanske mindre tydlig)
  • Hur kvalificera?
    • Via brist på rubriker (Källor/Källa, Referenser/Referens, Noter/Not, Källhänvisningar/Källhänvisning etc – borde inte vara omöjligt att nå fram till)
    • Via brist på references-kod
  • Projekthantering
Fler saker att tänka på? Paracel63 (diskussion) 27 maj 2025 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Kanske det finns något matnyttigt att ha i åtanke från mitt egenprojektProjekt Källrubrik som jag började 2022. Där finns även en del intressanta sökningar som @Larske har gjort, och även diskussioner. Eftersom jag tog upp det på Bybrunnen så är det flera som inte varit aktiva i denna diskussionen (tror jag) som även gjorde bra jobb, vilket ses i historikavsnittet. Jag tycker att det visar att det finns en uppriktig vilja att få ordning på detta, och samarbeta, om det finns en bra struktur att jobba utifrån, och att mallningen är viktig men samtidigt även att vi har ett projekt liknande detta så att vi kan samla oss och få ordning på de största bristerna (varav jag nog tycker mitt projekt- tar upp en del av dem). Se bara hur snabbt vi lyckades få ner antalet stubbar genom att kontrollera dem innan vi avmallade dem (se diagram i slutet av stubbprojektsidan). Med detta inlägg vill jag även visa de som är negativa att diskussionen kan ge en bra skjuts mot att få en bra struktur så vi enklare kan jobba systematiskt för att få fler källbelagda artiklar (ex starta ett projekt om biografier och externa länkar för att göra om dessa till källor där de skall vara det). Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Jag uppfattar det inte som att det finns tillräckligt stöd för massmallning. Därför står jag inte längre bakom detta. Jag anser som jag redan skrivit att det är dags att avsluta denna diskussion utan att något händer. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2025 kl. 11.23 (CEST)[svara]
@Paracel63: Till din listning här ovan vill jag tillägga att det bör avgöras om syftet med mallningen är att stimulera en källjakt och andra åtgärder, eller om det främst handlar om information till läsaren. Med det senare perspektivet (som själv ser som mest angeläget) kan utformningen bli mycket återhållen och diskret, typ de mallar som vi använder i olika toppmeddelanden, t ex "Ej att förväxla med..", "För andra betydelser, se..." etc. Det räcker kanske, som jag skrivit i ett inlägg som drunknat i argumentationsröran här ovan, med detta korta "OBS! Artikeln saknar källor." Janders (diskussion) 27 maj 2025 kl. 12.26 (CEST)[svara]
@Janders: Förstår jag dig rätt om jag påstår att du menar att vi ska skriva OBS! Artikeln saknar källor någonstans i artikeln om Sheldon Whitehouse?
Att en artikel "helt saknar källor" är ett begrepp som en robot inte kan förstå om vi inte anger exakta kriterier för vad det innebär. Och det räcker då inte med "etc - det borde inte vara omöjligt" som Paracel63 anger i sitt inlägg. Inget är omöjligt, men enligt min uppfattning är det "för svårt".
  • Hur stor andel "felmallade" artiklar, alltså artiklar som har minst en källa men där vi mallar dem som varande "helt utan källor" anser du vara acceptabel?
I mitt exempel med kvinnobiografierna, se mitt inlägg från kl. 17.05 igår pekar jag på att det kan vara upp till två tredjedelar av de kvinnobiografier som du vill märka med texten "OBS! Artikeln saknar källor" som inte alls saknar källor. Källorna har bara hamnat på fel ställe i artikeln.
I min bok är det, från ett läsarperspektiv, värre med 1 felmallad artikel än 100 artiklar som saknar mallning för källbrist trots att de saknar källor. Ingen av de användare som hittills förordat massmallning, som jag tolkar innebär "med bot", har kunna ge några kriterier för "helt saknar källor" som inte spruckit vid en första granskning. De flesta har inte angett några kriterier alls.
Jag har alltså inget emot att källösa artiklar mallas om det görs av en människa som "vet" när en artikel saknar källor och det finns flera olika mallar att välja på, men är fortfarande inte övertygad om att det är lämpligt att göra en mallning med hjälp av en robot eftersom det är för stor risk för att många artiklar blir felaktigt mallade.
-- Larske (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.51 (CEST)[svara]
@Larske: Kort svar: Nej.
Längre svar: Jag har vad jag vet inte tagit ställning till några praktiska/tekniska lösningar eller botinstruktioner. Jag anser bara att det finns ett värde i att informera läsarna om att de bör notera att/om en artikel saknar källor. Syftet skulle alltså inte vara en uppmaning till åtgärd. Och naturligtvis bör vi använda en metod som säkerställer att så få artiklar som möjligt blir felaktigt mallade. I mina ögon är detta okontroversiellt. Om en bot kan användas för att hitta och malla bara en bråkdel av de möjliga "saknar källor-kandidaterna" är det ett steg på vägen. Om man inte kan träffa alla med säkerhet, så begränsar man mallningen. Då har vi i alla fall vunnit en del. Och om det inte går alls, så må det väl vara så. Då kanske det istället kan skapas en enkel liten info-mall med motsvarande budskap som kan användas när det mänskliga ögat har hittat dessa artiklar. Janders (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.22 (CEST)[svara]
Eftersom det är svårt att undvika "felaktig mallning" med robot så kanske vi bör dela upp problemet i flera steg.
  • artiklar som saknar källor (enl ovanstående definition) men bevisligen har källor under en annan rubrik t.ex Externa länkar och Tryckta källor. De ca 2 500 kostnärer med "svenskt konstnärslexikon" som källa (men under fel rubrik) bör vara lätta att klara av
  • Artiklar som bevisligen har källor men saknar rubriken "Källor" vanligen på grund av källor som läggs in i efterhand via wikidata inte "utlöser" en separat rubrik. Uppskattningsvis 2 000 artiklar som bör vara lätta att klara av
  • ett tusental amerikanska politiker med källor under rubriken "Externa länkar" kräver en viss handpåläggning men bör vara möjliga att klara av
Fixar vi det har vi kommit en bit på vägen. // Nalle&Lisa (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.31 (CEST)[svara]
@Tostarpadius, jag har försökt räkna hur många som är för och emot nu i denna långa diskussion. Fram till igår, då du var för så är det 11 som yttrat sig att de är för (10 nu med ditt inlägg för en timme sedan), fyra vet jag inte (@Larske som gör sina utmärkta listor och @Dnm som bara gjort ett inhopp, @Historiker som diskuterade ett specifikt problem och @Plumbum208).
Sedan finns @Yger som inledande var emot, men verkar gilla @Naskos förslag som är något mellanting (därför lite osäker på var Nasko står), men med de två blir det 6 emot. (Självklart kan jag ha missat någon här då det är många inlägg, och långa särskilt från de som är emot och Larse)... Skall man "fulläsa" de mallpositiva lite från igår så blir siffrorna 13 för (med modifieringar) och 3 emot, och "fulläsning" utifrån idag 10 för 6 emot... Men hur man än läser så överväger det på att vi skall malla (och då faktiskt kunna jobba bort mallen som jag med fler gjorde i mitt stubbprojekt) Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 12.33 (CEST)[svara]
Nej, det lutar åt att konsensus saknas. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 12.45 (CEST)[svara]
Om syftet är att skapa ”arbetslistor” så har vi redan 66000 källmallade artiklar. När vi betat av dem - men inte förr - är det dags att skapa nya arbetslistor. Men det finns vad jag kan se inte konsensus bland de som vill malla om det är åtgärdsmall och/eller informationsmall som är önskvärd. Kitayama (diskussion) 27 maj 2025 kl. 12.51 (CEST)[svara]
En informationsmall blir samtidigt en åtgärdsmall... när en uppgift mallas "källa saknas" så kallar vi det en åtgärdsmall, för det är något vi anser måste åtgärdas... men samtidigt ger det upplysning/information till läsaren att detta påståendet (eller artikeln) saknar källa och kan ifrågasättas. Så jag ser inte skillnaden där. Jag ser att det diskuteras här ovanför hur synligt det skall vara att artiklarna saknar källor, men det ser jag mer som diskussionen om evolutionen: forskarna diskuterar inte OM den är sann utan hur den fungerar mer i detaljer. Jag fördtår heller inte invändningen "det finns redan så många mallade artiklar, så varför ska vi malla fler". Det mallades ju flera hundra tusen artiklar som stubbar genom åren, och de bara låg där. När jag sedan tog tag i det så sjönk det stadigt, och snabbare när fler engagerade sig. De artiklarna kontrollerades, manuellt, först innan de avstubbades. Det tog några år, men det är en överkomlig tid med så många artiklar. Grejen är ju att vi inte ska dölja våra brister, utan lyfta fram dem så de kan behandlas. Och i mina ögon är det inte konsensus saknas... Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Jag har i slutändan hamnat på samma ståndpunkt som Kitayama, så vid rösträkning kan min "röst" lägga bredvid K Yger (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.11 (CEST)[svara]
Min åsikt är att mallen ska informera läsaren om en brist. Därmed ger den samtidigt oss användare ett incitament att åtgärda bristen, men jag ser informationsfunktionen som den primära. Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.40 (CEST)[svara]
Min åsikt är det helt saknar grund. Wikipedia har funnits i ca 25 år, och helt plötsligt anser du att vi ska ha en upplysningsmall i alla källösa artiklar. Det är enligt min åsikt värre än att plötsligt få för sig att alla korta och nyskapade artiklar ska förses med en stubbmall så att besökare kan se att artiklarna behöver redigeras. Sarkastiskt borde vi nog även fråga oss om vi inte ska ha en upplysningsmall i alla artiklar som talar om att besökare kan lägga till wikilänkar. Sedan tycker jag att det behövs en som talar om att man inte får klottra i artiklarna, i första hand som upplysning. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.50 (CEST)[svara]
Precis som att vi inte lägger in en upplysning i alla artiklar om att Wikipedia är ett uppslagsverk. Det står också i den allmänna informationen om Wikipedia. Och om det finns ett utbrett problem någonstans så är kärnan och lösningen garanterat något annat. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.10 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Precis det som jag har förespråkat. Det är en mallfeber som har spridit sig, där det bara är fokus på mallande, inte alls på åtgärder/avmallning. Det brukar aldrig sluta gott.
Man bör inte haka upp sig på mallar och bara malla slentrainmässigt. Är det ett ämne som det är omöjligt att hitta källor till eller som nästan ingen intresserar sig för, så har mallarna inte effekt. Däremot skulle en diskussion och eventuell omröstning kunna göra stor skillnad och snabbt i dessa fall, oavsett om det resulterar i radering, infogning, städning etc. Och om man märker upp en artikel och ser att det inte fungerar så behöver man tänka om för att få till en förbättring. Det borde också fokuseras på uppgifter/artiklar som är i störst behov, eftersom det inte är realistiskt att några aktiva människor ska belägga samtliga miljoner artiklar. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 13.41 (CEST)[svara]

Enkät för att nå konsensus

[redigera | redigera wikitext]

Jag gör en ny rubrik här så att det bli lättare att hitta hit. Chandra Varena (diskussion) 28 maj 2025 kl. 10.40 (CEST)[svara]

Jag har fått backning i tidigare diskussioner för att jag har försökt lista och sortera upp olika användares åsikter för skapa en grund för konsensus och beslut. Men jag förstår inte har man annars kan få stopp på en evighetsdiskussion som denna. Jag har försökt räkna hur många som tycker olika saker och kommit till ungefär samma slutsats som @Adville ovan. Men för att ingen ska bli misstolkad tycker jag ändå att var och en kan svara på vilket av följande alternativ som ni tycker är rimligast. Utifrån detta kan vi sedan försöka hitta praktiska lösningar som bäst uppfyller det resultat som de flesta vill se.
  1. Positiv till att försöka hitta ett sätt att malla så många källösa artiklar som möjligt med primärt syfte att informera/varna läsaren
  2. Positiv till att försöka hitta ett sätt att malla så många källösa artiklar som möjligt med primärt syfte att få dem åtgärdade
  3. Positiv till att försöka hitta ett sätt att malla så många källösa artiklar som möjligt, med båda dessa syften lika viktiga
  4. Negativ till att försöka hitta ett sätt att malla så många källösa artiklar som möjligt.
Om vi alla anger BARA vilket alternativ vi föredrar, utan argument, så kanske vi kan bringa ordning i diskussionen och komma fram till ett beslut. Kansek behövs det ytterligare något alternativ - skriv då det och ge det en siffra!
Om detta sätt att försöka organisera diskussionen och nå ett beslut inte är förenlig med W:s praxis så vet jag inte hur vi gör. Men jag är inte näjd med en procedur som bygger på utmattning.
Jag stöder alternativ 1. Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.44 (CEST)[svara]
Stöd till aternativ 4 Yger (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Stöd till aternativ 4 Plumbum208 (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.03 (CEST)[svara]
Stöd till alternativ 4 --Kitayama (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.14 (CEST)[svara]
Stöd 4: I så fall är jag positiv till att undvika massmallning. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.55 (CEST) Om den som skapar omröstningen också skriver neutrala svarsalternativ. Det var inte jag som lade någon röst, utan jag blev påtvingad den när jag skrev ett inlägg. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 18.33 (CEST)[svara]
Stöd till alt 1. Janders (diskussion) 27 maj 2025 kl. 17.25 (CEST)[svara]
Stöd 3 Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.55 (CEST)[svara]
Stöd 4 / ANHN✎ 27 maj 2025 kl. 18.45 (CEST)[svara]
Stöd 3. /Ariam (diskussion) 27 maj 2025 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Stöd 4, vilket framgår av mitt inlägg ovan. Det var just denna typ av tidsödande rösträkning jag ville undvika i en diskussion som redan pågått alldeles för länge. Just nu sväller Bybrunnen över alla bräddar därför att det kommer nya inlägg precis innan så gott som varje diskussion är på väg att arkiveras. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2025 kl. 22.21 (CEST)[svara]
Stöd 4, vilket framgår av mitt inlägg längre ned--Bruno Rosta (diskussion) 28 maj 2025 kl. 01.30 (CEST)[svara]
Stöd 3. Man kan självklart massmalla om man gör det med lite eftertanke./Machatjkala (diskussion) 28 maj 2025 kl. 11.27 (CEST)[svara]
Stöd 3. - Listz3 (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Stöd 1. (Not. Den som deltagit i källtävlingar vet att en del mallade artiklar från 2009 är svårbearbetade.)--Paracel63 (diskussion) 29 maj 2025 kl. 11.04 (CEST)[svara]
Stöd 3. Men enkäten är oavsiktligt riggad till den negativa sidans fördel, eftersom bara den positiva sidans röster fördelas på flera, snarlika alternativ. (Mallarna fyller ju ändå båda funktionerna i praktiken; sådana nyanser kan omöjligen vara sådana vattendelare att de var och en för sig bör väga lika tungt som den enda negativa rösten.) Om 1–3 sammanlagt får fler röster än 4 bör detta därför ses som konsensus för mallning. Sinigh (diskussion) 30 maj 2025 kl. 14.48 (CEST)[svara]
För konsensus krävs inte endast enkel majoritet utan kvalificerad majoritet. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2025 kl. 16.00 (CEST)[svara]
Detta med antal och konsensus har vi diskuterat många gånger. Så länge det inte skett en formaliserad omröstning är det en tolkningsfråga vad som är konsensus eller ej och det finns inga fastslagna siffror för detta. Denna enkät är ett stöd för tolkning av hur vi ska gå vidare med frågan. Chandra Varena (diskussion) 30 maj 2025 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Och det är i sig enligt min mening tvivelaktigt, eftersom det redan konstaterats att det inte uppnåtts konsensus för en förändring. Det är inget självändamål att förlänga diskussioner till utmattningens gräns. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2025 kl. 16.41 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: "kvalificerad majoritet"? Enligt vilken lagparagraf då? Paracel63 (diskussion) 30 maj 2025 kl. 20.27 (CEST)[svara]
Inte enligt någon lagparagraf, utan enligt praxis. Det bästa är när vi kan diskutera oss fram till en lösning, men när det inte går krävs starkt stöd för att ändra status quo. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2025 kl. 20.38 (CEST)[svara]
Det spelar ingen roll vad din uppfattning av praxis är så länge vi har Wikipedia:Konsensus som gör det tydligt att det är mer nyanserat än så. ♥Ainali diskussionbidrag 30 maj 2025 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Jag anser att min tolkning av praxis har stöd där. Omröstning (om än förklädd till "enkät") är inget som förespråkas som avslutning av en diskussion, möjligen som inledning. Här har samtalet pågått orimligt länge redan. {{anv>Yger]] föreslog att det skulle avslutas med "konsensus saknas" redan under föregående rubrik. Det hade varit det enda vettiga. Förslag som saknar stöd brukar inte få större uppslutning när det upplevs som att vissa vägrar acceptera att det på det sättet. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2025 kl. 21.08 (CEST)[svara]

Jag kommer in sent in i diskussionen: Men jag är EMOT förslaget att "massmalla" som ni föreslår. Jag tycker det är galet mycket mallande helst tiden, speciellt just mallar om källor sätts upp alldeles för mycket redan. Sedan har vi globalmallar som i mitt tycke missbrukas. Istället för att hålla på att utöka med ÄNNU FLER mallar i artiklarna, så tycker jag man någon gång borde gå igenom Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov efter datum och någon gång minska ner alla dessa hundratusentals artiklar som har någon form av mall. Vissa har haft mallar ända sedan 2009. Det vore på tiden att detta bearbetades någon gång. Men hur?--Bruno Rosta (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.26 (CEST)[svara]

Mitt inlägg, för snart fyra veckor sedan, ska räknas som att jag är emot massmallning. Jag ville med ett konkret exempel visa att det inte går att konstruera en lista med artiklar som kan berarbetas med en bot. Andra har givit fler exempel. Ingen botägare har räckt upp handen och sagt: Jag kan genomföra det här jobbet. Jag tror att det skulle bli mycket slitsamt för den som vill försöka. Det är dags att acceptera att konsensus saknas, avsluta diskussionen och berarbeta mindre sortiment manuellt eller möjligen halvmanuellt med botstöd. Plumbum208 (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.03 (CEST)[svara]
@Plumbum208, jag är ledsen, men det är svårt att se att konsensus saknas när det inte finns någon struktur. Därför jag försökte räkna. Vissa användare som är emot skriver svar på varenda person (nästan) som skriver de är för, vilket kan göra att det ser ut som det är ett massivt motstånd. Det kan inte vara skriker mest har rätt, utan måste gå sansat till (Vi hade ju n sådan situation med spaltmeter från två nu blockerade användare som gjorde att luften gick ur hos en del, bland annat mig vilket syns på antalet redigeringar jag har gjort i år efter det). Med detta sagt tycker jag det är bra det kan struktureras upp och att du säger var du står med. Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.54 (CEST)[svara]
Jag förstår precis. Det är redan väldigt många mallar. Jag går igenom åtgärdskategorier, men problemet är att det är så många källmallade artiklar och mest svåra ämnen att belägga och ibland väldigt långa artiklar där man får prioritera att belägga inledningen. Man skulle behöva ändra metoderna och kanske gemensamt arbeta sig igenom artiklar istället för individuellt. Nyfiken på att höra varför du är missnöjd med globalmallen eller användningen av den, men det hör väl inte hit. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.04 (CEST)[svara]

Såna sammanställningar är bara provocerande. Särskilt som användaren som skapar den är partisk i frågan och skriver ledande frågor eller svarsalternativ där tre av alternativen inleds med "positiv" och ett inleds med "negativ". Det är POV. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.54 (CEST)[svara]

Tre av alternativen inleds med "positiv" och ett alternativ inleds med "negativ". Det är POV och provocerande eftersom det kan vara ett sätt att påverka utgången. Det borde vara neutralt formulerat. Det var därför jag skrev att jag är positiv till att undvika massmallning. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.10 (CEST)[svara]

@Kyllo, jag flyttade detta inlägg nederst så det inte ligger och stör där användare bara anger en siffra. MVH Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 15.59 (CEST)[svara]
Jag svarade ju på det inlägget och inte något annat. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.07 (CEST)[svara]
Jo, men det stör i den förenklade "röstningen". Din protest mot det syns tydligt här under med. Så jag är inte emot att du säger din ståndpunkt. MVH Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.12 (CEST)[svara]
Nej, och det är viktigt att det observeras att POV förekommer i sammanhang som ska vara neutrala och som kan påverka Wikipedias framtid. Men nu syns det utan att störa POV-omröstningen. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.20 (CEST)[svara]
@Kyllo jag formulerade alternativen utifrån det förslag från @Nalle&Lisa som inledde hela diskussionen. Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.26 (CEST)[svara]
Det spelar ingen roll. Det är som en omröstning om dig med frågan vilka är kritiska till att tillsätta Chandra Varena? Det är en ledande fråga oavsett vem som föreslog det eller först skrev det. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Kyllo, det verkar som du missade följande i @Chandra Varenas inlägg: "Kansek behövs det ytterligare något alternativ - skriv då det och ge det en siffra!" Detta för att man skall ha en chans att ha fler alternativ. Kom gärna med ett femte alternativ om du anser att de fyra är för få. De tre översta är ju sådana som framkommit i diskussionen då det ansetts viktigt att diferentiera, medan det 4:e är svårt att dela upp. Visst kunde man ha börjat med nr 4, men jag ser inte hur det skulle minska det du anser är POV. Jag kan heller inte komma på något 5:e alternativ som skulle vara nej-2 Hoppas du som har en åsikt i frågan också kan komma med ett förslag som du anser passar. Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 16.59 (CEST)[svara]
@Kyllo, såg att du flyttade tillbaka din diskussion mitt in i "omröstningen" så att @Janders missade att det fanns fler röster och lade sin innan ditt inlägg. Därmed såg han inte min röst heller som kom under ditt inlägg. Låt det ligga under röstningen för det syns tydligt att du anser det är POV och folk kan ta ställning till det. Vidare är det bra om du kommer med ett femte alternativ för fler "nej-alternativ" om du nu anser det är pov med tre olika stöd och bara ett som säger "ej stöd" Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 17.37 (CEST)[svara]
Jag flyttade inte in den mitt i. Jag skrev ett nytt inlägg under mitt eget. Som jag har sagt tidigare till dig så tycker jag inte om att du skriver saker och framställer det som att det är jag som har skrivit det.
Det är inte att det behövs ytterligare alternativ, utan det är utformningen av alternativen som inte är neutral där tre av alternativen inleds med "positiv" och ett (som skaparen antagligen inte vill att man ska välja) inleds med "negativ". Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Aha, NU fattar jag vad du menar. Skriv tydligare, tack, @Kyllo! Det var defacto du som lade en röst "positiv till att inte massmalla" dvs INTE massmalla (men du försökte destruera diskussionen genom att skriva som om det var en ja-röst.) För att förtydliga det du skrev, dvs INTE malla så satte jag siffran framför. Redigeringskommentaren var följande, vilket visar jag ville att gemenskapen lättare och snabbt skulle kunna förstå vad du skrivit: "flyttar Kyllos inlägg i 'röstningen' nederst och förtydligar vilken siffra han röstar". Du brukar själv skriva till andra att de skall vara tydliga, så jag förstår inte varför du själv blir sur när du ser ut att ha missat något och någon hjälper dig... på samma sätt som om du råkar ut för autocorrect. Mvh Adville (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.14 (CEST)[svara]
Att rösta åt någon annan är inte att hjälpa. Inte heller att skriva saker så att det ser ut som att någon annan har skrivit det. Inte heller att radera eller flytta andras inlägg i en diskussion. Är det ett svar på något ska det antagligen ligga där och inte någon annanstans så att det ser ut som ett fristående inlägg eller svar på något annat. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.23 (CEST)[svara]
Jag är positiv till att försöka hitta ett sätt att källbelägga så många källösa artiklar som möjligt, men jag är inte positiv till massmallning. Främst därför att jag inte kan se att det ger mer än de förbehåll som redan finns. Det finns artiklar helt utan källor som är korrekta, det finns artiklar med källor som trots det har avsevärda problem. Andra typer av insatser än massmallning tror jag både är mer verksamt och givande för att förbättra antalet artiklar med källor. Veckans tävling finns och kanske projekt inriktade på en viss kategori av artiklar eller uppgifter eller något likande kunde genomföras. Min erfarenheten hittills är att ganska få verkar motiveras att förbättra artiklar på grund av de kvalitetsproblemmallar som de eventuellt har, utan det verkar finnas andra saker som motiverar mer, som t.ex. att förbättra artiklar kring ett visst ämne eller något upptäckt problem i översiktbar omfattning, vilket då ofta inkluderar bättre källbeläggning. Höstblomma (diskussion) 27 maj 2025 kl. 17.56 (CEST)[svara]
Det används redan väldigt många källmallar och fokus borde ligga på att åtgärda och avmalla, innan det blir oöverskådligt och ohanterbart. Annars är jag positiv till källtävlingar eller andra gemensamma insatser för att förbättra källäget. Håller med om att åtminstone källmallar fungerar dåligt många gånger och att många tycks rikta in sig på sina favoritämnen. Men efter att ha gått igenom många av kategorierna har jag också förstått att det många gånger är ett svårt och tidskrävande arbete, där man inte kan använda vanliga källor. Andra typer av mallar verkar ha bättre effekt enligt kvalitetsmätningen, vilket kan ha att göra med att resultatet syns tydligare och det får mer uppmärksamhet. Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 18.49 (CEST)[svara]
Tänkte lägga mig i diskussionen, men orkade verkligen inte läsa hela denna mastodontdebatt. Min lata lösning blev att be ChatGPT sammanfatta den, men den vägrade först ta emot nästan 142 000 tecken! Uppdelat i tre delar gick det till slut, och för att muntra upp er lite kan jag meddela att ChatGPT trodde att Kyllo var jag. Tydligen uttrycker vi oss lika. :)
Nu till saken. Jag tror absolut att man kan malla med hjälp av en bot, men vi får arbeta i flera steg med olika lösningar för olika typer av artiklar. Som jag ser det fungerar åtgärdsmallarna både som intern information, för att snabbt hitta kvalitetsförbättringar som behöver göras, och som underlag för tävlingar, projekt eller sysselsättning en tråkig dag.
Åtgärdsmallarna är också en signal till våra läsare att vi tar kvalitet på allvar. De kan gärna kombineras med en uppmaning att hjälpa till. Alla vet att Wikipedia ibland innehåller fel, men om vi visar att vi jobbar på att förbättra innehållet, så bygger vi förtroende. Lite störande får en åtgärdsmall gärna vara – annars tas den inte på allvar.
Enklast att börja med bör vara sidor helt utan länkar: inga fotnoter, inga externa länkar, inget länkat över huvud taget till något utanför Wikipedia. Innan vi massmallar dessa bör vi titta på ett urval och bedöma hur vanligt det är med tryckta källor. Jag tror att det är ovanligt, men för att ha både hängslen och livrem kan vi börja med att manuellt kontrollera några. Ett alternativ vore att exkludera källmallar som bokref och tidskriftsref. Vill man vara extra noggrann kan ett skript samla rubriker från alla fotnots- och länklösa sidor i en textfil. Utvecklaren av skriptet kan sedan gå igenom dessa rubriker (exempelvis 3 000 artiklar med 5 rubriker ger 15 000 rubriker). Sorteras de alfabetiskt bör det gå att granska på en kvart – många rubriker kommer att upprepas.
Nästa nivå är artiklar helt utan fotnoter, men med tecken på att källor ändå kan finnas: litteraturlistor, externa länkar, rubriker som "Källor", "Referenser", "Noter" etc. Dessa skulle kunna få en annan typ av mall, till exempel: "Denna artikel har flaggats av en bot eftersom den saknar fotnoter."
Nästa fråga är vad vi gör efter mallningen. En del äldre artiklar är rena plagiat från hemsidor som fanns under 00-talet men nu är borta. Många är allmänt eftersatta, med material som inte uppdaterats på 10–15 år. Även om de är korrekta kan de vara utdaterade. Vad gör vi med artiklar som verkar rimliga men där vi inte hittar någon källa? Raderar vi dem? Vad gör vi med artiklar som bara har tryckta referenser, när vi vet att de ofta inte täcker alla påståenden? Ett projekt där vi går till biblioteket och dubbelkollar vore intressant – men ett gigantiskt arbete. Vi skulle också behöva hitta ett sätt att dokumentera vad vi kontrollerat så att vi inte kollar samma källor om och om igen. Nå det är lite utanför detta projekt, men ändå något att fundera på för framtiden.
Jag tror att detta projekt kan höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia som helhet. Förhoppningsvis finns det skriptkunniga som är villiga att lägga tid på förberedelserna, så att märkningen blir meningsfull och vi inte bara måste städa upp efter boten. Vi kanske kan börja med en testkörning på 100 artiklar? Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 19.54 (CEST)[svara]

Att korta artiklar saknar fotnoter är inget problem och kommer aldrig att bli det så länge det finns en förteckning över dess källor. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2025 kl. 22.24 (CEST)[svara]

Det är tillåtet med fasta källor i ett källavsnitt istället för noter och det är sällan ett problem när artikeln är kort och ny. Däremot kan det, som jag har erfarit, bli proplematiskt när artikeln med tiden byggs ut och uppgifterna uppfattas som källösa. Risken finns också att en sådan statisk källa plockas bort på felaktiga grunder när den blivit död eller om någon personligen tolkar den som undermålig. Kyllo (diskussion) 29 maj 2025 kl. 16.09 (CEST)[svara]
Avsaknad av fotnoter blir bara ett problem så länge en artikel är låst; då kan ingen annan ändra i artikeln och dess information. I alla andra fall blir ett sådant tillstånd ett hinder mot Wikipedia som samarbetsprojekt. Paracel63 (diskussion) 30 maj 2025 kl. 12.38 (CEST)[svara]

Jag håller alltså inte med ett enda dugg med att det skulle höja kvaliteten eller att det skulle kunna göras med sunt förnuft. Jag tycker redan att Wikipedia håller på att "drunkna" i detta mallande. Jag har inte räknat hur mycket det finns i Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov efter datum, men det måste ju vara hundratusentals artiklar där totalt, varav en gigantisk mängd av dessa just är mallar om att källor saknas. Och de äldsta av dessa är från 2009, de är alltså 16 år gamla och ingen har tagit tag i det problemet att börja rensa ut allt gammalt elände där. Och nu finns det alltså istället tankar om att öka detta mallande bara ännu mer!!! Det vore på tiden att vi istället försökte lägga ner lite resurser på att städa ur detta gamla mallande som ägt rum genom åren istället för att bara öka detta elände till ännu större mängd. För vilka åtgärder görs när någon mallar om att det saknas källor? Ingenting? En artikel tycks kunna bära mall om att den saknar källor i kanske 15-20 år utan att något händer. Så mitt råd är: Rensa ut allt gammalt elände istället för att massmalla ännu mer!--Bruno Rosta (diskussion) 28 maj 2025 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Håller med Bruno Rosta. Thoasp (diskussion) 28 maj 2025 kl. 18.23 (CEST)[svara]
Jag har hittills inte yttrat mig i den här diskussionen, men jag måste säga att även jag håller med Bruno Rosta. Om vi har en gigantisk mängd av källkvalitetsmallar, upptill 16 år gamla, så är väl inte lösningen att skapa ännu fler mallar? Se till att åtgärda de gamla mallarna först, i värsta fall ta bort de allra mest hopplösa artiklarna; sedan kan vi diskutera vad vi skall göra med de omallade artiklarna. Att bara malla och tro att vi har löst problemet med den åtgärden är enbart självbedrägeri. / TernariusDisk 28 maj 2025 kl. 18.54 (CEST)[svara]
@Ternarius, ingen påstår att vi löser problemet med artiklar utan källor genom att malla dem. Det vi påstår är att de källösa artiklarna får en kvalitetssäkring, eller bristmärknkng, så att problemet synliggörs. Därefter är det lättare att beta av kb-artiklarna och se det sjunker i statistiken. Detta var bara ett förtydligande, så att det inte är några missförstånd. Självklart får du ha din åsikt om mallen. Mvh Adville (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.06 (CEST)[svara]
Adville, om artiklarna har legat mallade i upp till 16 år utan att någonting hänt har knappast mallningen fungerat särdeles bra för att synliggöra problemet. Men ändå menar du att vi skall malla ännu fler? / TernariusDisk 28 maj 2025 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Även om det är synd det inte åtgärdats på 16 år så ser jag det såhär: Dessa mallade artiklar har i 16 år visat för läsarna att de har brister som inte åtgärdats, och att se därför skall vara extra kritiska. Det är värre med alla de tusentals artiklar som saknat källor lika lång tid eller mer, men inte ger läsarna denna upplysning! Sedan är det givetvis även en mall så vi som editerar kan göra riktade åtgärder mot bristerna. de flesta söker nog inte via källmallar utifrån datum, utan via ämne, men utan mallar så kommer inte alla man vill fixa upp, och vi får en falsk tro att problemet är åtgärdat. Det är därför jag röstade 3, båda är viktiga. Adville (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.41 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Håller fullständigt med Ternarius. Mallarna är ingen kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring är att se till att det finns godtagbara uppdaterade källor i artiklarna. Massmallning är tvärtom ett missbruk av mallarna. Dessutom kan det nästan helt ta död på källintresset om det exempelvis är en miljon källmallar och överfulla kategorier. Risken finns också att det skadar Wikipedia och intresset för Wikipedia om praktiskt taget varje artikel innehåller åtgärdsmallar. Det går att få ner åtgärdskategorin nu med, men det handlar om att man måste hjälpas åt med att vidta åtgärder också, inte bara malla. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.43 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Vi drunknar ju i detta mallande som redan pågått under så många år nu. Alla artiklar på Wikipedia bör läsas med viss kritik faktiskt, även de som verkligen har källor, för även källorna kan dessemellan ifrågasättas. Vi har nämligen en hel del källor som antingen är rent felaktiga eller så stämde dessa en gång i tiden, men blivit fel på grund av att de är för gamla. Så detta mallande upplyser faktiskt inte läsarna om trovärdighet alls så mycket som många tror. Och att artiklar får ha mallar i så många år är något vi bör se över. Så jag anser följande:
  1. Börja gå igenom alla dessa mallade artiklar som kan hittas, börja med de äldsta.
  2. Den dag som man börjar få fason på allt gammalt elände, den dagen kan vi fundera på de omallade artiklarna som saknar källor.
--Bruno Rosta (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.54 (CEST)[svara]

Ett möjligt projekt för att fixa så att vi inte längre har några kvinnobiografier som saknar källmall trots att de MÖJLIGEN helt saknar källor

[redigera | redigera wikitext]

Här är ett projektupplägg som möjligen skulle passa för några som vill kavla upp ärmarna och förbättra källäget för svwp:s kvinnobiografier. Det är såklart bara ett exempel, motsvarande projekt kan göras för andra sortiment av artiklar efter intresse.

I Sandlådan har jag gjort en tabell över samtliga artiklar i Kategori:Kvinnor som

Det är just nu 2 984 artiklar som behöver åtgärdas med minst en av följande tre åtgärder

  • A – Lägg in någon källmall, men lägg inte inte in en mall som säger att "Artikeln saknar källor" om det finns källor i andra avsnitt.
  • B – Flytta existerande källor så att de uppfyller reglerna om hur och var källor ska placeras, ofta finns det källor i avsnittet "Externa länkar"
  • C – Komplettera med alla de källor som behövs för att artikeln ska uppfylla kraven på verifierbarhet

Till detta kommer förstås nästan lika många, 2 928, kvinnobiografier som redan har källmallats sedan en tid tillbaka, men det är ju inget nytt.

På Sandlådesidan finns det:

  • dels en länk till en sökfråga som, i realtid, hittar alla artiklar som uppfyller ovan nämnda villkor
  • dels en tabell som är en ögonblicksbild av dessa artiklar, sorterade enligt STANDARSORTERING och med kolumner för motsvarande Wikidataobjekt och kolumner för "Möjliga åtgärder" enligt ovan samt kolumner för när och av vem artikeln har åtgärdats.

@Paracel63: Tror du att detta kan vara något för Wikipedia:Projekt kvinnor/Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia att bita i. Om projektet fixar 20 artiklar i veckan kan svwp om cirka 3 år stoltsera med att nu finns det inga helt källösa kvinnobiografier som inte "är ärliga mot läsaren" genom att dölja detta. Och inte heller några kvinnobiografier där en förvirrad robot har lagt in en varning om att artikeln saknar källor trots att källor finns fast på "fel plats". Och det går ju att klicka på söklänken närhelst man vill följa progressen ner mot 0, kanske i diagramform som på sidan för Advilles egenprojekt, se exempel här. --Larske (diskussion) 27 maj 2025 kl. 23.39 (CEST)[svara]

 Gillar Tack så mycket! Ett konkret förslag som går att beta av. Jag sparar länken inför nästa tisdag och tänkar arbeta utifrån det här så länge det känns rimligt. Jag tänkte också spontant på avstubbningsprojektet som en jämförelse. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 29 maj 2025 kl. 10.54 (CEST)[svara]
@Paracel63: Ja, när det gäller att äta en elefant så brukar ett gott råd vara att äta den bit för bit.
Parallellt med Bybrunnen-diskussionen om lämpligheten av massmallande och vad syftet med mallarna är eller borde vara, händer det saker. I tabellen som jag lagt på Användare:Larske/Testsida30 kan du se att:
Under de senaste 36 timmarna har:
  • antalet kvinnobiografier, liksom antalet som inte är mallade för källbehov, har ökat med minst 4 (siffran 4 avser de senaste 24 timmarna)
  • antalet som är mallade för källbrist inte förändrats (att det är exakt samma artiklar som är mallade vid mätperiodens början och slut framgår dock ej av antalsuppgifter, men alltså ingen nettoförändring)
  • antalet omallade som saknar såväl referensnoter som avsnittsrubriker som börjar på "Källor..." eller "Referenser..." och därmed MÖJLIGEN är helt källösa har minskat med 57.
Glädjande att någon eller några har kavlat upp ärmarna och början åtgärda artiklar som i diskussionen om massmallning ibland har ansetts tillhöra mängden "Artiklar som helt saknar källor".
Det är en väldigt kort mätperiod, men jag avser att fortsätta att mäta regelbundet men kanske inte varje dag. Kanske de kan bli något litet diagram också så småningom.
Vem som helst kan dock när som helst se det aktuella läget genom att klicka på länkarna i tabellhuvudet.
Målvärdet för såväl "antal artiklar mallade för källbrist" som "antal artiklar omallade för källbrist som varken har referensnoter eller avsnitt för Källor eller Referenser" (kolumn B) är förstås 0, åtminstone i min bok.
-- Larske (diskussion) 29 maj 2025 kl. 12.57 (CEST)[svara]
@Larske: Stort tack för det intresset! Inför elefanten är vi alla myror, men att blunda gör inte att elefanten försvinner. Även myrstackar börjar med ett enda barr… Trevligt att vi är flera som kånkar på barren, vilket gör arbetet lättare. Paracel63 (diskussion) 30 maj 2025 kl. 12.46 (CEST)[svara]

Länkröta

[redigera | redigera wikitext]

Det här anknyter till tråden ovan om källmallar, liksom till en diskussion i höstas om pålitligheten hos InternetArchive-boten. Faktum är att boten inte är pålitlig alls. Sannolikt finns det miljontals externlänkar som fortfarande inte är arkiverade. De senaste månaderna har jag gått igenom källorna i våra 536 hundrasartiklar. Uppskattningsvis har varje artikel 4-5 källor som är externlänkade. Av dessa har högst en varit arkiverad. Så för att säkra våra källor borde vi starta en egen arkivbot som systematiskt tuggar sig igenom alla våra artiklar och arkiverar alla länkar under rubrikerna Källor och Noter. /Ascilto (diskussion) 4 maj 2025 kl. 11.42 (CEST)[svara]

Boten lägger bara in länkar till arkiverade versioner av döda länkar. Om inte hundartiklarna har väldigt många döda länkar blir det inte så många arkivlänkar. Det går säkert att be roboten att fixa arkivlänkar även för fungerande länkar. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 4 maj 2025 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Jag tittade på konfigurationen för svwiki. Vi har valt att bara arkivera döda länkar inuti referenser, men det går att få det på alla länkar. Så jag föreslår att diskussionen rör våra behov - inte springa i väg och föreslå en lösning. Kitayama (diskussion) 4 maj 2025 kl. 22.18 (CEST)[svara]
Det är helt fel att länkröta bara skulle handla om döda länkar. Det är inte särskilt ovanligt att länken till synes finns kvar men leder till ett helt nytt innehåll, då blir det en falsk källhänvisning. Det är inte heller helt ovanligt att sidor plockas bort från nätet utan att ha hunnit arkiveras. Internet Archive är ganska selektiv när det gäller att arkivera webbsidor. Anglosaxiska länder, i synnerhet USA, är flitigt arkiverade, medan små språk är påtagligt förfördelade. För att försäkra oss om att behålla en hög kvalitet på våra källhänvisningar, måste vi börja arkivera alla länkade källsidor. Så ser behovet ut. Det handlar inte alls om att "springa iväg". /Ascilto (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Skyll inte på Internet Achive! Det är vi - svwp:s gemenskap - som bestämt hur den ska jobba. Det du vill klarar Internet Archive av - men då måste en svwp admininstratör ändra konfigurationen - och för det behövs konsensus. Kitayama (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.36 (CEST)[svara]
Internet Archive har alltså inställningar som är unika för varje wikiprojekt. Kitayama (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Jag vill bara lägga till nu när jag har möjligheten att jag inte gillar bristen på estetik vad gäller dessa automatiseringar av särskilt datum och annat i källor, hoppas att ni kan skapa en bra mall till det när ni väl har bestämt er nu när diskussionen pågår. --Vannucci (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.42 (CEST)[svara]
@Kitayama: Du blandar ihop Internet Archive med IA-boten. Internet Archive har inget med Wikipedia att göra. IA-boten är ett Wikipedia-projekt. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.46 (CEST)[svara]
Förlåt! Jag menar IA-boten. Det är boten som KAN arkivera som du vill. Det är en inställning som görs av en svwp administratör. Kitayama (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.49 (CEST)[svara]
IA-boten har en mängd olika inställningar som är unika för varje wikiprojekt. Det behövs alltså ingen ny bot. Det behövs däremot konsensus om att ändra inställningar på den bot vi har! Kitayama (diskussion) 5 maj 2025 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Jag ser gärna att vi arkiverar mer aggressivt än vi har gjort. Jag tycker att vi ibland är för rädda för det mindre problemet (misstag i arkiveringen) att vi missar att fokusera på det större problemet (att vi riskerar att förlora våra källor). /Julle (disk.) 30 maj 2025 kl. 03.24 (CEST)[svara]
Länkar som leder fel brukar också gå under benämningen/märkningen "döda". Det finns inga alternativa åtgärdsmallar, så man kan använda samma mall och skriva en motivering så att det blir tydligt för den som åtgärdar problemet. Jag tror dock att boten har svårt att upptäcka döda länkar som leder till en fungerande sida (med annat innehåll), omdirigerar till en annan sida eller nya sajtägare. Därför måste dessa behandlas manuellt. Det finns också ibland alternativ till webbarkiv. Att reparera en länk (om den är trasig) eller att ersätta den med en annan källa som innehåller samma uppgifter.
"Noter" ska egentligen inte förekomma som huvudrubrik längre, även om det finns äldre artiklar som ännu har kvar den eller enskilda användare som missat det. Förresten, borde man inte kunna sätta en bot på att ändra det i alla artiklar? Kyllo (diskussion) 27 maj 2025 kl. 14.29 (CEST)[svara]
Lägg sedan till att föränderliga aktuella uppgifter inte bör beläggas med arkivkälla. IA-boten är dock ingen AI-bot. Eventuellt skulle man kunna omformulera uppgifter vid sådana tillfällen och lägga till arkivdatumet i brödtexten. Problemet är att det ofta inte upptäcks och det är nog för få användare som aktivt stämmer av uppgifter med arkivkällor. Kyllo (diskussion) 9 maj 2025 kl. 13.22 (CEST)[svara]
Alla länkar bör inte ha arkivlänk. Aktiv men permanent källa är att föredra om det finns tillgängligt. Vissa uppgifter som beskriver något aktuellt eller föränderliga uppgifter kräver som sagt aktiv källa eller så behöver man omformulera uppgifterna först. Även historia kan ju förändras när det kommer ny forskning etc. I en aktiv källa kan alla typer av fel rättas till, vilket inte kan ske i en arkivkälla.
Arkivlänkar verkar också inge en falsk trygghet och exempelvis inte granskas lika ofta eller kritiskt som aktiva källor. Risken finns ju då att uppgifterna inte stämmer med arkivkällan eller har blivit inaktuella. Det är främst vid döda källor till permanenta uppgifter som arkivkälla är användbart. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 16.05 (CEST)[svara]
@Kyllo Jag har inte sett några tecken på att arkivlänkar inger falsk trygghet. Har du några exempel på där det faktiskt har hänt?
För övrigt så är det för sent att skapa en arkivkälla för en länk som har blivit död, det måste så klart göras när den är aktiv, och om man ändå skapar den då så sparar man ju tid för någon i framtiden genom att lägga till den länken i källmallen. ♥Ainali diskussionbidrag 20 maj 2025 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Sorry @Ainali:, men du har fel. Döda länkar kan sgs alltid räddas med arkivlänkar från när länken skapades från början. Det mesta är arkiverat även om engelskspråkiga länkar är flitigast bevarade. /Ascilto (diskussion) 29 maj 2025 kl. 16.31 (CEST)[svara]
Om ingen har arkiverat den döda länken så finns det ingen arkivlänk att rädda med. Det säger sig själv. Och jag stöter på länkar varje vecka som ingen har erkiverat förr och som därmed är helt förlorade till tidens tand. Ibland har man tur, och någon har hunnit med att arkivera innan länken dör, och då går det att rädda den. ♥Ainali diskussionbidrag 29 maj 2025 kl. 19.27 (CEST)[svara]
Jag har återkommande sett hur arkivlänkar använts till uppgifter som är föränderliga, felaktiga och inaktuella. Att jag upptäckt det är också en ren tillfällighet då inte heller jag besöker arkivlänkar utan ärende. Jag har bevakning på tusentals artiklar och kontrollerar åtminstone alla mänskliga ändringar, men sannolikt är det mycket mer utbrett eftersom jag bara bevakar en bråkdel av alla tillgängliga artiklar. Har nog aldrig sett någon användare åtgärda en arkivlänk utan åtgärdsmall, vilket starkt tyder på att aktiviteten är mycket låg eller nästan obefintlig.
Har inte hängt med i diskussionen. Uppfattade att den handlade om att arkivlänka, men att skapa arkivkällor är något annat. Jag förstår din poäng med att skapa arkivlänk direkt även om jag ser baksidorna också. En är att aktiva källor och uppgifter som stöder sig på dem kan förändras. En annan är att en aktiv källa kan missuppfattas som död om det finns en arkivlänk. Risken finns också att eventuell verifiering sker mot arkivlänken, trots att den kan innehålla inaktuell information. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 17.53 (CEST)[svara]
I min mening är det ännu viktigare att arkivera och lääga till en arkivlänk för en källa som kan förändra sig än för de som inte gör det, just för att kunna visa vad det var användaren som la till källan försökte källbelägga. Som exempel kan man tänka sig att man använder riksdagens webbplats för att tala om vem som är talman, men det är ju såklart något som förändras över tid och då är det ju ändå viktigt att veta att det var sant vide tipunkten för källbeläggandet.
Men det var inte min fråga till dig. Min fråga var om ditt påstående "Arkivlänkar verkar också inge en falsk trygghet och exempelvis inte granskas lika ofta eller kritiskt som aktiva källor." Hur vet du att någon inte granskar, eller att någon känner sig trygg? Det var vad jag önskade exempel på (gärna med diff-länk). ♥Ainali diskussionbidrag 20 maj 2025 kl. 18.42 (CEST)[svara]
Hur kan du veta att uppgifter inte förändras? Falsk trygghet innebär att man förlitar sig på att något är som det ska utan att kontrollera det. Jag kan som sagt inte svara för alla miljontals artiklar, men jag ser ju hur artiklar redigeras, följer utvecklingen i artiklar samt granskar artiklar som jag inte bevakar och källbelägger artiklar. Jag kan ju se om en uppgift eller källa är felaktig och kontrollera hur lång tid en källa eller uppgift varit tillgänglig i artikeln. Det går även att sätta i relation till redigeringar av aktiva källor. Jag kan inte utläsa om användare granskar källorna och upptäcker felen utan att göra något åt det, men det är ju inte bättre det. Jag granskar tiotusentals artiklar, så att jag skulle ha alla redigeringar i huvudet med länkar kan du ju glömma. Antingen får du lita på att jag sett vad jag sett eller inte göra det. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 19.08 (CEST)[svara]
Vi verkar tala förbi varandra, för att jag påstod ju nyss att uppgifter ändras och du verkar tro att jag påstår motsatsen. Jag ger upp och fortsätter att arkivera källor jag tror förgås av tidens tand. ♥Ainali diskussionbidrag 20 maj 2025 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Jag ger också upp, då du verkar misstro mig eller ta det personligt för att jag inte bara ser fördelar. Fortsätter att källbelägga artiklar och uppmärksamma fel. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 21.11 (CEST)[svara]
Skulle också säga att källor generellt tycks inge en falsk trygghet som medför att artiklarna inte granskas lika kritiskt som källösa.
Fasta källor i källavsnittet tycks få ungefär samma konsekvenser som en källös artikeln på längre sikt. Exempelvis om en användare skapar en ny artikel med enbart fasta källor i källavsnittet (punktlista) och återvänder till artikeln tio år senare har ofta källor raderats, uppgifter raderats och artikeln fått källmallar. Kanske övervägs det om mer ska raderas eftersom det då är källöst.
När jag var ny införde jag enbart fasta källor i artiklar. När jag återvände undrade jag varför inget spår av mina uppgifter eller källorna fanns kvar. När jag kontrollerade artikelhistoriken fick jag svaret. Någon användare hade felaktigt eller av okänd anledning raderat källorna. Sedan hade någon annan uppfattat uppgifterna som källösa och raderat dem.
Skapar någon istället en ny artikel med fotnoter och återvänder till artikeln tio år senare finns ofta källorna och uppgifterna kvar, samtidigt som artikeln har utvecklats i övrigt. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 18.49 (CEST)[svara]
IA-bot är uppe för diskussion då och då och jag minns att vi stängt av meddelandena den skrev på diskussionssidorna och kontrollen av länkar utanför fotnoterna (typ externa länkar). Hur den hanterar länkar i ref-taggar vet jag inte, men länkar i källmallar tycker jag att den hanterat bra ganska länge nu.
Om det finns möjlighet att få IA-bot att arkivera nya länkar snabbare än idag vore det välkommet. Om länken arkiveras nära i tid till att artikeln skrev ökar sannolikheten att länkens innehåll inte ändrats.
Jag är lite tveksam till om vi ska slå på kontrollen av externa länkar igen, vi var ganska missnöjda med hur det sköttes. Kanske ska vi först önska en annan hantering av IA-bot. Eller en separat hantering i egen bot på svwp?
En slags länkröta vi aldrig kontrollera är internlänkning till stycken/rubriker. Vem som helst kan med goda skäl ändra rubriker utan att ha en aning om att den har inkommande länkar som då bryts. Problemet är inte enormt för de hamnar ju på rätt sida, men någon slags hantering av detta skulle ändå vara önskvärd någon gång i framtiden./ Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 20.10 (CEST)[svara]
IA-bot gör ett stort jobb just med att arkivlänka när källänkar är döda. Men... ibland är källangivelserna för arkivlänkarna dåliga, vilket förvisso kan ha med den ursprungliga inläggningen att göra. Ibland framstår arkivlänkarna som aktiva länkar i artiklarna. Ibland saknas titel och datum, så man vet inte vad källan handlar om utan att besöka den. Ibland används arkivlänk till färska eller föränderliga uppgifter, vilket är mycket riskfyllt och en inbillad trygghet. Men det kan även finnas andra problem med källor som boten inte upptäcker. Otillåtna eller undermåliga källor, slarviga källangivelser (exempelvis när det bara står ett tidningsnamn och länken leder till Wikipedias artikel om tidningen eller huvudsidan på tidningens webbplats), länkar som leder någonstans men är föråldrade och inte längre leder till förväntad webbsida. Jag stöter på några av bristerna praktiskt taget varje dag jag besöker Wikipedia, men har sällan tid eller lust till att hålla på med det. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 20.07 (CEST)[svara]
Om man arkiverar länkar vid tiden när de skapas så leder arkivlänken sgs alltid till rätt innehåll, dvs det som avsågs när referensen skapades. /Ascilto (diskussion) 29 maj 2025 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Jag hänger inte riktigt med i denna diskussion. Först behöver vi nog vara överens om hur det fungerar idag. Som jag förstått det är det IA-bot som själv arkiverar länkarna (med det menar jag tar en kopia och lägger i archive.com:s databas). När, var och hur detta görs vet jag inte, men upplevelsen är att det fungerar ganska bra.
Nästa steg är att IA-bot kontrollerar om befintliga länkar på Wikipedia fungerar. När den upptäcker att så inte är fallet lägger den in en länk till den redan arkiverade versionen i våra fotnotsmallar och fotnoten förändras så att när man klickar på källans titel så leder länken till archive.com och deras sparade kopia.
Det är ett vanligt missförstånd att IA-bot arkiverar (i första betydelsen) när den upptäcker att länken inte fungerar, men då är det för sent. Den arkiverar i ett tidigare skede efter att den upptäckt att vi länkat.
@Julle: Så om vi ska arkivera aggressivare så undrar jag vad det betyder. Att IA-bot snabbare och oftare lägger upp en kopia av våra länkar på archive.com. Gärna för mig, men det känns lite som ett beslut för archive.com. Men om det istället betyder att vi ska lägga in länkar till arkiverade versioner av länken i våra fotnoter redan medan länken fungerar, då sätter jag mig på bakhasorna direkt. ABOLUT INTE!!! Archive.com må vara en fantastisk tjänst, men den är fruktansvärt långsam och det är oftast ganska svårt att klicka sig vidare från den. Dels är undersidorna lika långsamma, dels är alla undersidor sällan arkiverade.
Nyckeln för att förstå min inställning har ni i andra stycket ovan. När IA-bot lägger till ett värde på parametern arkivurl
i webbref/tidningsref byts den utgående länken från originalet till archive.com-koipan som alltså är superlångsam och oftas omöjlig att surfa vidare ifrån.
Om vi kan påverka när var och hur IA-bot arkiverar vet jag inte, men om vi har någon envist snille bland oss så kan den kanske identifiera några skäl till varför alla sidor inte alltid arkiveras. Rapporterar vi buggar kommer teamet bakom IA-bot säkert lösa det, jag har rapporterar buggar till dem förr, det går inte fort – men de löste det till slut./ Machatjkala (diskussion) 30 maj 2025 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Det stämmer inte att roboten arkiverar sidor. meta:InternetArchiveBot/Documentation/Configuring bot behavior (med fetstil tillag på det viktiga):
"Submit live links to the Wayback Machine: If this option is selected, the bot will submit each live link it finds to the Wayback Machine for archival. For Wikipedia and other Wikimedia wikis this is disabled, as the Internet Archive is already crawling these links automatically."
Det är Internet Archive som själv arkiverar sidor. Roboten letar bara upp länkar till de arkiverade sidorna och lägger in i artiklarna. Ibland funkar det bättre och ibland sämre. För att säkert få arkivlänk till rätt version kan man själv skicka länker för arkivering i Internet Archive. Länkar till sajter som inte tillåter arkivering kan man inte göra mycket åt, varken i förväg eller efteråt. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 30 maj 2025 kl. 11.48 (CEST)[svara]
Jag tycker du fetmarkerade för lite, se rödmarkering:
"Submit live links to the Wayback Machine: If this option is selected, the bot will submit each live link it finds to the Wayback Machine for archival. For Wikipedia and other Wikimedia wikis this is disabled, as the Internet Archive is already crawling these links automatically."
Internet Archive skannar alltså alla våra länkar automatiskt. Om det är inom IA-bot eller inte spelar mindre roll, men det är där själva arkiveringen sker. Om vi kan påverka dem till att göra det snabbare är det bra, men det är lite upp till dem.
En sak jag just noterat är att <ref>[https://xxx.org rubrik]</ref> ofta inte arkiverats. Jag vet inte om det bara var en tillfällighet eller om det finns något skäl till det. Machatjkala (diskussion) 30 maj 2025 kl. 14.31 (CEST)[svara]
Mitt inlägg handlar inte om hur arkivsidor skapas och inte mycket om själva arkiveringen i sig, utan dels om dåliga källangivelser i artiklarna (i samband med arkivlänkar), även om länkarna i sig fungerar. Dels om riskerna med att använda arkivlänkar till aktuella eller föränderliga uppgifter, även om länkarna i sig fungerar. Stöter på det hela tiden. Kyllo (diskussion) 30 maj 2025 kl. 12.10 (CEST)[svara]
Det var dock inte det jag talade om. Kyllo (diskussion) 30 maj 2025 kl. 11.55 (CEST)[svara]

Tolerans vid intressekonflikt

[redigera | redigera wikitext]

Jag uppfattar toleransen vid intressekonflikt har ökat. Men jag tolkar det då att kraven på god källtäckning är central vid intressekonflikt. Som patrullerare tycker jag personer med intressekonflikt är mycket svåra att diskutera med. Och om vi inte längre skall vara så hårda, undrar jag om det borde finns speciell faddrar att hjälpa till vid just intressekonflikt? Dagens ärende Användardiskussion:Gelliver73 Yger (diskussion) 5 maj 2025 kl. 14.39 (CEST)[svara]

Att påpeka att det är problematiskt med intressekonflikt torde väl förvisso inte vara något konstigt. I det här fallet är ju dock största problemet att artikeln helt saknar källor.FBQ (diskussion) 5 maj 2025 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Jag skriver inget mer, du verkar redan ha påpekat bristen på källor. Förvisso svarade användaren: Det är en av mina läsare som lagt upp info om mig, allt som finns där stämmer vilket ju inte på något sätt duger men som du förtydligat flera gånger efter det känns det onödigt att göra något nu, man kan ju återkomma om det fortfarande inte gått fram. Vad jag kan se har användaren inte gjort några redigeringar efter ditt senaste inlägg, bortsett från att svara på frågan om upphovsrätten till bilden.FBQ (diskussion) 5 maj 2025 kl. 16.33 (CEST)[svara]
Intressekonflikt har aldrig i sig varit skäl till radering. Jag har aldrig hört talas om karln och kan inte bedöma relevansen, men enligt min mening är det viktigaste om vi borde ha en artikel eller ej. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2025 kl. 20.32 (CEST)[svara]
@Tostarpadius, om man har skrivit minst 2 böcker på ett etablerat förlag så är man relevant. Denne författare har 2 böcker på Carlssons förlag och en del till som är översatt till två andra språk. Relevansen verkar inte vara något problem, men artikeln innehåller mycket fluff och saknar källor. Den borde kortas ner en hel del. Bäst är att försöka utnyttja objektets kompetens, då han antagligen har en del källor på nätet. Om han kan lägga dessa på diskussionssidan så kan man källbelägga en hel del (då han själv bör undvika artikeln... men att lägga in källor borde inte vara kontroversiellt. Adville (diskussion) 5 maj 2025 kl. 21.09 (CEST)[svara]
Ja några av oss säger och tycker så:, men i verkligheten är många av dessa fall med intressekonflikt väldigt svåra att hantera som patrullerare, det blir ofta mycket intensiva och personliga diskussioner och utan hänsyn eller respekt till vårt regelverk. Och egentligen var min fråga om det finns några duktiga som vill hjälpa till (inte i sakfrågan utan att föra disksussionen) Yger (diskussion) 5 maj 2025 kl. 21.14 (CEST)[svara]
Det jag vänder mig mot är att intressekonflikt av vissa används som ett vapen att ta till i alla möjliga sammanhang, även där företeelsen hanteras sakligt och konfliktfritt eller där den inte existerar. Att fenomenet ibland är problematiskt förstår jag. Adville pekar på en framkomlig väg. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2025 kl. 21.19 (CEST)[svara]
Och den här användaren är typisk. Han är inte intresserad bidra till Wikipedia, eller lära sig hur Wikipediafungerar, han vill bara få in en pretentiös artikel om sig själv. OCh med den utgångspunkten blir det mycket att anmärka på och upplysa om Yger (diskussion) 5 maj 2025 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Jag upplever att IK åberopas även i sammanhang där det är helt uppenbart att det handlar om en seriös användare. Det är det som fått mig att reagera på att det ses som ett skäl för radering. När någon kan hantera det hela är det inget problem. Om vi inte tar vara på bidragsgivarnas kunskaper går vi miste om värdefulla artiklar. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2025 kl. 21.25 (CEST)[svara]
@Yger, pinga gärna in mig om det blir denna typ av IK så kan jag kolla om jag har tid. Denna helgen och idag har jag inte haft mycket tid, men i morgon flyger jag bort på jobb och har då mer tid över. Oftast är jag på resande fot under veckorna och har en del tid för diskussioner. Adville (diskussion) 6 maj 2025 kl. 01.21 (CEST)[svara]
Jag hade inte heller hört om honom, men jag kollade libris och hans böcker fanns på många bibliotek så jag såg relevansen som klar. FBQ (diskussion) 6 maj 2025 kl. 09.00 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Tostarpadius om att IK ibland åberopas även när det handlar om seriösa användare som skriver neutrala artiklar. Det är synd för jag tror det skrämmer iväg många potentiella framtida bidragsgivare. Det är nog många av oss som inlett vår tid på Wikipedia genom att rätta en felaktig uppgift om en släkting eller liknande. Med det sagt så var ju detta ett tydligt exempel på en problematisk bidragsgivare som inte förstod att hålla sig neutral till ämnet eller lyssna på råd. /Ariam (diskussion) 6 maj 2025 kl. 09.36 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Artikeln har nu fått en viss översyn och flyttats ut som Gellert Hardi-Kovacs. / ANHN✎ 5 maj 2025 kl. 23.02 (CEST)[svara]

Fokus bör inte ligga på intressekonflikt, som ett anklagande i sig, utan på redigeringarna eller vilka krav som det ställer. Och att användare som handlat fel får lära sig vad Wikipedia är, hur man ska göra istället och får en chans att bättra sig. Många nya känner inte till vad Wikipedia är eller hur det fungerar, och ännu mindre vad intressekonflikt är. Om då någon kommer från ingenstans, verkar hotfull och hojtar om intressekonflikt, kan det upplevas som både obehagligt och förvirrande. Dessutom har jag sett fall där det lagts fram på ett sätt som kan uppfattas som att intressekonflikt innebär ett förbud mot att redigera. Det är en annan sak om någon vänligt har blivit upplyst om det och sedan inte bättrat sig, men då är också det bästa att göra proceduren kort och så långt som det är möjligt försöka undvika konflikt eller diskussioner som förvärrar situationen. Kyllo (diskussion) 6 maj 2025 kl. 14.58 (CEST)[svara]
Håller med här, @Kyllo. Ett exempel från efter denna diskussionen började är Ricardo Collazo som skrevs till stor del av hans dotter, men flyttades till dennes sandlåda, kunde vidarearbetas på efter att jag kollat upp relevansen och flera Wikipedianer hjälpte till att göra den bra. Jag tror det är ett bättre sätt att fånga nya på, samtidigt som man förklarar intressekonflikten. Dock som du skriver är det bäst att inte gå in i evighetsdiskussioner om personen inte bättrar sig och ämnet inte är relevant. Adville (diskussion) 20 maj 2025 kl. 20.24 (CEST)[svara]
Sandlådan är en metod som särskilt lämpar sig för nyskapade artiklar och större ändringar. En annan är att ta sakdiskussion på diskussionssidan, vilket nog är att föredra när det rör enskilda uppgifter. Ofta går det att få hjälp, även om ingen kan kräva att andra wikipedianer ska fixa till alla fel. Minns att det var någon nykomling som nästan gav order till andra, men i grunden handlade det sannolikt om en missuppfattning om vad Wikipedia är. Är det en serviceinrättning med anställd personal så kan man ju ställa lite andra krav än här. Känner en nykomling inte till att det finns policyer, riktlinjer och rutiner är det lätt att den anser sig ha företräde när den skriver, särskilt om det är något som den har bäst kunskap om. Att en nykomling talar för sitt eget bästa behöver alltså inte betyda att den vill provocera eller sätta sig emot något eller någon. Det är viktigt att man försöker förstå och förklara istället för att brusa upp direkt. Det är väldigt bra om man själv inser att man inte kan hantera en situation och ännu bättre om man kan ta steget att inte gå in i en sådan situation, eller att gå därifrån så fort som möjligt. Kyllo (diskussion) 20 maj 2025 kl. 21.04 (CEST)[svara]

Politisk position i faktarutor om partier

[redigera | redigera wikitext]

Jag vill återuppliva en diskussion vi hade nyligen men där vi inte kom till något avslut. Jag föreslog där, och fick visst stöd för, att rubriken "Politisk position" tas bort ur faktarutorna för politiska partier. I diskussionen förde @Janders fram följande argument som jag uppfattade som stöd för mitt förslag:

"Hö/vä-skalan, och de beteckningar som bygger på den, bör enligt min mening undvikas så långt som det är möjligt. Jag ser flera goda skäl: Beteckningarna bygger till stor del på betraktarens egna värderingar och referenser. Beteckningarna används både med ett objektivt uppsåt som positionsmarkeringar och subjektivt, som nedsättande beskrivningar av politiska motståndare. De traditionella vä/hö-egenskaperna som jag lärde mig på gymnasiet för 50 år sedan (ekonomi, statens roll kontra det privata, klassidentitet och jämställdhet, kollektiva kontra individualistiska samhällslösningar etc) har ersatts av andra skiljelinjer där kritik mot invandring och stöd för nationalism numera ses som typiska högerpositioner. De gamla ideologiska beskrivningarna konservatism, liberalism och socialism är trots allt (i olika kombinationer) något tydligare."

Vad säger ni andra? Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 08.21 (CEST)[svara]

Håller med om att komplicerade och subjektiva tolkningsfrågor bör hållas borta från infoboxar. Sen har Janders helt rätt i att samtidens politiska debatt blir svårbegriplig med enbart höger och vänster, om en istället tänker sig en triangel med de tre ideologiska grundbeskrivningarna i varsitt hörn klarnar mycket. Ricjac 16 maj 2025 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Stöder som förra gången Yger (diskussion) 16 maj 2025 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Fungerar på andra språkversioner. Varför skulle SvWP ha en sämre förmåga att hantera det? dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 15.06 (CEST)[svara]
Ja, jag har gjort samma reflektion. På enwp sätter de ju alltid ut den politiska tillhörigheten i boxen. Det gör i mina ögon ett väldigt egendomligt intryck att vi ska dölja något så väsentligt för ett politiskt parti som dess partifärg någonstans djupt inne i texten. Självfallet bör vi inte uppmana till konflikter, men att dölja ett partis ideologi verkar som litet väl mycket konflikträdsla. / TernariusDisk 16 maj 2025 kl. 15.27 (CEST)[svara]
Ideologi - socialism, liberalism, konservatism - är en sak. Höger-vänster en annan, något som jag tycker att Janders har förklarat bra ovan. I infoboxarna för partier finns nu både "politisk ideologi" och "politisk position". Se till exemepl Moderaterna eller Socialdemokraterna. Det jag föreslå ska strykas är "politisk positition" som typiskt anges på skalan höger - mitten - vänster. Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 16.17 (CEST)[svara]
Jag förstår att du föreslår detta, men jag förstår inte varför. Att ta bort uppgiften om politisk position försämrar tillgängligheten i informationen för läsarna – särskilt eftersom det finns gott källstöd för alla större partiers politiska position. Dessutom är det ett etablerat inslag på andra språkversioner, som engelskspråkiga Wikipedia. Varför skulle svenskspråkiga Wikipedia ha sämre förmåga att hantera denna typ av grundläggande politisk information? Ett partis ideologiska självbild (”ideologi”) och dess faktiska position i det politiska landskapet (”politisk position”) är olika typer av information, och båda har sitt berättigande. Det senare är ofta mer relevant för att förstå partiets roll i det parlamentariska spelet. Om det finns osäkerhet kring hur en position ska beskrivas bör det leda till bättre källbeläggning – inte till att informationen tas bort. dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 16.26 (CEST)[svara]
Jag menar att det inte finns en entydig skala för politisk position. Ett politiskt landskap är inte tvådimensionellt. Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Visst, det politiska landskapet är komplext och inte entydigt – men det är just därför begreppet politisk position har ett eget värde. Det är inte tänkt att fånga varje aspekt av ett partis ideologi, utan att ge en översiktlig placering i ett forskningsförankrat mönster. Höger–vänster-skalan är väletablerad inom samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning, inte minst i komparativa studier, valundersökningar och expertbedömningar. Att ta bort denna uppgift för att verkligheten är mångfacetterad riskerar att förväxla analytisk nyans med informationsförlust. I stället för att slopa uppgiften helt bör vi, som alltid, kräva goda källor och vara transparenta med eventuella variationer i bedömning.
Finns det något konkret exempel där du menar att denna information faller kort för läsaren eller vilseleder – och i sådana fall, på vilket sätt? dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 16.42 (CEST)[svara]
Chandra Varena, som dnm påpekar innebär ett borttag av information om höger–vänsterposition en informationsförlust – en inte helt perfekt uppgift är väl ändå bättre än ingen alls. Dessutom håller inte riktigt ditt resonemang om att höger–vänsterskalan skulle ha ersatts av andra. För att ta ditt exempel om invandringskritik: Kritik mot invandring kännetecknar knappast bara högerpositioner; idag (med reservation för att vi ännu inte vet vart C kommer att gå) utgörs den invandringsvänliga falangen av V, som förvisso är ett vänsterparti, MP, som oftast intar vänsterpositioner (även om de själva inte gärna betraktar sig som ett typiskt vänsterparti), men också C, som med sin (hittills) nyliberala, ekonomiska politik, enligt traditionellt synsätt står klart till höger om det traditionellt socialliberala L – som är invandringskritiskt. / TernariusDisk 16 maj 2025 kl. 17.06 (CEST)[svara]
Av 982 artiklar som använder mallen {{Partifakta}} är det just nu 594 där det finns något värde angivet för parametern position.
I Sandlådan har jag lagt en tabell med de parametervärden som just nu används för olika artiklar, från ACT New Zealand till Österåkerspartiet.
Vi kan notera att värdet Tvärpolitisk är mycket vanligt förekommande.
Det går säkert att hitta exempel bland dessa artiklar där det av en eller annan anledning har "blivit fel", men förhoppningsvis har de flesta redigeringar där någon lagt in något som är helt uppåt väggarna fel redan korrigerats av vakna artikelbevakare.
-- Larske (diskussion) 16 maj 2025 kl. 17.43 (CEST)[svara]
Tvärpolitisk är en märklig benämning särskilt som vi inte, vad jag kan minnas, redogjort något kring detta i artikeln höger-vänster-skalan. Jag gjorde några slumpmässiga nedslag och det tycks (jag kan ha fel) vara en IP-användare som börjat "etablera" begreppet på Wikipedia i partiartiklar. Det är dock inte en etablerad term inom samhällsvetenskaperna för politisk positionering på höger–vänster-skalan eller andra ideologiska axlar. dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 18.08 (CEST)[svara]
Problemet är väl (som jag ser det i alla fall) att GAL-TAN-positionen ”högerextremism” (och liknande sammansättningar) uppfattas och kopplas samman med den traditionella ekonomiska/sociala vä/hö-skalans ”höger-position". Man kan alltid hävda att bägge perspektiven är etablerade. Men eftersom de används både som slagträn och argument i en ofta schablonformulerad politisk debatt, rymmer de så mycket subjektiva och personliga uppfattningar att de blir svåranvända. När man använder "höger" (eller "vänster"), trots att man egentligen syftar på "extremhöger" (eller -vänster) skapas en alltför förenklad bild av helheten. Janders (diskussion) 16 maj 2025 kl. 18.47 (CEST)[svara]
@dnm. Så kan det nog vara, men att det inte är något nytt fenomen kan man också hitta exempel på i mängden av artiklar som har Tvärpolitisk som "Politisk position":
I artikeln om Sollentunapartiet formulerades ingressen om för mer än 18 år sedan från "ett rödgrönt parti" (bildat 1970) till "ett tvärpolitiskt parti" (bildat 1973). Detta har hängt med sedan dess och stoppades in som "Politisk ideologi" i faktarutan när den dök upp för cirka 7 år sedan. Helt nyligen, i januari 2025, togs "tvärpolitisk" bort från ingressen och flyttades från "Politisk ideologi" till "Politisk position" i faktarutan.
Det är 10 användare som har artikeln på sin bevakningslista och 2 av dem har besökt artikeln under de senaste 30 dagarna.
-- Larske (diskussion) 16 maj 2025 kl. 18.48 (CEST)[svara]
Min invändning har delvis att göra med min uppfattning att det som presenteras i en faktaruta ska vara källbelagt, väldefinierat och invändningsfritt. Jag håller alltså inte med @Ternarius om att "en inte helt perfekt uppgift är bättre än ingen alls". I faktarutan ska vi vara väldigt strikta med just fakta. Och jag menar att en placering på höger-vänsterskalan alltid är en bedömning (någons bedömning) och inte ett faktum.
Vad gäller den vetenskapliga definitionen av höger-vänster-skalan så undrar jag om det finns en entydig sådan. Jag har vid en snabb sökning hittat åtminstone tre olika användningar av skalan. Vår egen artikel Vänster-högerskalan betonar (med källor) att när det handlar om fördelningspolitik så är Sverigedemokraterna snarast ett mittenparti och Miljöpartiet och Feministiskt initiativ svårplacerade på skalan. Men när det gäller väljarnas uppfattning så placeras de två senare till vänster och Sverigedemokraterna långt till höger. Ett tredje sätt att beskriva höger- vänster är att det handlar om synen på jämlikhet. "Det är egentligen inte givet att liberalismen ska placeras till vänster om konservatismen" skriver ledarskribenten i oberoende liberala GP i november 2020. Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Jag tror det enda realistiska om vi vill ha denna typ av uppgifter i en faktamall är att använda väljarnas uppfattning. Då och då förekommer undersökningar (för Sverige finns t.ex. [1]) Det har också fördelen att vi kan skapa en artikel om undersökningarna (om det inte redan finns en sådan) för att även ta med utveckling över tid. Om det finns flera välgjorda studier är det inget som hindrar att vi visar flera (eller visar frågor formulerade på ett annat sätt, som t.ex. GAL-TAN). Det är vanligt med motsvarande studier i andra länder. Vi kan objektivt beskriva vad väljarna tycker. Om vi däremot med något eller några ord ska försöka recensera partiets politik är risken stor att det antingen blir mer heta politiska diskussioner (eller mer eller mindre tomma ord som "tvärpolitisk") snarare än bra beskrivningar. Gunnar Larsson (diskussion) 16 maj 2025 kl. 20.18 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Jag vill kort bemöta det du skriver om att information i faktarutor bör vara ”väldefinierad och invändningsfri”. Jag håller förstås med om att uppgifter i faktarutor ska vara välunderbyggda, neutrala och tydligt källbelagda – men kravet på att de ska vara invändningsfria är i praktiken helt orealistiskt. Att begrepp rymmer viss variation i tolkning är själva förutsättningen för att vetenskap ska kunna utvecklas. Det gäller inte bara inom samhällsvetenskap, utan också inom naturvetenskap, medicin och andra discipliner. Entydighet är sällan möjlig – eller ens önskvärd.
Begrepp som höger–vänster-skalan illustrerar detta tydligt. Även om den kan användas på olika sätt – t.ex. fördelningspolitik, jämlikhetssyn eller GAL–TAN – är det en väletablerad skala inom statsvetenskaplig forskning, särskilt i expertundersökningar, valstudier och komparativa partisystemanalyser.
Om det du avser med "invändningsfri" är att inga användare eller läsare på Wikipedia ska kunna ha någon invändning alls, så blir kravet än mer ohållbart. I praktiken skulle det innebära att vi inte kan skriva något alls om politiskt känsliga ämnen (eller andra för den delen heller) – eftersom någon alltid kommer att ha invändningar. Det Wikipedia eftersträvar är NPOV (neutral synvinkel), verifierbarhet och tydlig källhänvisning – inte konsensus i åsikt eller fullständig immunitet mot kritik.
Om vi kräver att faktarutor bara får innehålla uppgifter som är invändningsfria, utesluter vi i praktiken en stor del av all vetenskapligt grundad samhällsinformation. Det vore olyckligt. Särskilt eftersom vi, när det finns flera relevanta perspektiv – som t.ex. partiers självbeskrivning och väljarnas uppfattning – faktiskt kan återge båda med god källhänvisning.
Min invändning är därför principiell: Wikipedia bör inte sätta en högre kravribba än vad som är rimligt inom forskning och akademisk kunskapsförmedling. Det är just genom öppen redovisning av välgrundade tolkningar – inte krav på total konsensus inom forskningen (eller annat) – som vi uppnår trovärdighet. dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 21.19 (CEST)[svara]
@Dnm kanske du missuppfattade mig. Jag syftade inte på den löptext där vi kan presentera olika tolkningar, ibland hänvisa till motsägande källor etc. Jag syftar på faktarutor. Och menar att det som presenteras där ska vara just fakta. Det gäller alla ämnen. Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 22.02 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Tack för ditt förtydligande. Jag förstår att du särskiljer mellan löptext och faktaruta, men även i faktarutor behöver vi ibland återge information som vilar på kvalificerade tolkningar – så länge de är väl belagda och neutralt presenterade. Mitt svar ovan är därför skrivet med din presenterade syn i åtanke. Jag hoppas att mitt tidigare inlägg blir tydligare i ljuset av denna precisering.
Faktarutor på Wikipedia ska, precis som du säger, bygga på verifierbar information. Men fakta inom samhällsvetenskap handlar sällan om absoluta sanningar, utan om välgrundade, vetenskapligt belagda beskrivningar. Det är standard även i t.ex. NE, statsvetenskapliga lexikon och internationella databaser (som Chapel Hill Expert Survey, V-Dem eller ParlGov) att återge denna typ av information. Att det finns tolkningsmarginaler betyder inte att informationen saknar faktabärande värde – bara att den, som annan forskningsbaserad kunskap, vilar på underbyggda bedömningar.
Om vi kräver att faktarutor bara får innehålla uppgifter som är invändningsfria, utesluter vi i praktiken en stor del av all vetenskapligt grundad samhällsinformation. Det skulle undergräva möjligheten att sammanfatta centrala forskningsbaserade uppgifter i överskådlig form – trots att sådan information är etablerad praxis i både uppslagsverk och akademiska databaser – och därmed motverka Wikipedias syfte att tillgängliggöra verifierbar kunskap på ett tillgängligt sätt.
Faktarutor ska inte vara förenklade till den grad att de slutar vara informativa. När de baseras på goda källor och används med urskiljning, är de ett viktigt stöd för läsarens orientering.
Nu har jag skrivit alldeles för många inlägg och låter därför mitt deltagande vila så fler kan delta med sina perspektiv. dnm (d | b) 16 maj 2025 kl. 22.25 (CEST)[svara]
Att x-partiet beskriver sig som höger eller vänster är ett faktum som kan källbeläggas. Att väljarna i en viss undersökning uppfattar partiet som höger eller vänster är också ett faktum som kan källbeläggas. Men att partiet ÄR höger eller vänster är inte ett faktum. Men - jag har också skrivit mycket här och har nog gjort min åsikt tydlig. Vi får se om flera vill delta i diskussionen. Godnatt! Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2025 kl. 22.26 (CEST)[svara]
Nu har jag hunnit läsa ifatt denna diskussion. Mycket att ta in, men... såhär ser jag det: eftersom höger vänsterskalan är så utbredd och använd så är det konstigt om vi inte använder den med i faktarutan. Sedan skall det givetvis kompletteras med text i artikeln som förklarar varför ett parti får den bedömningen. Adville (diskussion) 16 maj 2025 kl. 23.16 (CEST)[svara]
Jag ska inte upprepa mina synpunkter - men för att komma vidare ber jag dig @Dnm om länkar till sidor där info om politiska partiers vänster-högerposition presenteras i faktarutor eller liknande (t.ex. NE, Chapel Hill Expert Survice och de andra källor du åberopar). Chandra Varena (diskussion) 17 maj 2025 kl. 06.26 (CEST)[svara]
Jag stöder att information finns kvar. Det är ett enkelt sätt för läsaren att orientera sig om var ett parti står, inte enbart höger-vänster utan även i förhållande till exempelvis EU. Självklart ska informationen vara källbelagd. Ang CHES är det en undersökning som görs med jämna mellanrum där ett frågeformulär skickas ut till ett hundratal olika statsvetare, där de får rangordna olika partier bland annat utifrån höger-vänster-dimensionen. Men det finns andra liknande projekt som tydligare placerar partier i olika kategorier snarare än på en skala, t.ex. PopuList. YesDi (diskussion) 17 maj 2025 kl. 08.25 (CEST)[svara]
Jag tror det är ganska okontroversiellt att kalla något "vänster", då politisk vänster har en ganska tydlig definition i att politiken är socialistisk i olika grad. Däremot tycker jag att politisk höger är mycket mer komplicerat, då jag sällan hört partier som definierar sig som höger. Jag tror liberaler och konservativa sällan vill bli ihopbuntade med varandra, och i synnerhet inte med nationalister och populister. Om vi ska ha position i infoboxarna skulle jag hellre se uppgifter som "EU-vänligt konservativ" eller "Invandringskritiskt liberal" än "center-höger" som egentlingen inte säger något annat än att de är en bra bit ifrån socialism. Boivie (diskussion) 19 maj 2025 kl. 17.00 (CEST)[svara]
Vilket ungefär blir "politisk ideologi" vilket vi alla är positiva att ha kvar i faktaboxen Yger (diskussion) 19 maj 2025 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Jag sällar mig till dem som vill ha kvar detta. Även om "höger" kan användas på olika sätt är det ett faktum att vissa partier uppfattas som stående där både av anhängare och motståndare. Det medger även Chandra Varena. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 02.59 (CEST)[svara]
Det kan dessutom källbeläggas att utomstående bedömare, experter av olika slag, använder skalan. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 03.09 (CEST)[svara]
I artikeln Moderaterna finns en not till uppgiften, något jag egentligen anser vara överflödigt, då jag är övertygad om att partiets väljarkår identifierar sig själva som höger trots namnbytet för ett drygt halvsekel sedan. Jag förstår inte heller varför den positionen skulle vara mer belastad än den till vänster efter Sovjetunionens fall. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 05.38 (CEST)[svara]
@Tostarpadius jag tycker inte att WP:s uppgift är att förmedla information om vad som uppfattas av allmänheten. Vår uppgift är att förmedla det som är korrekt och kan beläggas med källor. Ibland kan det innebära att vi problematiserar eller till och med motsäger "den allmänna uppfattningen". Diskussioner om detta kan göras i löptext men inte i en faktaruta. @YesDi, det betyder inte att information tas bort, men väl att den nyanseras och inte presenteras som ovedersägliga fakta.
Vad gäller höger-vänsterskalan: Jag har aldrig förnekat att skalan används, både av allmänhet och av experter. Men det betyder inte att alla kommer till samma slutsats vad gäller ett partis placering på skalan. Jag upprepar här min referens till Håkan Boströms artikel i GP där han skriver "Det är egentligen inte givet att liberalismen ska placeras till vänster om konservatismen". Ytterligare några citat som visar att skalan inte är absolut: "Sverigedemokraternas väljare är svårplacerade längs vänster-högerdimensionen. I de flesta vänster-högerfrågor står de i mitten." (Henrik Ekengren Oskarsson 2016). "Det är svårt att placera oss i den klassiska höger/vänster-skalan eftersom att vi står i mitten när det gäller fördelningspolitik och synen på välfärdsstaten, men också höger om mitten i vissa värdefrågor som försvars- och invandringspolitik". (SD:s gruppledare Mattias Karlsson 2017). // Chandra Varena (diskussion) 20 maj 2025 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Har bara spånat igenom diskussionen. Håller fullt med användare:Chandra Varena. Vi ska inte arbeta för att bekräfta folktro för då blir det snabbt politiskt och socialt vinklat och ignorant. Blockhaj (diskussion) 20 maj 2025 kl. 15.59 (CEST)[svara]
Jag har redan påvisat att dessa klassificeringar stöds av forskning. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 20.52 (CEST)[svara]
@Tostarpadius Du påstår det men har (vad jag ser) inte givit källor som stödjer ditt påstående. Jag har givit källor som visar motsatsen, alltså att det inte finns någon vetenskaplig samsyn om hur olika partier ska klassificeras, eftersom det beror på vad hur man definierar själva skalan. Henrik Ekengren Oskarsson är professor i statsvetenskap och Håkan Boström hänvisar till den italienske statsvetaren Norberto Bobbio. Chandra Varena (diskussion) 20 maj 2025 kl. 21.21 (CEST)[svara]
Jag har hänvisat till noten i artikeln Moderaterna som är övertydlig. Om vi inte redovisar detta kan vi lika gärna utesluta faktarutan, något som jag personligen inte skulle se som en nackdel. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Om liberalismen inte placeras till vänster om konservatismen har skalan förlorat all koppling till sitt ursprung. Det är helt orimligt enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2025 kl. 21.43 (CEST)[svara]
Jag tror inte att det finns en total "vetenskaplig samsyn" för hur populism eller euroskepticism exakt ska definieras för den delen heller. Sverigedemokraterna klassificeras som "far-right" (ytterhöger) av PopuList och när svenska statsvetare och partiforskare i CHES 2024 bedömde SD:s väster-höger position fick partiet 8,5 på en skala från 0-10 (vänster-höger). Frågan som ställdes löd: "And finally, please tick the box that best describes each party's OVERALL IDEOLOGY on a scale ranging from 0 (extreme left) to 10 (extreme right)." Är detta kontroversiellt? YesDi (diskussion) 20 maj 2025 kl. 22.53 (CEST)[svara]
Jag stöder att fortsätta använda den kraftigt förenklade modellen höger-vänsterskalan i faktarutor.
Jag beklagar att alla partier tycker det är så viktigt att positionera sig som unika att de inte kan hantera detta. Trots det är det normalt både tydligt och källbelagt. LittleGun (diskussion) 20 maj 2025 kl. 23.01 (CEST)[svara]
Jag förstår inte LittleGuns avslutande mening. Det är väl endast Liberalerna som har problem med att ingå i nuvarande högerregering? Eller har även KD och M invändningar mot den benämningen? Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 06.28 (CEST)[svara]
Vänsterpartiet, socialdemokraterna och moderaterna är tydliga med att placera sig på vänsterhögerskalan.
De andra gör det inte. Eller i varje fall inte gärna. Definitivt inte SD till exempel. Jag tror inte till exempel KD menar att de sitter i en högerregering, möjligen i ett "borgerligt alternativ" eller nåt. LittleGun (diskussion) 21 maj 2025 kl. 07.29 (CEST)[svara]
Vad gäller KD och SD vet jag i varje fall många sympatisörer som inte har några problem med att kalla sig "höger". Bland stödpartiets anhängare finns det en hel del som inte anser att regeringen inte förtjänar namnet på grund av att den inte ligger tillräckligt långt ut åt det hållet, något jag kan förstå med tanke på exempelvis den aktuella "könsbyteslagen". Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 07.34 (CEST)[svara]

Förslag på summering och åtgärd

[redigera | redigera wikitext]

Skulle det gå gå vidare med det LittleGun skriver: "Att renodla vad som står i rutan" och bara acceptera epiteten extremvänster, vänster, center, höger, extremhöger och när de är oklart ("tvärpolitiskt") ha rutan blank? Jag tycker Larske lista visar att detta redan gäller den överväldigande andelen, och om denna summering/åtgärd accepteras kan jag åta mig gå igenom Larske lista och rensa till enligt detta.Yger (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.02 (CEST)[svara]

Det tycks finnas en principiell åsiktskillnad om i vilken mån som vänster/höger-beteckningarna tillför någon klargörande information, och i vilken mån som förledet "extrem" signalerar en värdering mer än en tydlig position. Jag ser fortfarande problemen, men inser att vi kanske inte kommer längre just nu. Begreppet "tvärpolitisk" är dock mer en beskrivning av samarbete över parti- eller ideologiska gränser och brukar väl inte användas som en beskrivning av politiska ställningtaganden inom ett parti? Jag anser alltså att det inte bör användas i denna betydelse. Janders (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.19 (CEST)[svara]
Problemet är ju att begreppen inte är tydligt definierade. Hur väljarna definierar sig är en sak, hur partiet självt definierar sig är en annan. Till detta kommer vilken konkret politik partiet för vad gäller fördelningspolitik, jämlikhet och i andra frågor som kan utgöra grund för att definiera en skala. Som visats ovan så kan SD ses som ett mittenparti vad gäller fördelningspolitik, som extremhöger vad gäller invandring och andra ideologiska frågor. Det handlar också om vilken tid man talar om. I SVT:s vallokalundersökning 2024 var det 73% av SD-väljarna som placerade sig själva till höger, resten såg sig som mitten (21%) eller vänster (6%). Vid motsvarande undersökning 2014 var de bara 44% av de sverigedemokratiska väljarna som såg sig som höger - majoriteten placerade sig alltså då i mitten (40%) eller till vänder (16%). Stora variationer över tid fanns också för Centerparitiet. På vilka grunder kan vi då klassificera partierna men ett enda ord? Chandra Varena (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.20 (CEST)[svara]
Jag delar ju din syn i detta, men uppfattar det inte har fått konsensus i diskussionen, och tänkte då att inte bara låta det hela rinna ut i sanden, utan ändå göra något som lite förbättrar med då bredare stöd Yger (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.29 (CEST)[svara]
Så kan det vara. Jag känner det djupt otillfredsställande att ha en faktaruta där vi inte ens för oss själva kan ange en tydlig definition av vad vi menar. Men kanske ändå ett litet steg framåt. Håller dock med @Janders om att "tvärpolitisk" inte bör användas. Och jag kan tänka mig att det kommer att bli diskussion om epiteten i många av de enskilda fallen. Chandra Varena (diskussion) 21 maj 2025 kl. 08.40 (CEST)[svara]
Problemet bottnar väl i ifall infoboxen ska vara någon sammanfattning av "nuläget" eller en övergripande historisk sammanfattning. Även om Wikipedia med sitt encyklopediska missiv ska sträva efter det senare så är problemet att i princip de flesta källor ofta är fokuserade på nuläget eller en ideologisk tolkning av respektive författare. Även om svårigheten ofta handlar om SD så är även Centerpartiet djupt problematiskt att beskriva med några få ord då deras historiska resa i det långa perspektivet, från icke-ideologiskt agrarkonservativt tråkmåns-pragmatiskt intresseparti till hyper-modernistiskt livsstils-liberalt latteparti, all annat än linjärt. För partier som M, L och V så har dessa alltid haft ett konsekvent ideologisk grundidentitet, mer som specifika variationer och preciseringar över tid. Med S så är ideologisk sammanfattning egentligen ganska intetsägande då traditionen med demokratisk centralism betyder vad som än partikongressen och partistyrelsen beslutar gäller inom mycket breda ramar. Ricjac 21 maj 2025 kl. 10.43 (CEST)[svara]
Jag tycker det är rimligt att vi strävar efter att standardisera vilka begrepp som används för politisk position i infoboxarna. I nuläget förekommer en variation av etiketter – från etablerade som höger och vänster till mer oklara eller svårdefinierade som tvärpolitisk – vilket försvårar både läsbarhet och jämförbarhet för läsaren.
En begränsad och gemensam uppsättning termer skulle förbättra överskådligheten och samtidigt underlätta granskning och källbeläggning. Jag vill därför föreslå att vi utgår från en sjugradig skala, som motsvarar hur partiers ideologiska position ofta tolkas i analyser av forskningsdata – exempelvis i expertbedömningar som Chapel Hill Expert Survey (CHES), där partier placeras på en vänster–höger-skala från 0 till 10:
Extremvänster – Vänster – Center-vänster – Center – Center-höger – Höger – Extremhöger
Denna skala ger tillräcklig nyans för att särskilja exempelvis Socialdemokraterna från Vänsterpartiet, eller Liberalerna från Moderaterna, samtidigt som den är tillräckligt standardiserad för att undvika godtyckliga formuleringar. Det är dessutom en traditionell och väletablerad kategorisering inom samhällsvetenskaplig forskning, särskilt i jämförande partianalys.
Jag noterade att Ygers kompromissförslag endast omfattade fem termer (extremvänster, vänster, center, höger, extremhöger), och att center-vänster samt center-höger inte fanns med. Har det framförts något särskilt argument för att dessa mellanpositioner bör uteslutas eller anses överflödiga? För mig framstår de som särskilt användbara för att kunna källbelagt differentiera partier som annars riskerar att klumpas ihop, trots att de – i auktoritativa källor – tydligt placeras olika. dnm (d | b) 21 maj 2025 kl. 16.31 (CEST)[svara]
Nej det var inge djupare tanke i det, eftersom jag hade med center och höger tyckte jag det var klart att Center-höger är OK, så jag köper din lista Yger (diskussion) 21 maj 2025 kl. 16.36 (CEST)[svara]
Om vi ska använda dessa beteckningar i faktarutan så är det, enligt min uppfattning, nödvändigt med explicita källhänvisningar i form av noter, eftersom det inte alltid råder samsyn om var på skalan partierna ska placeras. Chandra Varena (diskussion) 21 maj 2025 kl. 16.58 (CEST)[svara]
WP-artiklarns Vänsterextremism respektive Högerextremism berättar (likalydande) att begreppen är benämningar för politiska åsikter och värderingar som befinner sig långt till vänster respektive höger på den politiska vänster-höger-skalan, samt att begreppen saknar oomstridd samhällsvetenskaplig definition, är relativa och normativa och är beroende på tid och plats. Sådana osäkra begrepp kräver probematisering och resonemang, som kan formuleras i löpande text. Men de passar (emm) illa i en faktaruta, som bör vara en "kondenserad" sammanfattning av grundläggande och obestridliga sakförhållanden. Janders (diskussion) 21 maj 2025 kl. 17.36 (CEST)[svara]
Jag håller med om att begrepp som extremhöger och extremvänster kan vara värdeladdade i vardagligt språk, och därför kräver särskild försiktighet. Men jag vill ändå framhålla att dessa termer faktiskt används i etablerad statsvetenskaplig forskning just som analytiska etiketter för partier som placerar sig nära ytterkanterna på vänster–höger-skalan.
Vi bör förstå dem inte som moraliska omdömen, utan som deskriptiva klassificeringar baserade på policypositioner, ideologisk självidentifikation och experters samlade bedömningar.
Det finns förstås inget politiskt begrepp inom samhällsvetenskapen som är helt oomstritt – inte ens mitten – men på Wikipedia är det avgörande inte om fullständig konsensus råder, utan om uppgiften är verifierbar i auktoritativa källor.
Därför ser jag det som fullt rimligt att använda även dessa begrepp i infoboxar, förutsatt att de används återhållsamt, systematiskt och med tydlig källbeläggning. I de fall begreppen väcker särskilda tolkningsfrågor kan och bör de också nyanseras i löptexten.
Att däremot stanna vid endast vänster eller höger är i många fall otillräckligt och direkt missvisande, särskilt när det gäller partier som konsekvent placeras långt ut på respektive ytterkant i vetenskapliga analyser. Att utelämna en sådan positionering för att undvika terminologisk känslighet riskerar att leda till en sämre och mindre informativ presentation, snarare än en mer neutral.
Det går naturligtvis att överväga alternativ som exempelvis ytterkantshöger eller ytterkantsvänster, men dessa är dels betydligt mer ovanliga i etablerade källor, dels riskerar de att uppfattas som en Wikipediansk omskrivning av redan vedertagna begrepp – vilket snarare skapar oklarhet än löser ett faktiskt problem. dnm (d | b) 21 maj 2025 kl. 18.14 (CEST)[svara]
Tycker det @Dnm skriver med en 7-gradig skala låter bra, och så klart med tillförlitliga källor. Adville (diskussion) 21 maj 2025 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Hur gör man då när olika källor ger olika besked om partiets placering eller presenterar olika definitioner av skalan? Chandra Varena (diskussion) 21 maj 2025 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Jag stöder den femgradiga skala som Yger presenterat. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 21.21 (CEST)[svara]
Efter att ha läst igenom argumenten ännu en gång ställer jag mig bakom den sjugradiga skalan. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2025 kl. 07.21 (CEST)[svara]
Jag har nu rensat ur "tvärpolitisk", som det var många av samt några konstiga som "big tent" Yger (diskussion) 22 maj 2025 kl. 11.58 (CEST)[svara]
Det finns några "Tvärpolitisk" kvar som värde för parametern position:
-- Larske (diskussion) 22 maj 2025 kl. 12.08 (CEST)[svara]
Du är en pärla! nu  Fixat Yger (diskussion) 22 maj 2025 kl. 12.22 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Tabellen med värden för parametern position är nu, efter Yger rensning av värdet "Tvärpolitisk", uppdaterad. Det är nu 471 artiklar som använder mallen {{Partifakta}} med ett icke-tomt värde för position.

Jag har på samma sida i Sandlådan kompletterat med en sorterbar tabell med antalet förekomster av alla 166 förekommande värden. Som framgår av tabellen finns det en stor kreativitet bland dessa värden och värt att notera är att det är 110 artiklar som är "helt ensamma om sin variant". Om detta ska reduceras till sju "standardvärden" behöver dessa definieras.

  1. Ska värden som består av mer än ett ord föräras med ett "till", ett bindestreck, eller ett tankstreck?
  2. Ska värdena vara versaliserade?
  3. Vilken förklarande artikel ska respektive positionsvärde länka till?

Oavsett vilket format som gemenskapen bestämmer sig för, kan vi göra mallen "förlåtande" så att den översätter näraliggande format till standardformat. Således kan mallen översätta samtliga 19 olika varianter av "center–vänster" eller 16 olika varianter av "center–höger", om nu dessa positioner ska överleva, till ett och samma värde för såväl länktexterna som länkmålen för respektive position.

--Larske (diskussion) 22 maj 2025 kl. 14.29 (CEST)[svara]

Jag stöder förslaget att vara "förlåtande". Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.35 (CEST)[svara]
Låter som en effektiv lösning! dnm (d | b) 25 maj 2025 kl. 01.06 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Här är en tabell som utgår från de sju "politiska positioner" som Dnm föreslog här ovan med följande ändringar:

  • bindestreck ersatt med tankstreck
  • Center-vänster ersatt med Vänster–center

Resten av detta inlägg bygger på att det är just dessa sju värden som gemenskapen vill visa i faktarutan. Om det blir några andra värden måste tabellen göras om.

För varje standardvärde för "position" har jag listat:

  • Hur det kommer att visas i faktarutan på den rad som har radrubriken Politisk position
  • Vilken länktext som används
  • Vilket länkmål som används (om Center-vänster politik ska användas bör den nog flyttas till Center–vänster-politik och Center–höger bör kanske ha ett eget länkmål istället för att upprepa det som radetikettens länk leder till.)
  • Kriterier för vilka parametervärden som rimligen bör hamna under respektive av de de sju standardpositionerna
  • Exempel på sådana parametervärden där mallen alltså kan vara "förlåtande"
  • Kriterier för vilka parametervärden som inte bör hamna under respektive standardposition (trots att de uppfyller ovanstående kriterier)
  • Exempel på sådana parametervärden där mallen inte kan vara "förlåtande"

För parametervärden som inte går att plocka in under någon av de sju standardpositionerna bör mallen göra så att artikeln hamnar i en åtgärdskategori, Kategori:Wikipedia:Artiklar med ett ogiltigt värde på parametern position i mallen Partifakta eller liknande så att dessa kan åtgärdas manuellt genom att

  • antingen ändra värdet till något av de sju standardvärdena
  • eller ta bort värdet för parametern position från mallanropet om det inte finns någon standardvärde som passar.
Förslag namn Position nummer
1 2 3 4 5 6 7
Vad som visas Extremvänster Vänster Vänster–center Center Center–höger Höger Extremhöger
Länktext Extremvänster Vänster Vänster–center Center Center–höger Höger Extremhöger
Länkmål Vänsterextremism Politisk vänster Center-vänster politik Politisk mitt Vänster–höger-skalan Politisk höger Högerextremism
Här hamnar
alla som 		har "vänster" och något av "extrem", "radikal" eller "revolutionär" som del av parametervärdet har "vänster" som del av parametervärdet har ("center", "centrum", "centrism" eller "mitt") och "vänster" som del av parametervärdet har ("center", "centrum", "centrism" eller "mitt") som del av parametervärdet har ("center", "centrum", "centrism" eller "mitt") och "höger" som del av parametervärdet har "höger" som del av parametervärdet har "höger" och "extrem" som del av parametervärdet
Exempel på värden som kan passas in bland de sju standardvärdena extremvänster
vänsterextrem
vänsterextremism
revolutionär vänster
radikal vänster 		vänster
politisk vänster 		vänster centrum
center-vänster
center–vänster
vänster-center
vänster-mitten
mitten-vänster 		center
centrism
mitt
mitten
politisk mitt 		höger centrum
center-höger
center–höger
höger-center
höger-mitten
mitten-höger 		höger
politisk höger 		extremhöger
högerextrem
högerextremt
högerextremism
politisk höger
Men inte de som har "till", "-" eller "–" som del av parametervärdet har "extrem", "till", "-" eller "–" som en del av parametervärdet har mer än en förekomst av "till", "-" eller "–" som en del av parametervärdet har "extrem", "till", "-" eller "–" som del av parametervärdet har mer än en förekomst av "till", "-" eller "–" som en del av parametervärdet har "extrem", "till", "-" eller "–" som en del av parametervärdet har "till", "-" eller "–" som del av parametervärdet
Exempel på värden som inte kan passas in bland de sju standardvärdena vänster–extremvänster
vänster till extremvänster 		vänster–extremvänster
vänster till extremvänster 		center till center-vänster
center till mitten-vänster
mitten till mitten-vänster
center-vänster till vänster 		center till center-höger
center till mitten-höger
center-höger till höger 		höger–extremhöger
höger till extremhöger 		höger–extremhöger
höger till extremhöger

Naturligtvis går det att göra mallen så att den kräver en exakt överensstämmelse med något av de sju standardpositionerna för att något ska visas i faktarutan och låta alla artiklar som inte uppfyller detta hamna i åtgärdskategorin, som då blir ganska omfattande innan någon har städat upp i mallanropen. Versalisering och ersättning av bindestreck med tankstreck kan dock göras generellt och utan någon kategorisering. En mellanvariant är förstås att visa alla 166 varianter, precis som idag, men ändå lägga alla artiklar med "udda värden" (=som inte låter sig associeras med något standardvärde) på parametern position i åtgärdskategorin med förhoppningen att någon förbarmar sig över dem. --Larske (diskussion) 24 maj 2025 kl. 21.26 (CEST)[svara]

Jag tror att vänster–center bör ersättas med center–vänster, eftersom det är den vedertagna och mest använda formen – både i forskning, medier och vardagligt språk.
Båda uttrycken syftar på en politisk position till vänster om mitten, men center–vänster är den etablerade benämningen och harmonierar med det motsvarande begreppet center–höger. Det ger bättre enhetlighet och minskar risken för förvirring – särskilt i en faktaruta, där formuleringarna bör vara standardiserade och igenkännbara.
Detta är dock ingen kulle jag tänker dö på, ifall det inte ändras. dnm (d | b) 25 maj 2025 kl. 01.12 (CEST)[svara]
Om man går från vänster till höger i en skala är det rimligt att skriva så som Larske gör, även om den motsatta ordningen (med center först) är den vanligaste. Jag stöder därför det förslaget. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 07.34 (CEST)[svara]
Överlag vore det inte bättre att konsekvent använda "mitten" eller "politisk mitt" istället för "center" i Vad som visas, givet att begreppet är än mer luddigt och abstrakt än vänster och höger? Hade det funnits ett etablerat svenskt riksdagsparti som hetat Mittenpartiet hade resonemanget varit inverterat. Ricjac 26 maj 2025 kl. 13.42 (CEST)[svara]

Fortsättning om grundprincipen

[redigera | redigera wikitext]

(Nedan följer en fortsatt diskussion om grundfrågan. Jag bröt ut den från diskussionen ovan.)

Jag tror att det är ett misstag att betrakta dessa klassificeringar som en akademisk fråga. Man bör, emm och trots de expertbedömningar som dnm hänvisar till, inte bygga innehållet i en faktaruta på begrepp som lever sina egna liv långt utanför sina vetenskapliga definitioner. I praktiken och vardagsspråket associerar nog inte läsaren till några formellt definierade gränser, utan refererar till sig själva, vardagsretoriken i medierna och partiernas egenbeskrivningar. Därför krävs ändå – i varje enskild faktaruta – en tydlig definition av hur skalan är uppbyggd, vad den beskriver och hur den används. Annars kommer läsaren, som betraktar sin egen och "sitt partis" position och ideologi, att ifrågasätta uppgiften, eller tolka den på ett sätt som ändå inte stämmer med just de indelningarbsom används i just detta vetenskapliga sammanhang. Faktarutor ska förklara och sammanfatta ovedersägliga detaljer relaterade till ämnet. Höger-vänsterskalan kommer aldrig kunna definieras och uppfattas på det sättet, oavsett hur den deinieras i ett specifikt vetenskapligt sammanhang. Janders (diskussion) 24 maj 2025 kl. 22.22 (CEST)[svara]

Som jag redan har skrivit är jag, precis som @Janders, mycket tveksam till värdet av dessa positionsord i en faktaruta. Det verkar tyvärr finnas konsensus för att använda dem, men i så fall så bör de vara uttryckligen källbelagda så att man vet vilken av alla tolkningar av orden som avses. Jag kopierar hit den källbelagda info som finns i löptexten för Sverigedemokraterna under "Ideologi". Eftersom de finns flera legitima uppfattningar om partiets position så är det ett absolut minimum att redovisa varifrån man har hämtat den uppfattning som redovisas i faktarutan. Och säkert är detta inte det enda fallet där det råder oenighet eller mångtydighet om ett partis placering på höger-vänsterskalan.
Hitkopierat från "Sverigedemokraterna":
"SD:s gruppledare Mattias Karlsson konstaterade 2017 att partiet står i mitten när det gäller fördelningspolitik och synen på välfärdsstaten, men till höger om mitten i vissa värdefrågor som försvars- och invandringspolitik. Statsvetenskapsprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson publicerade 2016 en liknande slutsats om partiets väljarbas. Sverigedemokraternas ståndpunkter inom kultur och moraliska värderingar har beskrivits som tillhörande den auktoritära högern." (allt detta är källbelagt i artikeln) Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2025 kl. 22.41 (CEST)[svara]
Jag förstår att vissa begrepp kan väcka starka associationer, men jag håller inte med om att det gör dem olämpliga för infoboxar. Som påpekats flera gånger i tråden är verifierbarhet – inte absolut enighet – Wikipedias kriterium för att inkludera uppgifter.
Om vi skulle följa linjen att endast "ovedersägliga" uppgifter hör hemma i faktarutor, skulle stora delar av den typ av beskrivande och forskningsbaserad information som finns i tusentals artiklar behöva tas bort. Ideologisk placering enligt etablerade källor – som CHES, PopuList, valundersökningar eller akademisk litteratur – uppfyller detta kriterium, särskilt när uppgifterna källbeläggs tydligt och nyanseras i löptext.
Jag har svårt att se styrkan i det argumentet att vi inte bör använda etablerade begrepp för att de kan tolkas olika. Det bygger på antaganden om hur enskilda läsare uppfattar terminologi, snarare än på vad som är dokumenterat i källor.
Jag tycker inte att vi kan anpassa oss efter hur enskilda läsare eventuellt skulle kunna uppfatta vissa begrepp. Vårt uppdrag som skribenter är att tillgängliggöra kunskap på ett begripligt och källgrundat sätt – inte att hemfalla åt en kunskapsrelativism där vi undviker etablerade termer för att de möjligen kan tolkas olika av en odefinierad läsare.
Att höger–vänster-skalan är både begriplig och inarbetad visas inte minst av att den undervisas inom samtliga skolformer och stadier, inklusive universitet. Den är alltså inte bara ett forskningsverktyg, utan en grundläggande del av allmänbildningen.
Det viktiga är att vi är transparenta med varifrån en placering kommer, inte att vi undviker väletablerade begrepp som dessutom förekommer regelbundet i både forskning, medier och partianalys. dnm (d | b) 25 maj 2025 kl. 01.01 (CEST)[svara]
@Dnm Tolkar jag dig rätt om jag tror att du också tycker att vi måste ge källhänvisningar i boxen för den position vi anger där? Bra i så fall att vi är överens så långt. Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 03.55 (CEST)[svara]
Källhänvisningarna hör enligt min mening hemma i brödtexten, där allt som står i den sammanfattande faktarutan kan och bör problematiseras. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 07.40 (CEST)[svara]
Ytterst handlar det nog vilken syn på har på vad en faktaruta är och vad den bör användas till. Jag är ingen större vän av dem alls, och anser att de bör användas med stor restriktivitet. Om de används slentrianmässigt riskerar de – som i detta fall – att ge tolkningsmöjliga värden och påståenden en skenbar status av obestridliga sakuppgifter. Det bör vi undvika. Den tradition som jag kommer från – journalistkken – används faktarutorna främst för att redovisa exakta värden samt bekräftade, odiskutabla och konkreta basfakta av typen formella namn, nyckeltal och liknande, årtal, nyckelpersoner etc. Men när en uppgift som presenteras som fakta kräver en viss uppsättning tolkningsreferenser (i detta fall vilken betydelse och mening som läggs i de olika begreppen i en politisk skala) förlorar faktarutan sin roll. Och om man hävdar att något ska uppfattas som fakta bör man minimera utrymmet för personliga tolkningar av de uppgifter som läggs in i rutan. Janders (diskussion) 25 maj 2025 kl. 09.07 (CEST)[svara]
@Tostarpadius om brödtexten visar att källorna är oeniga om hur partiet ska placeras på skalan, på vilka grunder ska man då välja välja vilken beteckning som placeras i faktarutan? @Dnm jag har aldrig ifrågasatt att skalan är begriplig och inarbetad men det betyder inte att den ger absoluta värden av den typ som @Janders exemplifierar ovan. Och därmed inte "fakta". Till er båda vill jag fråga hur professor Ekengrens Oscarssons flerdimensionella analys av Sverigedemokraterna ska kunna sammanfattas i ett ord, varför man ska välja just detta ord, på vilket sätt det är verifierbart och vem som ansvarar för dess korrekthet om man inte anger en källa. Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 09.21 (CEST)[svara]
I "svåra fall av oenighet" kanske man helt enkelt kan skriva "se avsnitt X i brödtexten" som värde på parametern position. Att det inte går att hitta ett lämpligt värde i några fall behöver inte innebära att vi undanhåller information i alla de fall där det finns ett lämpligt värde. Larske (diskussion) 25 maj 2025 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Nej, då ser jag hellre att vi stryker detta. Jag är absolut ingen vän av faktarutor men i min värld är det ingen som helst tvekan om att SD är ett högerparti när man gör en sammanvägning. När det gäller svenska förhållanden ser jag följande ordning från vänster till höger som helt okontroversiell: V, S, MP, C, L, KD, M och SD. I enskilda frågor kan det däremot vara helt annorlunda. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 14.00 (CEST)[svara]
Här är en länk som visar väljarnas bedömning av olika svenska partiers position 1979-2022. Det har varierat en hel del. Om det är väljarnas (eller "allmänna opinionens placering" som ska anges så bör det klargöras, eftersom detta inte alltid stämmer med vetenskapliga analyser av respektive parti. https://www.gu.se/sites/default/files/2023-03/F2023_8.pdf: En annan svårighet som jag kom på just nu är hur måtten används för andra länder än Sverige. Demokraterna i USA klassas nu som Center. Betyder det att de ligger till vänster om de svenska Liberalerna och danska Venstre som båda klassas som center-höger? Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 14.24 (CEST)[svara]
Jag anser det vara självklart att ställningstagande i regeringsfrågan påverkar bedömningen av den inbördes ordningen. Vad gäller Demokraterna skulle jag personligen klassa dem som "vänster-center". De nordiska partier Du nämner ligger i mina ögon definitivt till höger om dem, även om Venstre har bytt fot. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 14.41 (CEST)[svara]
Det jag ville peka på är egentligen bara det du nämner - att det handlar om bedömningar och inte fakta. Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 15.12 (CEST)[svara]
Det är viktigt att påpeka att Wikipedia ska presentera källunderbyggd information från vederhäftiga och oberoende källor. Att enskilda individer inte håller med om en viss beskrivning är inte något Wikipedia ska ta hänsyn till – så länge informationen är verifierbar och neutralt presenterad.
Det tycks i diskussionen finnas en sammanblandning mellan fakta och bedömning, där det antyds att uppgifter om politisk position inte hör hemma i infoboxar eftersom de bygger på tolkningar. Men enligt Wikipedias grundprinciper är det inte konsensus eller entydighet som avgör vad som får inkluderas – utan verifierbarhet. Fakta i Wikipedias kontext innebär inte att något är absolut oomstritt, utan att det kan styrkas i tillförlitliga källor.
Det innebär att även sakkunniga och källbelagda bedömningar – exempelvis hur ett parti placeras ideologiskt i CHES, PopuList eller statsvetenskaplig litteratur – utgör fakta på Wikipedia. Att olika auktoritativa källor ibland gör olika bedömningar är inte ett problem i sig, utan något vi hanterar genom att ange källan, nyansera i brödtext och undvika egna tolkningar.
Om vi skulle exkludera uppgifter från infoboxar enbart för att det förekommer flera beskrivningar i källmaterialet, skulle vi inte heller kunna ange exempelvis ideologi eller något annat med bas i samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig eller naturvetenskaplig forskning – och definitivt inte något som partierna själva påstår. Det vore en orimlig och oönskad konsekvens som allvarligt skulle urholka infoboxens funktion som översiktlig och informativ sammanfattning.
I den här diskussionen uppfattar jag att vi börjar närma oss en linje där faktiskt verifierbar information ifrågasätts utifrån hypotetiska eller personliga invändningar, snarare än med stöd i våra gemensamma riktlinjer. Det riskerar att övergå i en form av obstruktion, och jag ser inte att det har stöd i Wikipedias mest centrala principer – särskilt inte WP:V och WP:NPOV.
Att höja ribban för vad som får anges i faktarutor till en nivå som är striktare än vad som gäller för brödtext eller övrigt innehåll framstår som inkonsekvent, oproportionerligt och praktiskt oförsvarbart. dnm (d | b) 25 maj 2025 kl. 15.31 (CEST)[svara]
@Dnm jag tror att du har formulerat det som jag ser som den här diskussionens kärna. Du skriver: "Att höja ribban för vad som får anges i faktarutor till en nivå som är striktare än vad som gäller för brödtext eller övrigt innehåll framstår som inkonsekvent, oproportionerligt och praktiskt oförsvarbart." (min fettning). Det är så det framstår för dig. Medan för mig framstår det lika orimligt att inte ställa andra och striktare krav på infon i en faktabox än på infon i brödtexten. Det handlar inte om olika bedömningar av partierna utan om olika bedömningar av vad är faktabox ska vara och innehålla. Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 17.28 (CEST)[svara]
Faktaboxen, liksom ingressen, skall ge läsaren en snabb förkortad och därmed även lite förenklad bild av artikeln. Själva diskussionerna kommer nere i brödtexten. Höger-vänsterskalan är en förenkling av verkligheten som fungerat inom politiken på samma sätt som bohrs atommodell fungerat för kemin. Båda lärs fortfarande ut i skolor och används även på universitetsnivå, fast de är förenklingar. Varför skall Wikipedia vara ledande att fasa ut detta, då det är första ordet efter artikelnamnet på Britannica om moderaterna (center right) (NE är låst så jag ser inget där, men är i Norge vilket kan påverka). Har det så framträdande placering där så bör det likaså ha det på Wikipedia (dvs i både ingressen och faktarutan) Adville (diskussion) 25 maj 2025 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Dnm och Adville: Jag noterar att vi tycks ha helt olika syn på vad som karaktäriserar en faktaruta och ingress- respektive brödtextdelarna i en text. Jag delar inte uppfattningen att "faktaboxen, liksom ingressen, skall ge läsaren en snabb förkortad och därmed även lite förenklad bild av artikeln." Jag ser det istället som att faktarutan – om den alls ska finnas – främst har en annan roll: Att presentera konkreta detaljer som på ett överskådligt sätt fördjupar och vidgar perspektiven. Det är inte ens självklart att alla uppgifter som finns i faktarutan behöver nämnas i artikeln, även om de antagligen ofta gör det. Men de uppgifter som presenteras där bör, emm, vara så konkreta, odiskutabla och tydligt angivna att de inte kräver att läsaren besitter samma referensramar och tillämpar samma politiska vokabulär som artikelförfattaren. Så jag delar Chandra Varenas uppfattning att det är självklart att en faktabox ska utformas på ett striktare sätt än brödtexten. Det är s a s vitsen med boxen. Vidare tycker jag nog att dnm:s antydan om "obstruktion" är ett övertramp i diskussionen. Mina synpunkter bygger ju just på verifieringsproblematiken (olika källor kan tolka ett och samma begrepp på olika sätt), och att bruket av tolkningsbara politiska etiketter riskerar att uppfattas om ett balans- och saklighetsproblem. Janders (diskussion) 25 maj 2025 kl. 18.21 (CEST)[svara]
Jag delar däremot Advilles beskrivning fullt ut. Jag skulle helst slopa faktarutor helt, men när vi har dem är deras funktion densamma som ingressens i en lång artikel: en överskådlig sammanfattning som inte behöver källhänvisningar. Dessa och problematiseringen här hemma i brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Britannica skriver Center-right om de svenska moderaterna. Vi skriver höger. Det tyder väl på att det hela är ganska luddigt. Det blir lite som det kan. Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2025 kl. 23.45 (CEST)[svara]
Det är inte luddigt, @Chandra Varena. Som du nog ser så är det ingen källa till påståendet från britannica, så det är inte det som är viktigt för diskussionen. Det viktiga är placeringen först i artikeln. Precis som faktaboxen. Sedan kan jag hitta källor om att Sverige är en socialistisk kommuniststat med från USA, men mig veterligen nämns inte det i någon utredande text i den artikeln. Dock anges det att i en svensk kontext är moderaterna höger, med tillförlitliga och ändamålsenliga källor. Det är det som ska stå i faktarutan. Adville (diskussion) 26 maj 2025 kl. 08.52 (CEST)[svara]
Min enda synpunkt på detta är att jag ska få märka upp FI med "extremvänster". Har du ett problem med det så kanske du inte tycker detta inte är en så bra idé egentligen... Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 20.12 (CEST)[svara]
@Machatjkala jag hittade ingen källa på det när jag googlade, därför är det ett litet problem med det, men har du en tillförlitlig källa så varför inte? Adville (diskussion) 27 maj 2025 kl. 22.40 (CEST)[svara]

Så här ser det ut idag

[redigera | redigera wikitext]

Om nu den relativt enkla vänster-högerskalan, vilket flera verkar hävda, är en i sak tillräckligt nyanserad, entydig och absolut klassificering av olika partiers positioneringar, kan det vara intressant att se på vilka grunder som vi idag beskriver läget i faktarutorna för våra åtta svenska riksdagspartier. Så här ser det ut:

  • Vänsterpartiet – position: Vänster. Källa: Samhällskunskap 7-9, Utkik, Gleerups (2017).
  • Socialdemokraterna – position: Mitten-vänster. Källa: Samhällskunskap 7-9, Utkik, Gleerups (2017).
  • Miljöpartiet – position: Center-vänster. Källa: Valmanifest 2010 (som vad jag kan se inte verifierar påståendet)
  • Centerpartiet – position Center-höger. Källa: Saknas
  • Liberalerna – position: Center-höger. Källa: Saknas
  • Moderaterna – position: Höger. Källa: Webbsidan ideologi.se (privat, drivs av Vinderos solution, som refererar Chapel Hill Expert Survey)
  • Kristdemokraterna – position: Höger. Källa: Svt (Tolkning av kommentar av Mats Knutson 2019)
  • Sverigedemokraterna – position: Höger. Källa: Saknas

Mitt intryck är (fortfarande) att de bedömningar som används vilar på en mycket lös och inkonsekvent grund:

  • Källorna – i de fall de ens existerar – är av högst varierande slag och det finns inget som säger att de definierar skalan på samma sätt eller har relevant underlag för att göra korrekta bedömningar.
  • Uppgifterna är inte uppdaterade, utan speglar partiernas position vid olika tider.

De läsare, som söker information ur våra artiklar borde åtminstone kunna räkna med att uppgifterna är verifierade med lika trovärdiga källor som vi kräver i brödtexterna, samt att artiklarna använder samma värderingsskala och att de är så aktuella som möjligt. Det enklaste sättet att lösa dessa problem är egentligen att lyfta bort dessa mer eller mindre godtyckliga positionsangivelserna. Men om de ska vara kvar bör det åtminstone ställas helt andra krav på dem, än vad som uppenbarligen accepteras nu. Janders (diskussion) 29 maj 2025 kl. 12.58 (CEST)[svara]

Håller med om att det är viktigt med trovärdiga källor för påståenden om "Politisk position" i faktarutorna. Ett första steg på vägen dit kunde vara att endast visa något värde för position för de fall där det också finns en källa angiven i mallanropet. Innan en sådan förändring görs bör vi separera värde och referens i två olika parametrar, position respektive position_not (vilket är standard i en del mallar som till exempel Geobox).
För artikeln Tysklands nationaldemokratiska parti bör mallanropet alltså ändras
  • från
    | position = [[Extremhöger]]<ref>{{Webbref |url = http://www.dw-world.de/... |titel = Extremist NPD party tells... |utgivare = Dw-world.de |hämtdatum = 19 april 2012 }}</ref>
  • till
    | position = [[Högerextremism]]
    | position_not = <ref>{{Webbref |url = http://www.dw-world.de/... |titel = Extremist NPD party tells... |utgivare = Dw-world.de |hämtdatum = 19 april 2012 }}</ref>
En mindre brutalt alternativ än att kasta bort värdet på position då position_not saknas, uppgiften kan ju finnas med källa i brödtexten, kan vara att ändå visa värdet, som idag, men lägga de artiklar som använder mallen och anger ett värde på position men inte för position_not i en åtgärdskategori som till exempel Kategori:Artiklar som använder position utan källa i mallen Partifakta så att de kan upptäckas och åtgärdas genom att antingen lägga till en trovärdig källa eller ta bort värdet för position.
-- Larske (diskussion) 29 maj 2025 kl. 14.10 (CEST)[svara]
Jag instämmer i Larskes förslag ovan – det är ett konstruktivt sätt att gå vidare som också tydligt skiljer mellan princip och tillämpning. En separat parameter för källa och en underhållskategori vore ett bra sätt att både säkerställa kvalitet och behålla informationsvärdet i faktarutorna. dnm (d | b) 29 maj 2025 kl. 14.22 (CEST)[svara]

Ypplysning

[redigera | redigera wikitext]

Från och med måndag besöker vi under veckans tävling det yppiga Y-rike. Du kan tävla med artiklar om Ystad, Yngwie Malmsteen och om ön Yapen eller ytterligare ämnen. You are welcome! Nordelch För Wikipedia - i tiden 17 maj 2025 kl. 12.12 (CEST)[svara]

ASLF

[redigera | redigera wikitext]

Anglo-Swedish Literary Foundation ger ekonomiskt stöd till översättningar mellan svenska och engelska. Kanske vore något för Wikipedianer som översätter artiklar? Det skadar inte att fråga. Till att börja med kunde man ju översätta artikeln en:Anglo-Swedish Literary Foundation till svenska. LA2 (diskussion) 19 maj 2025 kl. 23.20 (CEST)[svara]

Intresse här. Behöver sommarjobb och sitter hellre hemma och skriver Wikipedia än säljer kassler på ICA. Blockhaj (diskussion) 20 maj 2025 kl. 15.54 (CEST)[svara]
Översättning rakt av är sällan ett bra sätt att skapa en artikel. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2025 kl. 07.24 (CEST)[svara]
Men för den som känner sig manad, att översätta är ofta ett bra sätt att skapa en artikel. ♥Ainali diskussionbidrag 21 maj 2025 kl. 07.59 (CEST)[svara]

Utkast: Håkan Lindholm Doveson

[redigera | redigera wikitext]
inlägget flyttat till Diskussion:Håkan Lindholm Doveson för att den skall finnas kvar när denna sida arkiveras.Yger (diskussion) 22 maj 2025 kl. 20.08 (CEST)[svara]

Länk till annat grannspråk

[redigera | redigera wikitext]

Jag är med i ett projekt som samlar underlag för framtida forskning om den nordiska visan från 1930-talet och framåt. Den nordiska visan är en folklig kulturform och de som berörts av alla visföreningar/-klubbar uppgår till tiotusentals, allt från intresserade till proffs.

Sedan länge har jag erfarenheten att visans organisationer och personer är dåligt dokumenterade. Vårt projekt bygger en egen wiki kring vårt insamlade material och där kan det finnas data som vi inte tycker når upp till wikipedianivå men också länkar till wikipedia där vi lägger sådant som vi anser är relevant där.

När vi träffar på sådant som är dåligt dokumenterat men som inte är tillräckligt relevant för vårt projekt så vill vi samla dessa i en lista för snar framtida artikelskrivning, troligtvis av andra än oss.

Case: En nordiskt väsentlig person finns som artikel på ett språk men inte på ett grannspråk. Där finns personen som olänkad sida (röd länk).

Ett sätt att lösa detta enkelt vore att fylla de olänkade sidor med en temporär länk till wikipedia på det grannspråk där det finns. Språken är svenska, danska och norska vilkas skriftspråk kan förstås ganska enkelt över gränserna. Anledningen är att personer och händelser är relevanta i alla länderna pga deras nordiska karaktär och de förtjänar så småningom en artikel på sitt eget språk.

Fråga: Är det OK att berika en olänkad sida temporärt med en kort text och en länk till artikeln på ett grannspråk, om det berikar den ursprungliga artikeln? chris Jangelov (diskussion) 23 maj 2025 kl. 17.21 (CEST)[svara]

Nej. Det som finns är mallen {{ILL}} som dock är lite kontroversiell, men gör precis det du frågar efter. Yger (diskussion) 23 maj 2025 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Tack :-) chris Jangelov (diskussion) 23 maj 2025 kl. 18.30 (CEST)[svara]
@Chris jangelov, bättre ni gör korta artiklar som visar relevansen, så det finns något. Då kommer det länkar till de andra språken med samtidigt. Adville (diskussion) 23 maj 2025 kl. 18.59 (CEST)[svara]
Rödlänkar är alltid bättre än att hänvisa till andra språk. De stimulerar artikelskapande. Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.36 (CEST)[svara]
Vad med rödlänk med en liten hänvisning till annat språk för att hitta inspiration till den nya artikeln? Kitayama (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.40 (CEST)[svara]
I så fall bör den höra hemma i notapparaten (som en anmärkning). Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 07.41 (CEST)[svara]
{{ILL}} syns ju på samma sätt som en anmärkning i löptexten. Vad är problemet? Det viktiga är att det är en rödlänk. Direkta länkar till andra wikipedior i löptext är däremot inte bra - det stimulerar inte till artikelskapande och ger läsaren en överraskning att helt plötsligt komma till ett annat språk. Kitayama (diskussion) 25 maj 2025 kl. 07.48 (CEST)[svara]
Jag är motståndare till att den nämnda mallen syns i brödtexten, vilket jag noga redovisat i diskussionen i anslutning till den. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2025 kl. 07.51 (CEST)[svara]

Utöka mallen "Romerska siffror"?

[redigera | redigera wikitext]

Då man använder mallen {{Romerska siffror}} (som omvandlar "vanliga"/arabiska siffror till romerska siffror) kan man ibland vilja ha en länk till artikeln "Romerska siffror". Någon sådan funktionalitet finns emellertid för närvarande inte i mallen. I årtalsartiklarna används inte mallen utan i stället finns det en länk till artikeln "Romerska siffror" så här: [[Romerska siffror|MCMXCVII]] Ett alternativ, för att slippa tänka ut de romerska sifforna själv, skulle kunna vara att skriva så här: [[Romerska siffror|{{Romerska siffror|1997}}]] Men då tvingas man skriva orden "Romerska siffror" två gånger och dessutom står det "1997" i stället för "Romerska siffror" då man håller muspekaren över texten. Skulle man kunna utöka mallen med en parameter där man kan ange att man vill ha en länk till artikeln "Romerska siffror"? Eller att man skapar en till mall med ett snarlikt namn med en sådan länk? Nuvarande lösning där man själv ska ange de romerska siffrorna trots att vi har en mall/modul som kan ta fram dem, verkar i alla fall inte så bra. (Dessutom görs det beräkningar i mallarna {{Årtal 1-799}}, {{Årtal 800-1599}} och {{Årtal 1600-2399}} som ska uppnå samma sak som mallen {{Romerska siffror}}. Dessa beräkningar kanske kan tas bort om detta åtgärdas.) Svensson1 (diskussion) 23 maj 2025 kl. 19.00 (CEST)[svara]

Jag ser att beräkningarna i de tre nämnda årtalsmallarna har tagits bort nu. Kanske liknande förändring kan göras i mallen {{Årtal fkr}}? Svensson1 (diskussion) 24 maj 2025 kl. 14.04 (CEST)[svara]
Brukar romerska siffror användas för årtal före år 1? Och skrivs de då med ett minustecken (eller bindestreck) före? Jag tycker "-L" ("−L") ser konstigt ut i den mallen. Så skrivs ju inte årtal med arabiska siffror. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 24 maj 2025 kl. 21.41 (CEST)[svara]
Jag tvivlar starkt på att romerska siffror används eller har använts för årtal före år 1. Romarna hade inte vår tideräkning. Enwp har inte romerska siffror för årtal BC. De bör tas bort från mallen {{Årtal fkr}}. Kitayama (diskussion) 24 maj 2025 kl. 22.16 (CEST)[svara]
Romerska siffror användes även efter att Rom kristnats och efter romarrikets fall. Man skrev väl 40 f.Kr som XL aC eller XL ante Christum som en motsvarighet till AD (anno domino), alltså XL AD för 40 e.Kr. LittleGun (diskussion) 27 maj 2025 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Ny förgreningssida

[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte flytta Ekeryd till Ekeryd, Jönköpings kommun, i analogi med Ekeryd, Vaggeryds kommun och Ekeryd, Hylte kommun, samt göra om Ekeryd till en förgreningssida. Ekeryd ser ju ut att ha många länkar men nästan alla hör nog ihop med Mall:Jönköpings kommun. Ville bara kolla först ifall det fanns några invändningar. KlasHass (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.04 (CEST)[svara]

Absolut inte. Det minskar risken för framtida problem med länkning. Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.13 (CEST)[svara]
Tack. Men menar Du "absolut inte några invändningar" eller tvärtom? ... KlasHass (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.21 (CEST)[svara]
Jag menar att jag absolut inte har några invändningar, men jag inser att det kan tolkas på motsatt sätt. Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2025 kl. 12.27 (CEST)[svara]
Medhåll i att föreslagen grensida är lämplig. / ANHN✎ 24 maj 2025 kl. 13.24 (CEST)[svara]
... och nu är den  införd och vad jag kan se är den klargörande och korrekt. Tack för denna insats! / ANHN✎ 27 maj 2025 kl. 09.55 (CEST)[svara]

Relevans för psalmförfattare

[redigera | redigera wikitext]

En ny användare har skapat en artikel om en psaplmförfattare, Peter Mellgren, som ligger i sandlådan, och som har diskusterats på användardiskussion:MalinAkervall När jag tittar på kriterierna i att skriva om musik, så görs undantag för psalmförfattare eftersom de inte ger ut skivor eller hamnar på topplistor på samma sätt pop- och rock-artister.

  • Peter Mellgren är "nominerad" med tre verk till en ny revision av psalmboken.
  • Peter Mellgren har publicerats på en webbsida som heter "Brukssånger" som församlingar kan prenumerera på och som publicerar omkring 20 verk per år.

Jag tycker inte "nominering" räcker (vilket kanske är feltänkt) och jag är osäker på vilken "status webbsidan "Brukssånger" har. Kan den jämföras med en "nationell topplista"?--LittleGun (diskussion) 25 maj 2025 kl. 20.39 (CEST)[svara]

Jag (som enligt användarpresentation) är aktiv i kyrkan och aktiv som lekmannamusiker bedömer att medverkan i accepterade/existerande psalmböcker måste anses som notervärt och resultat av en urvalsprocess, medan nomineringar till en kommande psalmbok är en pågående process och kan ha inslag av marknadsföring. Vänta tills processen är avslutad. / ANHN✎ 25 maj 2025 kl. 20.49 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Det finns gott om artiklar om psalmförfattare har jag märkt. Däremot är nog alla som jag har besökt döda personer, om det spelar in. Kyllo (diskussion) 25 maj 2025 kl. 20.50 (CEST)[svara]
Här är ett par frågor om levande respektive ej levande psalmförfattare:
Larske (diskussion) 25 maj 2025 kl. 21.03 (CEST)[svara]
Jag instämmer att nominering inte räcker, men publicering i pslambok (då är den bedömd och "godkänd") Yger (diskussion) 25 maj 2025 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Då tycks magkänslan stämma väl med verkligheten. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.02 (CEST)[svara]

Levande eller död kvittar ju. Däremot var de är publicerade som psalmförfattare om det är enda relevansen. I det här fallet verkar det hänga på Equmeniakyrkans Brukssånger. Är det tillräckligt "tungt" att vara publicerad där?--LittleGun (diskussion) 25 maj 2025 kl. 21.44 (CEST)[svara]

Spontant anser jag det, men jag är ju för att vi skall vara generösa med i stort sett allt utom rena internetfenomen. Och dit räknar jag inte dem som publicerats där. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 00.06 (CEST)[svara]
Att ha ett verk i en nätbaserad sångbok anser jag indikerar relevans, men inte självklar relevans. När jag ser hela artikeln bedömer jag dock att det som står räcker för att motivera relevans Yger (diskussion) 26 maj 2025 kl. 12.58 (CEST)[svara]
Psalmförfattare från Statskyrkotiden får väl ses som relevanta, men psalmerna har inte riktigt samma ställning längre så jag vet inte om en psalmförfattare 2025 har relevans enbart utifrån att de skrivit texten eller melodin en psalm. Det tror jag får avgöras mer från fall till fall. Psalmboken är ju inte heller enhetlig längre utan det kommer tillägg som är mer eller mindre officiella. Är ett tillägg utgivet på Verbum mer officiellt än ett utgivet på Libris? Nej håll det till 1986 år ekumeniska psalmbok i så fall och tidigare officiella psalmböcker. Psalmböcker utgivna efter 2000 ger inte mer relevans än någon annan sångbok egentligen om den inte legat på svensktoppen eller har relevans av annat skäl./ Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 20.20 (CEST)[svara]
Jag tycker du förminskar en smula, för beständighet och spridning är närmast enorm och väldigt många är kallade. Till psalmrevisionens shortlist på drygt 250 låtar har närmare 10000 förslag givits. Så jag vill fortsatt påstå att är man representerad i Psalmboken är man tveklöst relevant. Med tanke på de siffrorna har jag börjat luta åt att man är det även när man är på en shortlist.
Istället för förlag har jag tänkt församling, och då kan jag tänka mig att de stora riksförsamlingarnas ofiiciella utgivningar gäller (alltså pingstkyrkans tillägg, men inte Knutbyförsamlingens) och ett verk som Brukssånger. Men när förlag nu kommer upp så menar jag att etablerat förlag och inte egenutgivet material kan gälla. LittleGun (diskussion) 28 maj 2025 kl. 08.36 (CEST)[svara]

Massradering av kvinnliga hovfunktionärer

[redigera | redigera wikitext]

Under natten och lite natten innan har Aciram massraderat genom omdirigering ett antal artiklar om kvinnliga hovfunktionärer, tex statsfru Alice Keiller Detta har skett utan föregående diskussion, och jag är klart tveksam över om detta är korrekt. Diskussion på Acirams diskussionssida har inte lett till resultat Är detta OK, eller bör de återställas? Yger (diskussion) 26 maj 2025 kl. 05.44 (CEST)[svara]

Den normala gången är iofs att vi först diskuterar en sådan åtgärd, och det borde givetvis ha skett. Jag tycker ändå att Aciram kommit med en del goda argument, de raderade artiklarna var inte mycket mer än biografiska data. Jag skulle vilja vädja till de som vill diskutera saken att först läsa igenom hennes diskussionssida, men sedan fortsätta diskussionen här. / TernariusDisk 26 maj 2025 kl. 07.15 (CEST)[svara]
Hitflyttat från Acirams diskussionssida:
Jag noterade någon av dessa raderingar i går kväll, och reagerade både på åtgärden och motiveringen. Ja, WP är ingen genealogisk databas. Men argumentet för deras eventuella uppmärksamhet här är väl inte att de beskrivs som medlemmar av en släkt, utan därför att de har haft en funktion? Det som kan kansle diskuteras är om den funktionen är relevant, men jag ser det inte som självklart att funktionen, sedd i ett helhetsperspektiv, inte skulle kunna räcka.
Jag ser flera problem med agerandet: Massraderingar av artiklar är aldrig bra, om de inte föregås av en diskussion som ger stöd för raderingarna. Det vedertagna och mest respektfulla sättet att agera är att ifrågasätta relevansen, starta en diskussion, argumentera och invänta konsensus. Vidare - om man inte tycker att det föreligger relevans bör det motiveras tydligare. Jag anser att artiklarna bör återställas, i avvaktan på en ordentlig diskussion. Annars riskerar vi att förlora ett stort antal artiklar (som tillsammans bildar ett innehållsmässigt tema) som försvunit, inte pga att gemenskapen är ense om det utan därför att en enskild användare vill ha det så. Janders (diskussion) 26 maj 2025 kl. 07.05 (CEST)[svara]
Jag har ingen uppfattning om statsfruarnas eventuella relevans men anser att den frågan bör avgöras av gemenskapen och inte av en enskild användare. Alltså återställ - diskutera - fatta ett beslut - genomför det. Chandra Varena (diskussion) 26 maj 2025 kl. 08.57 (CEST)[svara]
Som Chandra Varena. Ingen uppfattning i relevansfrågan, men frågan ska avgöras av gemenskapen. Kitayama (diskussion) 26 maj 2025 kl. 08.59 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Tyvärr förs denna diskussion på flera ställen, t.ex. här på Marcus.linnebergs disk-sida då ML skrivit några av de artiklar som nu omformats till omdirigeringar, på Användardiskussion:Aciram#Adelsdamer samt då här på Bybrunnen. En av de artiklar som gjordes om till omdirigering Adèle Rudenschöld har nu genomgått relkoll, därefter utökats och därefter har relkoll-mall tagits bort i vad jag tror är gott konsensus, både om att artikeln inledningsvis var tunn, men sedan genom utökning uppnått sund relevans. Ett förslag från min sida är att lägga relkoll-mall på de artiklar som nu en masse (inte raderats) gjorts om till omdirigeringar, och så får vi se i vilken utsträckning artiklarna förbättras, eller så småningom hamnar på WP:SFFR. / ANHN✎ 26 maj 2025 kl. 12.36 (CEST)[svara]

Det förslaget ställer jag mig bakom. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 15.53 (CEST)[svara]
Jag har nu återställt samtliga artiklar för relevanskontroll med hänvisning hit. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.17 (CEST)[svara]

Jag vill tacka samtliga som deltagit. En mycket bra och fokuserad diskussion som utmynnat i ett konkret resultat som återför allt till att kunna hanteras enligt praxis.Yger (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.30 (CEST)[svara]

Veckans tävling handlar om natur!

[redigera | redigera wikitext]
Ett av årets bidrag till Wiki Loves Earth. Kanske kan artikeln om Abisko nationalpark förbättras?

Ny vecka betyder en ny veckotävling, som denna gången har fokus på skyddad natur och biologisk mångfald. Och det är ingen slump då fototävlingen Wiki Loves Earth är inne på sin sista vecka. Det finns alltså flera anledningar till att förbättra Wikimediaplattformarnas innehåll om natur just nu - på Wikipedia, Wikidata eller Wikimedia Commons. Varmnt välkomna, alla naturälskare! --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 26 maj 2025 kl. 08.52 (CEST)[svara]

Annat sätt att strukturera diskussioner

[redigera | redigera wikitext]

Det är väldigt svårt att följa diskussioner när nya inlägg inte placeras sist utan i stället som svar direkt under ett annat inlägg mitt i flödet. Det beror väl åtminstone delvis på den (relativt) nya funktionen "svara". Jag föreslår att vi återgår till den tidigare ordningen att man skrev sitt svar längst ned under den aktuella rubriken och vid behov pingade den som svaret riktade sig till. Chandra Varena (diskussion) 26 maj 2025 kl. 17.22 (CEST)[svara]

Den ordningen har jag aldrig tillämpat. Det om något blir rörigt. Jag har aldrig använt funktionen. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2025 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Detta inlägg svarar på T:s inlägg som informerar oss alla om att T aldrig använt funktionen. / ANHN✎ 27 maj 2025 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Detta inlägg svarar på CV:s trådstart. / ANHN✎ 27 maj 2025 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Detta är ett nytt svar på CV:s trådstart.
Jag tror "Svara-funktionen" har kommit för att stanna, och har vissa fördelar. Däremot så tror jag att "underinlägg" eller vad vi nu ska kalla det (exemplifierat ovan med mitt "under-svar" till T) lätt blir problematiska eftersom det helt enkelt är ett sidospår i diskussionen.
Jag tror därför att det är bra om diskussionen följer _ett_ flöde där nya inlägg kommer längst ner och på något sätt responderar till tidigare flöde. Sen begriper jag att detta inte alltid är möjligt, men jag tror svårigheten att följa "Svarafunktionen"s struktur i "biflöden" bara återspeglar den underliggande svårigheten att följa en sådan tankebana med stickspår. Så - svara om möjligt längst ner i "huvudflödet" och försök hålla våra diskussioner fokuserade och konvergenta. / Mina två procent ANHN✎ 27 maj 2025 kl. 09.51 (CEST)[svara]
Att lägga ett svar längst ner ifall man ska svara på ett inlägg högre upp i diskussionen är totalt ologiskt och bryter helt upp strukturen. Hur skall man, när svar på allehanda inlägg alltid kommer nederst, kunna få en överblick över vilka inlägg som är svar på vad? Jag motsätter mig å det kraftigaste CV:s förslag. Svara i frid! -- LevandeMänniska (talk), 27 maj 2025 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Jag instämmer tillfullo. Enligt min erfarenhet är det så det alltid har fungerat, åtminstone de senaste sexton åren, att svaren/kommentarerna läggs direkt efter de inlägg de föranleds av. Det är överskådligt och bra. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2025 kl. 14.00 (CEST)[svara]
Nej, Svara-funktionen verkar vara i linje med våra egna riktlinjer för hur vi har kommit överens om att vi ska indentera. Se Wikipedia:Diskussionssidor#Flera grenar/trådar i diskussionen. Det vill säga, att den som slentrianmässigt alltid gör ett extra indrag, utan att fundera på vem hen egentligen svarar på är den som bör läsa våra riktlinjer och lära sig att följa dem. ♥Ainali diskussionbidrag 27 maj 2025 kl. 23.35 (CEST)[svara]
Ainali: Nu svarar jag på ditt inlägg ‒ med glädje. -- LevandeMänniska (talk), 27 maj 2025 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Ja, jag håller med. Att kunna dela upp diskussioner i flera spår är en fördel. Det blir svåröverskådligt när någon vill kommentera någonting som hände sjutton inlägg tidigare om det istället hamnar mitt i en diskussion som har gått vidare. Vi redigerar på vår fritid och har olika mycket tid att lägga på att följa med i diskussionerna – samtalen kommer gå vidare in i andra spår innan alla som vill delta ens hinner se dem. /Julle (disk.) 30 maj 2025 kl. 03.19 (CEST)[svara]
Just i Bybrunnen tycker jag ofta att det blir rörigt. Oavsett hur man svarar är det lätt att inlägget inte hamnar bra eller att det uppstår redigeringskonflikt när det är många som skriver samtidigt. Det är ofta svårt att hitta ett enskilt inlägg och att återuppta en diskussion från ett visst ställe. I omfattande diskussioner kan det också vara svårt att följa vad som hänt, och även om det är möjligt kan det bli för mycket läsning. Kyllo (diskussion) 28 maj 2025 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Jag håller med @Chandra Varena. 2A02:1406:25D:2498:8DAA:441D:431C:1F05 29 maj 2025 kl. 21.29 (CEST)[svara]
Blev det här bra, tycker ni? Nej, jag tänkte väl det. 2A02:1406:25D:2498:8DAA:441D:431C:1F05 29 maj 2025 kl. 21.29 (CEST)[svara]

Blänkare om Mozarts nationalitet

[redigera | redigera wikitext]

På Diskussion:Wolfgang Amadeus Mozart#Nationalitet i detalj skrev en oinloggad användare för ett tag sen en textmur om Mozarts nationalitet som enligt dom inte borde vara tysk och presenterade fyra förslag till ändring. Jag känner mej inte kompetent nog att gå igenom och diskutera sakfrågan men om någon annan gör det mottages svar på diskussionssidan. Sabelöga (diskussion) 27 maj 2025 kl. 01.09 (CEST)[svara]

Jag menar att inledningsmeningen i artikeln om Mozart mycket väl kan skriva tysk, men visst, det borde ju vara tydligt att det då inte syftar på nationalitet utan etnicitet. Nationalitet menar jag inte är särskilt lämplig angivelse före nationalstaternas födelse och problemen med att det ibland direktöversätts med medborgarskap har jag ju tidigare ta upp.FBQ (diskussion) 27 maj 2025 kl. 07.40 (CEST)[svara]
Och med etnicitet avses rimligen enklast modersmål, även om man i fallet Mozart kan luta sig mot att han kallade sig tysk. Det finns givetvis komplikationer men det gör det ju med allt som skall sammanfattas i en mening. FBQ (diskussion) 27 maj 2025 kl. 08.05 (CEST)[svara]
Jag tycker inlägget ser vederhäftigt ut. Vi kan gott skriva att Mozart var salzburgisk, österrikisk vore anakronistiskt. Vill man lägga till etniciteten kan man kanske göra det med ordet tyskspråkig, d.v.s. en tyskspråkig salzburgisk kompositör ... Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 10.25 (CEST)[svara]
Nej, vi skall inte gå in på detaljer på det sättet. Jag skriver resten på rätt ställe. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2025 kl. 11.01 (CEST)[svara]

Urchin Tracking Module

[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt idag att länkar får tillägg efter frågetecknet med data för att spåra trafikskällor t.ex. för att analysera hur kampanjer går. Vi får in dessa länkar på Wikipedia inte minst utm_source=chatgpt.com då ChatGPT fungerar bra som sökmotor om man letar efter källor. Men jag tycker det ser oproffessionellt ut med sådana länkar och Wikipedia vill väl inte bidra till spårning av våra användare så det vore bra med en bot som raderade dem. Här är några sökningar på hur det ser ut idag:

En bot som tar bort dessa bör vara designad så att om inga andra data än utm-länkar finns efter frågetecknet så ska även frågetecknet tas bort. / Machatjkala (diskussion) 27 maj 2025 kl. 10.10 (CEST)[svara]

Se en:UTM parameters för lite mer information. Larske (diskussion) 27 maj 2025 kl. 10.47 (CEST)[svara]
Dessa länkar ger ju dessutom falsk information till webbplatsens ägare. Det ser ut som att anropet kommer från t ex ”chatgpt” när det i verkligheten kommer från Wikipedia. Stödjer därför att dessa rensas - gärna regelbundet med någon bot. Kitayama (diskussion) 27 maj 2025 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Det finns några till UTM-parametrar:
Det låter som en bra idé att radera dem. Svensson1 (diskussion) 27 maj 2025 kl. 23.38 (CEST)[svara]

Att smida källor medan ursprungsförfattaren är varm

[redigera | redigera wikitext]

Nu är det snart ett månadskifte igen. Vad tror ni om att komplettera den månatliga kvalitetsmätningen med lite små elefantungar som med nuvarande mätning annars helt dränks av elefantkolumnen "Källor" och dess mer än 66 000 "artiklar som behöver källor". Min tanke är att det är mest effektivt att försöka nå upp till en acceptabel nivå av källbeläggning när en artikel är nyskapad och ursprungsförfattaren fortfarande är aktiv i projektet och kan bistå med att göra artikeln verifierbar. Därmed inte sagt att gamla surdegar inte också behöver åtgärdas, men det är kanske bra om antalet surdegar inte ökar.

Så här skulle en uppföljning per månad av nyskapade artiklar som "helt saknar källor" kunna se ut:

Månad Antal nya artiklar
(exklusive omdirigeringar)		 därav antal artiklar med
mallen {{Källor}}		 därav antal artiklar med
mallen {{Källor biografi}}		 Andel (%) med någon av mallarna
{{Källor}} eller {{Källor biografi}}
januari 2025 2 445 27 11 1,6
februari 2025 2 776 16 6 0,8
mars 2025 3 054 31 5 1,2
april 2025 2 675 18 5 0,9
maj 2025 1 956 17 7 1,2

OBS! alla siffror avser en mätning strax före klockan 12 den 30 maj 2025 så

  1. maj månad är inte helt komplett
  2. siffrorna för månaderna januari–april avspeglar inte läget vid respektive månads slut

Man kan fundera på om en mätning på artiklar skapade en viss månad kanske bör göras någon vecka in i nästkommande månad för att ge de artiklar som skapats någon av de allra sista dagarna i månaden en chans att bli klara med källorna, men om vi inte vill tillåta källösa artiklar alls så är det väl bara att vara stenhård – är något publicerat ska det också vara verifierbart. Det är också så jag uppfattar att patrulleringen av nya artiklar fungerar.

@Yger: har du som patrullerare någon känsla för hur vanligt det är med en utveckling som i till exempel artikeln Malungs OK Skogsmårdarna (som är en av de 24)

  1. artikeln skapas 5 maj 2025, helt utan källor
  2. artikeln patrulleras inom en halvtimme och mallas, helt korrekt, för källbrist
  3. ursprungsförfattaren lägger till källor efter några timmar
  4. men ingen tar bort källmallen som alltså fortfarande efter nästan en månad ligger kvar. Detta kan möjligen bero på att författaren tror att det bara är den som har lagt in mallen (eller någon annan som är "ojävig") som får ta bort mallen om vederbörande ens har en aning om varifrån "den där uppslagna boken med ett rött frågetecken" kommer. Kanske det behöver påpekas explicit i malltexten att det är tillåtet för alla, även artikelskaparen, att ta bort mallen.

En källmallning, som alltså inte längre är relevant kan, i fall som exemplet ovan, ligga kvar i många år och bidra till en alltmer deprimerande och missvisande statistik. -- Larske (diskussion) 30 maj 2025 kl. 13.10 (CEST)[svara]

Den utvecklingen är mycket vanlig, det är större fokus lägga in rätt mallar, än att åtgärda mallarna, inklusive ta bort när problem är åtgärdade. Fram till för ett år sedan gick jag själv igenom alla mallade artiklar (dock ej, "källor", "global", "inaktuell") efter en tid som två år. Jag fann då att i några åtgärdskategorier var cirka 50% åtgärdade så det var bara ta bort mallen. Min erfarenhet är även att det är tacksamt malla (=ger beröm, aldrig kritik) och otacksamt avmalla/åtgärds (=kritik, aldrig klapp på axeln). Det är också skälet jag inte längre arbetar brett med att åtgärda mallade artiklar. Yger (diskussion) 30 maj 2025 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Jag trodde att alla nya artiklar utan källor antingen raderades direkt eller flyttades till en sandlåda. Om det inte görs redan anser jag att det är så det hela bör hanteras. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2025 kl. 15.54 (CEST)[svara]
En sådan här uppföljning tycker jag verkar vara ett mycket bra initiativ, väl värt att pröva! Det ger uppmärksamhet åt de ökade källkraven på ett vänligt sätt och blir också en påminnelse om att följa upp mallningar. Det skulle också ge intressant blick över hur källäget i nya artiklar är idag, tänker jag. Mvh Höstblomma (diskussion) 31 maj 2025 kl. 06.39 (CEST)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=57527573”