Ukrainas folkomröstning om självständighet
| Ukrainas folkomröstning om självständighet | ||||||||||||||||||||||||||
| "Чи підтримуєте Ви Акт проголошення незалежності України?" (Stödjer ni lagen om Ukrainas självständighetsdeklaration?) | ||||||||||||||||||||||||||
| Plats |  Ukraina | |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Datum | 1 december 1991 | |||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
Ukraina ordnade en folkomröstning om självständighet den 1 december 1991. Väljarna frågades om de godkände Ukrainas självständighetsdeklaration som Verchovna Rada redan hade utfärdat. Samtidigt hölls också presidentvalet och Leonid Kravtjuk valdes till president.[1] En överlägsen majoritet var för ett självständigt Ukraina.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Det fanns tecken på Sovjetunionens kollaps redan i mars 1991. För att stoppa detta planerade den sovjetiska ledningen i Moskva en folkomröstning om reformer och en ny typ av union. Efter detta planerade Moskva att ta i bruk det nya unionsavtalet, vilket 81,7 procent av väljarna i Ukrainska SSR röstade för, dock med ett valdeltagande på 70 procent - lägst av alla de sovjetiska republiker som inte bojkottat folkomröstningen. Den misslyckade statskuppen i augusti 1991 fick ukrainarna att ändra sig angående självständigheten. Verchovna Rada presenterade den 24 augusti Ukrainas självständighetsförklaring.[3]
Samma månad demonstrerade ukrainare framför kommunistpartiets kansli med blå-gula band. Detta var ett direkt sätt att sätta sig upp mot Sovjetunionen som försökt kväva alla typer av självständighetsrörelser.[4] USA:s president George Bush den äldre var samma månad i Kiev, där han höll sitt kontroversiella Chicken Kiev-tal. I talet varnade Bush Ukraina för “självmordsnationalism” och uttryckte stöd för Gorbatjovs planer på en mer decentraliserad Sovjetunion.[5][6] Ukrainare hade redan tidigare demonstrerat för självständigheten genom att forma en mänsklig kedja av en miljon människor från Kiev till Lviv i januari 1990.[4]
Frågan vid folkomröstningen var följande: "Stödjer ni lagen om Ukrainas självständighetsdeklaration?" (ukrainska: Чи підтримуєте Ви Акт проголошення незалежності України? / Tji pidtrymujete Vy Akt proholosjennja nezalezjnosti?).[7]
Resultat och reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Av alla väljare var 90,32 procent för självständighet.[7] Röstresultatet följde Ukrainas geografi så att självständigheten stöddes mest i västra delen av landet och minst på Krimhalvön, men även där var stödet över 50 procent.[8] Bland de etniska ryssarna i Ukraina var stödet för självständigheten 55 procent.[9]
Enligt Michail Gorbatjovs kommentar skulle självständigheten innebära katastrof. Kanada hade dock redan lovat att erkänna Ukrainas självständighet. Enligt USA:s Moskva-ambassadör var det osannolikt att USA skulle erkänna självständigheten.[10] De första länderna som erkände självständigheten var:[11]
| Datum | Land |
|---|---|
| 2 december |  Kanada
|
 Polen
| |
| 3 december |  Ungern
|
| 4 december |  Lettland
|
 Litauen
| |
| 5 december |  Ryssland
|
 Argentina
| |
 Bulgarien
|
Ukrainas självständighet gjorde det allt mer osannolikt för Sovjetunionen att kunna hålla samman. I december 1991 hade alla sovjetiska republiker förutom Ryssland och Kazakstan redan förklarat sig självständiga.[12][13] Ukraina ville inte heller vara med i det nya unionsavtalet.[14] Den 6 december tog Ukrainas högsta sovjet i bruk en ny krigsmannaed där man svär trohet till Ukraina i stället för till Sovjetunionen. Kravtjuk proklamerade sig som högsta befälhavare och förordnade att Ukrainas beväpnade styrkor skulle formas från de sovjetiska trupper som då fanns i Ukraina.[15]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Ukraine - Culture, History, Politics” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 16 maj 2025. https://www.britannica.com/place/Ukraine/Independent-Ukraine. Läst 16 maj 2025.
- ^ ”25 Years of Independence: The Ukrainian Referendum” (på engelska). Wilson Center. 1 december 2016. https://www.wilsoncenter.org/event/25-years-independence-the-ukrainian-referendum. Läst 16 maj 2025.
- ^ ”31 years since the Ukrainian independence referendum” (på engelska). We Are Ukraine. https://www.weareukraine.info/special/31-years-since-the-ukrainian-independence-referendum/. Läst 16 maj 2025.
- ^ [a b] ”In Pictures: Ukraine’s Path To Independence In 1991” (på engelska). RadioFreeEurope/RadioLiberty. 24 augusti 2022. https://www.rferl.org/a/31994070.html. Läst 16 maj 2025.
- ^ ”OPINION: The Mythical Great Russia is Gone”. U.S.-Ukraine Foundation. https://usukraine.org/blog/opinion-the-mythical-great-russia-is-gone. Läst 16 maj 2025.
- ^ Hunt, Terence (August 1, 1991). ”Stick with Gorbachev, Bush tells republics”. Chicago Sun-Times. http://www.highbeam.com/doc/1P2-4066079.html.
- ^ [a b] ”Інформаційні матеріали Українського інституту національної пам'яті до 30-річчя Всеукраїнського референдуму 1 грудня 1991 року” (på ukrainska). УІНП. 29 november 2021. https://uinp.gov.ua/informaciyni-materialy/vchytelyam/metodychni-rekomendaciyi/informaciyni-materialy-ukrayinskogo-instytutu-nacionalnoyi-pamyati-do-30-richchya-vseukrainskogo-referendumu-1-grudnya-1991-roku. Läst 16 maj 2025.
- ^ ”INDEPENDENCE: Over 90% vote yes in referendum; Kravchuk elected president of Ukraine”. The Ukrainian Weekly. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171019083729/http://www.ukrweekly.com/old/archive/1991/499101.shtml. Läst 16 maj 2025.
- ^ Treisman, Daniel (2011-01-04) (på engelska). The Return: Russia's Journey from Gorbachev to Medvedev. Simon and Schuster. ISBN 978-1-4516-0574-7. https://books.google.fi/books?id=n_IantohIZkC&pg=PA178&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 16 maj 2025
- ^ ”Ukrainians push USSR to brink” (på engelska). The Guardian. 2 december 1991. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/1991/dec/02/ukraine.jamesmeek. Läst 16 maj 2025.
- ^ Кагуй, Петро. ”30 років тому. Референдум 1991 року про незалежність України і розпад СРСР (архівні фото)” (på ukrainska). Радіо Свобода. https://www.radiosvoboda.org/a/referendum-pershoho-hrudnia-1991-roku-pro-nezalezhnist-ukrayiny-arkhivni-foto/30287132.html. Läst 16 maj 2025.
- ^ White, Stephen (2000) (på engelska). Russia's New Politics: The Management of a Postcommunist Society. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-58737-2. https://books.google.fi/books?id=sacq-LFeS9YC&pg=PA240&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 16 maj 2025
- ^ Nikolayenko, Olena (2011-03-02) (på engelska). Citizens in the Making in Post-Soviet States. Taylor & Francis. ISBN 978-1-136-82454-8. https://books.google.fi/books?id=HFawiDzFG8MC&pg=PA101&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 16 maj 2025
- ^ Karatnycky, Adrian (1992). ”The Ukrainian Factor”. Foreign Affairs 71 (3): sid. 90–107. doi:. ISSN 0015-7120. https://www.jstor.org/stable/20045232?origin=crossref. Läst 16 maj 2025.
- ^ Taylor, Brian D. (2003-01-01). ”The Soviet Military and the Disintegration of the USSR”. Journal of Cold War Studies 5 (1): sid. 17–66. doi:. ISSN 1520-3972. https://direct.mit.edu/jcws/article-abstract/5/1/17/12586/The-Soviet-Military-and-the-Disintegration-of-the?redirectedFrom=fulltext. Läst 16 maj 2025.